Valpolicella, Trabucchi d´Illasi

Vi på Vintankar har en förkärlek för Amaroneviner, men vi uppskattar också de enkla Valpolicellorna. Utbudet på Systembolaget är inte stort av dessa enkla men i vårt tycke somriga viner. Vid vårt vårt senaste besök i Valpolicella och Verona kunde vi se samma trend: Ripassoviner tar över alltmer. Synd. Mycket synd.
 Hur som helst några Valpolicellor har vi testat och skrivit om: Marion, Villa Monteleone, Begali och Viviani.

Vi tycker att det här enkla vinet gör sig särdeles bra på sommaren till lite enkla rätter. Vi drack en Valpolicella från en producent vars amarone vi drack för första gången i förra veckan. Det kan du läsa om här.

2010 Le Mariette Valpolicella, Trabucchi d´Illasi.
Trabucchi d´Illasi ligger i de östra delarna av Valpolicella, som namnet avslöjar i den lilla byn Illasi. Trabucchi d´Illasi historia sträcker sig tillbaka till 1924 då de planterade sina första vinstockar.
Det här vinet har legat i 6 månader på Franska fat om 225 liter, och har en druvsammansättningen som är: 40% Corvina, 40% Corvinone, 5% Rondinella, 5% Molinara, och 10% delas av Croatina, Forselina och Oseleta.

Vi har 17 grader i källaren, så vi stoppar in vinet i kylen en liten stund. Vi dricker gärna detta enkla Valpolicellavin, då det är runt 14 grader.
Doften är fyllda av mörk frukt dvs mörka körsbär, mörka plommon och lite björnbär. Rediga stabila örter känns tydligt. Vi anar oss också till lite fat. 
Smaken är lite kraftigare och med ett dovare anslag än de ovan nämnda Valpolicellorna. De mörka, söta körsbären är det som inledningsvis känns tydligast. Det tillkommer strax därpå lite solmogna björnbär och mörka plommon. Örterna ansluter tillsammans med en del mörk choklad. Den friska syran och de behagliga tanninerna ger vinet en stabil ryggrad. Eftersmaken är medellång och där dyker en liten fatig ton upp.
I takt med att vinet blir varmare dyker det i eftersmaken upp en liten, grön kartig ton, vilket drar ner betyget.

Vi sammanfattar detta som en lite kraftigare Valpolicella. Inte den lätta och eleganta ton vi känt i de andra vi provat. Ett bra vin till maten och då inte bara till enkla pastarätter. Vi tror att det här vinet även klarar en köttbit. Fast det vi var ute efter var just den där svala, lite enkla och svalkande känslan. Vi noterar på minuskontot den lilla beskhet, som infinner sig då vinet blir lite varmare. Vår flaksa är privatimporterad och med skatt och frakt gick den på 10 euro.

Betyg 3-