Någon gång varje sommar öppnar vi en flaska Retsina.
För hustrun och mig är Retsina något speciellt, kanske inte för att det är enastående gott, utan för att det får oss att minnas. Vi åkte till någon grekisk ö, första veckan i oktober, under nästan tio års tid. Det var vi och våra två barn. Retsinan får oss att rota bland gamla kort och bland minnenas skrymslen. Vi njuter av kvällens måltid men kanske mer av saker vi minns. Och de blir bättre för vart år som går.
Vinet är gjort på druvan Savatiano.
Vi dricker vinet välkylt. Doften har den typiska doften av kåda och tallbarr med ett litet inslag av örter. Smaken är torr och syran är påtaglig. Vi känner citrus, örter och ett mycket tydligt inslag av tallbarr och kåda. Allt i en lite rå stil.
Såväl doft som smak är mycket speciell. Jag kan på rak arm inte komma på något annat vin i den här stilen.Jag sätter inget betyg. Det här vinet dricker vi för att framkalla Greklandsminnen. Det finns sämre skäl för att dra korken ur en flaska vin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar