Vi har under januari druckit två riktigt bra Barolo, där Elio Sandris Barolo "Perno" från 2010 är något alldeles enastående.
2015 Barolo från Giacomo Fenocchio.
Vingården Giacomo Fenocchio grundades 1864 och man gör fortfarande viner i traditionell stil. Idag är det Claudio dvs femte generationen vinmakare i familjen Fenocchio som står vid rodret. Dom förfogar numera över cirka 14 ha odlingar bl a i Bussia (3,5 ha), Cannubi (0,5 ha) och Villero (1 ha) och har en årlig totalproduktion på 40-45000 flaskor. 80% går på export.
Odlingarna bedrivs med organisk-biologiska metoder utan att vara certifierade.
På deras hemsida hittar jag en Barolo Riserva, fyra vingårdsbetecknade Barolo och en "normale". I portföljen har dom dessutom en Langhe Nebbiolo, en Barbera, en Dolcetto, en Langhe Freisa samt två vita viner.
Vi dricker deras "Normale" dvs deras icke-vingårdsbetecknade Barolo.
Druvorna (Nebbiolo) kommer från deras 1 ha stora vinfält i Monforte d´Alba, som ligger ca 350 m ö h. Genomsnittsåldern på vinrankorna är runt 25 år. Druvorna skördaes i början på oktober. Vinifieringen sker enligt traditionella metoder med en lång maceration. Endast naturlig jäst används och jäsningen äger rum på ståltankar. Vinet får sedan ligga kvar i 6 månader på dessa ståltankar innan det förs över till stora (25-35 hl) fat av Slavonsk ek, där vinet får vila upp sig i närmare 30 månader. Dom gör årligen runt 7 000 flaskor av det här vinet.
Jag skrev 2019 om årgång 2008, vilket du kan
läsa här. I höstas skrev jag några ord om årgång 2016, vilket du
kan läsa om här.
Färgen går i en lite mörkare nyans av rubinrött. Vi tycker oss också skönja en violett ton ut mot glaskanten.
Doften startar med läder, jord och tobak för att efter en kort stund i glasen låta de röd- och bärfruktiga inslagen ta över. Örter, vitpeppar, violer och rosor, lite krita och sommardammig grusväg är alla inslag i en mer diskret och försiktig stil.
I gommen växlar det här upp till en mycket angenäm och nästan storartad upplevelse. Detta trots att det här får anses som Giacomo Fenocchios instegsbarolo.
De röda bären dominar i smaken med körsbär, tranbär, syrliga jordgubbar, några hallon och nypon. En helt ljuvlig bärsamling. Efterhand nås vi av örter och någon liten kryddighet. En stor och fin syra bildar tillsammans med det påtagliga tanningreppet ett motstånd, som ger vinet en härlig barolokaraktär utan att bli vare sig alltför närgångna eller påfrestande. Medellång eftersmak där vi får mer av de härliga röda bären, men nu också ett tillskott av lite mörkare bär som slånbär och björnbär samt aningens lakrits och kakao.
Betyg 4++
2010 Barolo Perno från Elio Sandri.
Elio Sandri är en av mina absoluta favoritproducenter i Piemonte. Ja det gäller vad han än gör för viner. Hans Dolcetto ligger på min topp tre lista bland Dolcettoviner.
Producent är Cascina Disa, bakom den står idag Elio Sandri . Vi befinner oss i utkanten av Monforte d´Alba i Perno-området. Det här är historisk mark, här har det gjorts vin i flera sekler. På 1400-talet låg här ett kloster som bl a ägnade sig åt vinframställning.
1965 köptes egendomen av Elios pappa, sedan år 2000 är det Elio som ansvarar för verksamheten. Vingården är på ca 7 ha. Han arbetar med stora gamla ekfat, en naturlig jäsningsprocess, bekämpningsmedel är bannlysta istället slås gräset mellan rankorna två ggr per år. Det är m a o bra nära det vi kallar organisk odling. Han är inte intresserad av att få verksamheten certifierad.
Idag gör han en Barbera, en Dolcetto, en Langhe Nebbiolo, en Langhe Rosso och tre Barolo (Normale, Riserva och Riserva Vigna Disa).
Nebbiolodruvorna till Barolon kommer från ett vinfält med gamla vinstockar. Lång maceration och jäsning(naturlig jäst) på ståltankar och sedan bortåt två år på stora fat av slavonsk ek.
En alldeles underbar Barolo, som just nu dricks väldigt bra. Kanske kan den utvecklas något till, men vi tycker att det är så här vi vill ha vår Barolo.
Färgen går i en ljusare ton av rubinrött.
Det finns en härlig friskhet kombinerad med väl utvecklade smaker. Syran är perfekt. Tanninerna är helt klart närvarande. Biter lite försiktigt i munhålan utan att bli särdeles närgångna.
Doften inleder med läder, jord, svart te och tobak. Redan här anar vi en högre komplexitet än hos många andra Barolo vi druckit. Det fortsätter sedan när frukt och bärdoften tar över med körsbär, hallon, tranbär och bakkryddor. Ytterligare tid i glasen så dyker det upp nypon, rosor, violer och aningens mandlar. En stor och rik doft.
I munnen blir det här till en härlig symfoni, där vi i fulla drag njuter av frukt och bär: ljusa körsbär, röda vinbär, tranbär, skogshallon, syrliga jordgubbar och en liten mörkare ton av skogsbär. Lite örter , några kryddor, nypon violer och rosor noterar vi efter hand. Eftersmaken är lång och där får frukten sällskap av lite mentol, tjära och aningens sötlakrits. Det här är gott på riktigt.
Åtskillga gånger har jag fingrat på den och varit på väg att öppna den, men nu belönas jag för att ha lyckats avhålla mig från detta.
Betyg 5-
.jpeg)
