onsdag 8 maj 2024

Resedagbok april 2024. Dag 5.

Dag 5

Vi vaknar till ett soligt och vackert San  Pietro in Cariano. Utsikten från vårt rum på Brunellis vingård är så livsbejakande. Kylskåpet är rejält fyllt för en första frukost.

 Vi ger oss ner på byn, där det är fredagsmarknad. Ost, charkuterier, tillagad mat och så kläder. En allsköns blandning. Vårt kaffeställe (se dag 4) ligger alldeles intill, så vi slår oss ned i solgasset och betraktar skådespelet.

Vi tar en promenad upp till Alighieris ägor och passerar en Masi-anläggning- En ännu större är under uppbyggnad. Vi passerar också Villa Monteleone och med sorg i hjärtat noterar vi att det har börjat växa igen på innergården. Vi har bott där ett par gånger och varit på vinprovningar med Club Amarone ännu fler gånger.

Dagens stora begivenhet är kvällen på Groto de Corgnan. En av våra absoluta favoritkrogar i Valpolicella.
Vi promenerar dit. Det är en tur genom vinfälten. Kvällssolen lyser. En svag vind och i horisonten ser vi bergen, där några toppar alltjämt är snötäckta. Vi njuter i fulla drag.

Groto de Corgnan har bytt regi sedan vi senast var där någon gång före pandemin, men den gamle ägaren Giorgio Soave bor i närheten och har för vana att titta in och se att hans livsverk fortsätter i samma stil och håller samma höga klass.
Vi startar med vit sparris, som växt endast 10 km från själva restaurangen. Knaper stekt prosciutto och en sås på ägggula och parmesan. Vilken start på kvällen.Vi väljer sedan som ”Primi”  lite olika rätter som vi delar med varandra.
- ”Tortelli fatti in Casa di ricotta e ortiche selvatiche della Lessinia”
- ”Tagliatelle fatte in Casa con Bruscandoli e fonduta di monte veronesestagionato”
”Gnocchi di patate fatti in Casa con Sugo di servo e mirtilli” .


Vi dricker till sparrisen ett rosébubbel från den lokala producenten Brigaldara. Volpina III är gjord i huvudsak på druvan Corvina och en liten skvätt Corvinone, som vuxit på vinstockar som är drygt 40 år gamla. Det har fått ligga på sin jästfällning i cirka 24 månader innan det degorgerades. Ingen sockerdosage.
I doft och smak hittar vi röda äpplen, röd citrus, persika och någon tropisk frukt. Mycket friskt och torrt. Ett härligt avslut med blodgrape.

Vi väljer att genomgående dricka viner från Le Ragose. Mer om detta nedan.

Vi väljer alla fyra att som Secondi äta ”Petto di Faraona con salvia , crema di sedano rapa e funghi spugnole”. På svenska blir det ett pärlhönsbröst med salvia, rotselleripuré och murklor.
Milde Moses vilka smaker. Vansinnigt gott!!!


Till vår blandning av olika Primi valde vi Le Ragoses Valpolicella Classico från 2022. Ett lättsamt vin som ska drickas ungt och med sin ungdomliga friskhet och jungfruliga frukt som främsta meriter. Det är gjort på druvorna Corvina 50%, Corvinone 20%, Rondinella 20% samt 10% andra tillåtna druvor. Druvorna avstjälkas och pressas omedelbart efter skörd. Jäsning (naturlig jäst) på ståltankar, där det också får vila en kortare tid innan det buteljeras. Inga torkade druvor och ingen ek ger ett mycket friskt vin med en fin syra och härliga körsbär.

Vi dricker Le Ragoses Superiore Marta Galli från 2019 till vår Secondi (Pärlhönsbröst). Samma druvmix som i deras Valpolicella Classico, men nu har vinet fått mogna på nya ekfat i drygt 24 månader. Detta ger vinet ett större djup och komplexitet. Eken är helt integrerad med frukten. Ett väldigt gott och bra matvin, som sitter som en smäck till vår Pärlhöna. Friskt, fina körsbär(både mörka och ljusa), lite örter och kryddor(vitpeppar) samt några mycket små nypor kakao, violer och lakrits. Bra och trevlig syra och behagliga tanniner.

Vi avslutar måltiden med några ostar från det närliggande bergsområdet Lessinia. Det blir så klart ett glas amarone till detta. Jag har alltid rankat Le Ragoses ”vanliga” amarone väldigt högt och årgång 2012 lever verkligen upp till detta. Samma druvblandning som i de två övriga viner vi druckit. Till amarone har de valt de bästa druvorna från de bästa av deras vingårdslägen. Druvorna skördas för hand i september och får sedan ligga och torka till slutet på januari, då de pressas och får jäsa på ståltankar. Endast naturlig jäst används. Vinet lagras sedan i 5-7 år (beroende på årgång) i stora (50 hl) fat av slavonsk ek innan det buteljeras.
En sagolik amarone. Årgång 2012 är i en alldeles underbar drickfas just nu. Härlig friskhet och med en frukt som känns både mogen och ung på något underligt vis. Söta,mörka körsbär, mogna björnbär, blåa plommon, några svartavinbär, lite örter och kryddor. Här finns inslag av torkad frukt typ fikon, dadlar och katrinplommon, men inga russin. Lång utdragen eftersmak med en liten bitterhet som för tankarna till mörk choklad, espresso och körsbärskärnor.
Det blir inte bättre än så här. Världsklass helt enkelt.

Vi avslutar med  dubbel espresso och till detta tar vi ett glas grappa. Vi fullföljer Le Ragose-spåret, så det får bli deras variant av grappa. En av de bästa trappor jag druckit.

Vår taxi hem meddelar att den blir försenad. Restaurangchefen Besa, som bor i vår by SAN Pietro in Cariano erbjuder att skjutsa hem oss, men då måste vi stanna tills hon stänger för kvällen. Inget problem för oss.
En fantastisk kväll och vilken service!!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar