Resedagbok april 2024. Dag 7 och 8. Verona och middag på Antica Bottega del Vino.

Vi vaknar och tittar ut genom vårt fönster. Solen skiner och Svenska flaggan vajar alltjämt hos Brunelli Wine Relais Corte Carianio. Det är söndag och det är vår sista dag. Väderprognoserna varnar för att dåligt väder ska vara på ingång, men än skiner solen.

Det är lugnt och stilla i byn. Kyrkklockorna klämtar för gudstjänst för den som är lagd åt det hållet. Vi ägnar förmiddagen att promenera runt i omgivningarna.

Vi hittar ett café som har söndagsöppet och äter en lättare lunch. Eftermiddagen tillbringar vi i Brunellis vackra trädgård. Vi sitter i halvskugga, solen värmer, på bordet ett glas av Brunellis svalkande rosévin Overnight och en bok (åren) av nobelpristagaren Annie Ernaux. Går det att ha det så mycket bättre en vanlig söndag i april?

Det blir pizza den här kvällen. Dal Butei har vi besökt tidigare år och varit mycket nöjda med. Det drivs nu i ny regi. Vi hänger på låset och är de första gästerna. Efterhand fylls det på så det blir halvfullt. Vi noterar att väldigt många bybor kommer hit och hämtar sina pizzor. 

Pizzorna är fortfarande riktigt goda, men det där med vin har dom mer eller mindre rationaliserat bort.

Vi får en halvkanna med ett enkelt Valpolicella vin. Inga stordåd precis men funkar ändå hyfsat bra.

Så blir det måndag morgon. Dags för oss att checka ut och ta bussen in till Verona. Vi får en sista pratstund med Alberto och Martina. Fyllda av glädje och värme promenerar vi till busshållplatsen. Molnen har tornat upp sig och regnet hänger i luften. Prognosen för de närmaste dagarna är dystra. Det förväntas dagsregn och 7-8 grader.

Prognoserna stämmer. Vi har i princip två dagar i Verona med ett ständigt strilande vårregn med mycket korta stunder mellan skurarna. Det blir museibesök och kyrkobesök. I Verona finns det gott om sevärda kyrkor.

Palazzo Maffei. Ett museum med konst såväl tavlor som möbler, som sträcker från dåtid till nutid.

Vi besöker den här gången tre av de stora kyrkorna

- Il Duomo

- Santa Anastasia

- San Fermo. Detta är egentligen två kyrkor, där den yngre är bygg på den gamla.

Under våren har två av mina kusiner, som båda stod mig nära, gått bort. Vi tänder ett ljus för dom i San Fermo.

Vår sista kväll i Verona tillbringar vi på den legendariska krogen Antica Bottega del Vino.

Sällan eller aldrig har jag besökt ett ställe med så många Amarone, som serveras på glas. 

I väntan på vårt bord börjar vi med ett glas bubbel från Musella. Du som vill veta mer om den här ekologiska producenten hittar det här.

- Emily Chardonnay Frizzante

Precis som namnet säger är det ett vin gjort på 100% chardonnay-druvor. Den s k ancestral metoden har använts. Ett torrt och friskt vin, som är tämligen lättdrucket, men saknar för den skull inte karaktär. Vi noterar fina toner av äpplen, lite citrus, en liten nötig ton samt aningens sommarblommor.

En mycket diger vinlista. Ett nöje i sig att bara sitta och bläddra i.

- 2017 Amarone della Valpolicella, Musella.

Vi äter en amaronerisotto som Primi och vad känns mer självklart än att dricka ett glas amarone till detta. Vi väljer Musellas "vanliga" Amarone från 2017. Den görs på druvorna Corvina 45%, Corvinone 50%, Rondinella 5%, Oseleta 5%. Runt 4 månader har druvorna fått torka innan de pressas. Det har sedan fått tillbringa dryga 12 månader på mycket stora ekfat s k tonneau innan de buteljeras.

Det är första gången jag dricker Musellas "vanliga" amarone. Det är deras riserva som säljs i Sverige och det är också den jag druckit tidigare. klicka här så får du mina tankar

Den här är lite lättare än riservan, men helt fantastisk god med massor av mörkfrukt, lite örter och kryddor. Små nätta tanniner och en fin syra ger vinet en bra karaktär och så det sedvanliga magnifika amaroneavslutet med en liten bitterhet från riktigt mörk choklad och körsbärskärnor. Det här är gott! Riktigt gott!

- 2022 Valpolicella Ripasso Superiore, Torre D´Orti.

Till våra secondi väljer vi en Ripasso. Du som vill vetas mer om vinet och producenten kan klicka här och läsa. En ljuvlig ripasso i en lite lättare stil och helt utan ambitioner att vara amaronelik. Precis så som jag vill ha min ripasso! Mörk frökt, mörka bär, finfina kryddor, lite subtila toner av torkad frukt, bra syra och aningens mer tanninrik än många andra ripasso. Gott!

Vi valde alla att äta Bottegas berömda amaronerisotto. Kanske den godaste jag ätit, så visst lever Bottega upp till sittryckte. I mitt fall blev det en oxkind som secondi, som varit bräserad i amarone. Fantastiskt god och mört så köttet smälte i munnen.

Vilken avslutningsmåltid! Antica Bottega kan vi varmt rekommendera för alla Verona-besökare.

Här tar också min reseberättelse slut. Vi tar påföljande dag tåget till Stuttgart, där vi övernattar. Vi fortsätter sedan med tåg till Kiel via Hamburg och avslutningsvis färjan till Göteborg.

Vi har använt interrail. 4 resdagar under en månad. Alingsås Resebutik har hjälpt oss med sittplatsbokningar mm. Tågresandet har fungerat helt perfekt och känns som ett mycket trevligt resealternativ, särskilt för oss där själva resan också är en del av äventyret.

Så för oss kommer tågresandet att vara alternativ ett, då vi ska ut i Europa.