Valpolicella del 1. Le Bertarole.

Hustrun och jag är nyss hemkomna från en resa med Clubamarone i Valpolicella. Vi kommer att i sex delar redovisa våra egna intryck av de fem vingårdar vi besökte samt lämna korta kommentarer om de viner vi fick prova.
Den som vill veta lite mer om Valpolicellas olika vintyper hittar detta här.

Le Bertarole.
Den här gården ligger precis i utkanten av samhället Fumane ca 15 km nordväst om Verona.
Ägare är familjen Venturini. Gården är ett familjeföretag, där sonen Marco på en ganska hygglig engelska tar oss igenom gårdens viner. Han är också gårdens vinmakare.
Detta är en liten producent som gör runt 35 000 flaskor. Man har den egenheten att på varje flaska står det hur många flaskor man gjorde det aktuella året samt att varje flaska är numrerad.
Du kan få mer info om Le Bertarole här.

Valpolicella Classico " Le Filagne" 2010.
Gårdens enklaste vin, som är gjort på 70% Corvina , 20% Rondinella och 10% Corvinone.
Det är ett ungt och enkelt vin, lite ljusare i färgtonen än de övriga vinerna. Tämligen lättdrucket med smak av körsbär och hallon. En liten örtkrydda kan kännas i eftersmaken.
Ovanstående beskrivning går igen i så gott som alla Valpolicella Classico vi provade.
Vi tycker numera att nästan alla Valpolicella Classico viner känns väl tunna, men till en enkel pastarätt eller pizza slinker det väl ned.
Pris 4,5 euro
Betyg 2+

Valpolicella Classico Superiore Ripasso 2008.
Här är druvsammansättningen 40% Corvina, 30% Corvinone, 20% Rondinella samt 5% vardera av Dindarella och Croatina.
Det här vinet här lite mera karaktär. Lite mörkare i färgen. I doften känner vi lite körsbär samt en liten krydda. Smaken: här går körsbären igen med tillägg av fin hallonton, lite ört och krydda kan vi känna och med en medellång eftersmak.
Detta är mer i vår smak.
Pris 9 euro.
Betyg 3-

Amarone della Valpolicella 2007.
Man gör numera två varianter dels Podere Cariano och dels Podere Le Marognole.
Den förstnämnda är en nytillkommen variant. Druvsammansätnningen är den samma dvs 30% Corvina, 40% Corvinone, 20% Rondinella samt 5% vardera av Dindarella och Croatina.
Cariano kommer från vinodlingar i dalen medan den ursprungliga Marognole kommer från vinodlingar på lite högre höjd. Carianon kostade 17,5 euro medans Marognole kostade 25 euro.
Vi föredrar den ursprungliga amaronen dvs Marognole.
Färgen är mörkröd.
Doft: Här känner vi körsbär, katrinplommon, lite färska fikon, en viss örtig doft, lite läder och någon liten mandel ton .
Smak: En viss eldighet( inte störande), friska fruktsyror och balanserade tanniner. Körsbären finns där med lite bärkompott men även någon kryddig ton. Eftersmaken är ganska lång och i slutet känns den där trevliga lilla bittra tonen som ofta utmärker amaroneviner.
Tanninerna pekar på att det här kommer att bli bättre med några år i källaren.
Betyg 4-

Cariano, "låglandsamaronen" känns bara lite tunnare i varje moment. En billigare men också ett mycket enklare amaronevin. Detta kändes inte nödvändigt.
Betyg 3.

Vi avslutade med att prova deras Recioto 2007.
Druvsammansätningen är här 50% Corvina, 20% Corvinone, 20% Rondinella samt 5% vardera av Dindarella och Croatina.
Ett sött vin men ändå med en viss friskhet.
Betyg 3+

Detta var tredje gången vi besökte Le Bertarole. Förra gången vi var där tyckte vi oss märka en viss försämring av gårdens viner. Denna provning var genomgående bättre, vilket gladde oss.
Det är väldigt lätt att tycka om den genomsympatiske Marco, som verkligen bjuder på sig själv.

Gården är verkligen värt ett besök, även om den i vår ranking inte hamnar i topp tre.