Efter frukost är det samling för avresa till en vingård vi aldrig besökt tidigare. Spännande! Strax före nio åker bussen österut. Öster om Verona ligger den lilla dalen Marcellise, där en ny vinstjärna har vuxit fram: Marion.
Gården är på 8 ha och man gör ca 35 000 flaskor per år.
Våra ciceroner är Stefano och Nicoletta Campedelli. Dom driver verksamheten ihop med Stefanos broder Marco. Omgivningarna är otroligt vackra. Innan provningen vandrar vi runt bland vinrankorna medan Stefano berättar om arbetet på gården just nu och de närmaste veckorna. Vi har lite över 30 grader och solen steker på, så när vi får söka skugga för att börja prova deras sortiment känns det väldigt bra.
Dags för lite noteringar om de viner vi smakade. Jag tar dom inte i den ordning vi testade utan börjar med de för Valpolicella lite mindre vanliga.
Marion Teroldego 2007, Veronese IGT
Vinet är gjort på 100% Teroldego.
Detta är en druva som hustrun och jag endast druckit någon enstaka gång. Senast var nog tio år bort i tiden. Druvorna är kloner från Foradori i Trentino.
Färgen är mörkröd nästan svart.
Doften är lite speciell: en viss sötma av typen russin kan skönjas, liksom en del vanilj och lite kola.
Smaken domineras av körsbär och vanilj och därbak finns lite lakrits.
Vinet har legat 2,5 år på ekfat och detta känns verkligen.
Det är alltid spännande med druvor, som man inte har så stor erfarenhet av, men detta är inte riktig i vår smak.
Betyg 2+
Cabernet Sauvignon IGT 2007.
Vinet är gjort på 100% Cabernet Sauvignon. En del av skörden läggs för torkning i 30-40 dagar och en annan del får hänga kvar på vinstocken och når därmed en supermognad. De båda vindelarna blandas inte förrän efter 30 månader. Under tiden ligger de på fat av slovensk ek.
Vinet har en intensiv rubinröd färg med en violet kant.
I doften känner vi bär och kryddor.
I gommen känner vi blåbär, björnbär och lite svarta vinbär. Smaken är tämligen rund, men det finns lite behagliga tanniner. Eftersmaken är ganska lång och lite kryddig med en lakritston. Vi kan ana oss till lite vanilj, men här är den inte alls störande.
Det här vinet tilltalar oss betydligt mer.
Betyg 3+.
Borgomarcellise Valpolicella DOC 2009.
Vinet är gjort på 60% Corvina grossa, 20% Rondinella, 10% Corvina gentile samt 10% Croatina.
Även denna Valpolicellan känns enkel och lite tunn, men med en friskhet.
Druvorna skördas i två omgångar, där dena omgången lagras max 12 månader på slovenska ekfat och den andra laddning på stålfat. Precis innan buteljeringen blandas vinet.
Färgen är ljust rubinröd.
Doftmässigt känner vi körsbären, lite skogsbär och någon liten örtighet.
Doften går igen i smaken kanske är körsbären lite tydligare. Lättdrucket och inget att spara.
Betyg 3.
Valpolicella Superiore 2007.
Druvorna är i stort de samma som i Valpolicellan bara lite mindre av Croatina, men kompletterad med några andra druvor bl a Teroldego.
En del av druvorna plockas i slutet av september och får torka i ca 40 dagar. En del får hänga kvar och nå en "supermognad" och plockas i början av oktober. Varje laddning ligger var för sig på på små ekfat i ca 30 månader för att sedan blandas och buteljeras.
Färgen har en mörkröd ton med en violet nyans i glaskanten.
Doften kännetecknas av skogsbär, körsbär och aningen anis.
Smaken: här känner vi körsbären väldigt tydligt, men kompletterad med lite örter och behagliga tanniner.
I svansen dyker det upp vinbärsblad.
Vi gillar det här vinet som är gott idag och klara flera års lagring.
Betyg 4.
Calto 2005.
Här har man blandat 60% Superiore med 20% Amarone och 20% Teroldego.
Superioren slår igenom rätt rejält.
Vi har svårt att förstå en sådan här blandning. Vi försöker se det positivt dvs en exprimentlusta att nå högre och vidare.
Betyg 2.
Amarone 2007.
Druvsammansättningen är Corvinone 45%, Corvina gentile 20%, Rondinella 10% samt 10% av Croatina och andra druvor. Druvorna plockas i september och får sedan torka i 3-4 månader. Jäsning sker under 40-50 dagar och tappas på 350 liters fat av slovensk ek. De lagras där i ca 36 månader.
Färgen har en intensiv rubinröd nyans med lite violet i kanten.
Doften: körsbär, björnbär, torkade plommon
Gommen möts av en palett av torkad frukt, körsbär, skogsbär. Eftersmaken är lång och utdragen, mot slutet dyker peppar, örter och lite lakrits upp. Vinet har redan nu en mjuk och rund smak. Allt är i mycket fin balans.
En riktigt god amarone som är drickfärdig redan nu, men signalerar ett långt liv, där fortsatt utveckling är möjlig. Resans första femma känns självklar.
Betyg 5-.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar