Valpolicella del 6. "Stora Amaroneprovningen".

Sista kvällen är det dags att prova 5 st Amaroneviner. En från varje vingård.
Vi provar ett vin åt gången. Då vi provat alla fem ska vi försöka avgöra vilka fem amaroneviner vi provat. Vi kan väl kalla detta för en halvblind provning. Jag har som vanligt problem med att hamna rätt, men tycker att jag denna gång har en rimlig förklaring varför jag bara prickade två rätt.

Vin nr 1.
Doften är mycket svag. Vi kan nu inte skylla på att vi är utomhus.
Smaken är lite fruktig med körsbärstoner. Väldigt strävt, lite bitterhet i eftersmaken och alkoholen tränger fram. I eftersmaken är det nästan så att tungan krullar sig. Jag har inget minne att vi druckit en sådan här amarone. Känslan är att det finns potential men strävheten? Vi har bara fem alternativ och då får det genom uteslutningsmetoden bli en gissning på Bertarole, men det känns inte rätt. Hustrun gör samma slutsatser.

Vin nr 2.
Färgen är rubinröd.
Det doftar körsbär och torkad frukt med en liten örtighet.
Smaken är inte fullt utvecklad. Det finns en viss strävhet, men vi känner torkad frukt, körsbär och en viss pepprighet. Lite örter i den långa eftersmaken. Vi anar klass och väljer mellan Casa dei Bepi och Roccolo Grassi. Casa dei Bepi har nästan alltid en russinton och den känner jag inte så min gissning får bli RG. Hustrun gör ungefär samma analys.

Vin nr 3.
Vi känner en doft av jord eller mull. Jag påminner mig att jag vissa år har känt just detta hos Bertarole, men den körde jag på vin 1. Det finns även körsbär, skogsbär och en liten örtighet.
Smaken här känns full av frukt, körsbär och någon krydda. Vinet känns lite enkelt. Jag landar på Villa Monteleone och hustrun på Casa dei Bepi.

Vin 4.
Doften är stor och elegant.
Smaken är av tydlig körsbärs karaktär. En del örter och en lakritston på slutet.
Jag gissar på Casa dei Bepi, men det känns tveksamt. Hustrun är övertygad att detta är Villa Monteleone som vi besökte tidigare idag.

Vin nr 5.
Näsan möts av körsbär, skogsbär, lite svamp och kanske också lite vinbärsblad. Härlig arom.
I gommen känner vi av körsbär och en kompott av skogsbär och fina örter. Eftersmaken är lång och utdragen och då känns lite lakrits.
Här är både hustrun och jag överens Marion!.

Rätt svar var
1 Casa dei Bepi
2 Roccolo Grassi
3 Bertarole
4 Villa Monteleone
5 Marion

Jag fick således två rätt medan hustrun fick tre.
Av de övriga deltagarna var det faktiskt två som satte alla fem.

Casa dei Bepi som vin 1. Alldeles ofattbart. Finns inga likheter med vad jag kännt från tidigare årgångar. Förklaringen är att detta är 2006:an, som buteljerades för 20 dagar sedan.
En intressant erfarenhet att smaka det, men ganska ojust mot Viviani och framförallt mot Casa dei Bepi.
Jag ska köpa 4 flaskor och försöka ha minnet kvar av den strävhet vinet hade efter tjugo dagar på butelj.

Slutligen röstades en vinnare fram och det blev Marion!!

Söndagen avslutades med en gemensam lunch på Enoteca i Fumane. Väl värt ett besök.
De flesta andra åkte till Bergamo för att flyga hem till Sverige. Hustrun och jag åkte till Verona. Vi fick en lugn söndagkväll med middag på vår favoritkrog Cangrande. Vi åt en fantastisk tryffelmortadella, en canneloni med tryffel, mandel och en underbar bit anka.
Vi hade också måndag fm på oss innan vi for hem till Göteborg.

Därmed är vårt Valpolicella äventyr slut för denna gång. Vi kommer med all säkerhet att återvända!