Serego Alighieri

Vi promenerade runt i byn Gargagnago på eftermiddagen den första dagen. Mitt emot Villa Monteleone ligger Serego Alighieri. I Sverige kanske mest känt för sin amarone Vaio. Några hundra meter därifrån ligger Foresteria. En anläggning med sovrum, restaurang och wine-shop.
Serego Alighieri är i rakt nedstigande led släkt med den store Dante. Har jag fattat saken rätt så var det en son till Dante som slog sig ner i trakten. Resten är som man säger historia.

Alighieri har ett utvecklat samarbete med MASI-gruppen och i affären kan man köpa såväl Alighieris viner som Masis. Många av dom kan man få provsmaka. Sent på em slinker vi in i vinaffären. Vi kan konstatera att prisnivån inte skiljer sig så mycket från Systembolagets. Vi bestämmer oss för att provsmaka två viner. Vi betalar 5 euro för båda dessa.

Toar 2008
Producent är Masi. Vinet är gjort på 80% Corvina och 20% Oseleta.
Färgen är djupt rubinröd med små violetta stråk.
Doften är ganska sluten, men vi känner lite röd frukt, körsbär och inslag av vanilj.
Smaken är lite instängd, men körsbären finns där. Vi kan ana oss till  lite mörka plommon och lite örter. Tanninerna är lite klumpiga och känns lite ohyfsade. Nja, det här är lite av en besvikelse. Vi hittar inget som vi känner oss attraherade av.
Betyg 3-

Osar 2005.
Vinet är gjort på 100 % Oseleta.
Runt 1980 började Masi att odla lite mer av Oseleta. En urgammal druva som var på väg att försvinna. Druvorna kommer från kullarna i Marano och San Ambrogio där de växer i alluvial stenig jord. Den unga damen i vinbutiken meddelar oss också att druvorna får sitta kvar lite längre på vinstocken än vad som är normalt.
Vinet lagras sedan 24 månader på rostade ekfat.
Färgen är riktigt mörkröd med en dragning åt svart.
Doften är mer utvecklad än i Toar. Vi noterar mörka bär såsom björnbär, blåbär, slånbär och mörka körsbär. Vi känner inslag av kakao och pinjeträ.
Smaken är stor och komplex. De mörka bären går igen även i smaken.  Nu kompletterad med en rejäl dos kryddor/örter och mörk choklad. Det är gott om tanniner, som ännu inte slipats av och därmed ger ett rejält bett i gommen. Detta görs på ett elegant sätt. Eftersmaken är lång och där framträder körsbären tydligare. På slutet dyker det upp lite trevliga fikon och russin på ett ytterst servilt vis. Vinet har en ordentlig och angenäm syrlighet som balanseras bra mot frukten.
Det här vinet gillar vi. Det finns i BS och kostar då 349 kr, vilket är ungefär vad det kostade hos Alighieris.

Betyg 4