Arrivederci Valpolicella

Tiden har rusat iväg och det har blivit söndag. Vår hemresedag! Flyget går 17.20 från Veronas flygplats, så några timmar har vi på oss innan vi lämnar Valpolicella för denna gång.

Vi packar våra väskor. Nio flaskor inslagna i bubbelplast bl a "svensk" amarone. Det är en specialgjord variant, där Lucia på Villa Monteleone i samarbete med Clubamarone har tappat upp en del av 2008 års amaroneproduktion på fat av svensk ek. I höst ska jag testa första flaskan och då kommer ett utförligt inlägg om den "svenska" amaronen, men tills dess får den ligga i källaren.

Vi ska äta lunch i Negrar. Vi tar inte den snabbaste vägen utan istället åker vi över bergen. Det går inte att se sig mätt de vyer vi möts av.
I Negrar intar vi en enkel lunch och så delar vi på en flaska ripasso av en sort vi inte smakat tidigare.

Le Salette har sin verksamhet runt Fumane.
Druvorna som använts är: Corvina, Corvinone, Rondinella, Molinara, Croatina och Sangiovese.
Molinara, Croatina och Sangiovese utgör ca 10-15 %.
Den här ripasson är som så många andra trevlig, välgjord och gör sig bra till enkla pastarätter.
Det doftar mörka körsbär med inslag av svart- peppar.
Smaken har de typiska mörka körsbären, lite örter, frisk syra och snälla tanniner. Eftersmaken är kanske lite kort. De mogna körsbären känns tydligt här, men nu i kombo med mörk choklad. Inte dåligt på något sätt, men heller inget som sticker ut. Ett ordinärt pastavin.

Detta blev resans sista måltid och också resans sista vin. Vi fick fem oförglömliga dagar. Människorna, maten och vinet har gett oss minnen att njuta av för lång tid framöver. Lite vin fick vi med oss hem, som tillsammans med de foton vi tagit kommer att få oss att minnas människorna vi mötte.

En reflexion som jag gör när jag kommit hem är hur ripasson håller på att tränga ut den vanliga Valpolicellan, men också Superioren. Varje gång vi gjorde en beställning av ett Valppolicellavin fick vi en ripasso. Slutsatsen blir vill du ha annat än ett ripassovin var då tydlig med vad du beställer.

Ofta är också den ena ripasson lik den andra. En klar likriktning med andra ord.

En förklaring till denna utveckling kan vara att ripasson ofta är ett bra matvin, särskilt till pastarätter.

Amaronetrenden har säkert också spelat in.