Valpolicella i juni.

Inte ett blogginlägg på en vecka. Det brukar betyda semester. Det stämmer även denna gång. Tillsammans med våra goda vänner V och A har hustrun och jag gjort ett besök i Valpolicella under fem dagar. Vi åkte på tisdagskvällen och var åter tillbaks på västkusten sent på söndagskvällen.
Vi flög till Verona och hade där en hyrbil som väntade oss och runt midnatt ringde vi på hos vår värdinna Lucia Raimondi på Villa Monteleone.

Nytt för i år är att det finns ett hus som hyrs ut veckovis för 800 euro. Huset är i tre plan med ett allrum och välutrustat kök på bottenplanet. På de två övriga planen finns varsitt sovrum och rymligt badrum.
Klockan är mycket så vi får en snabbgenomgång av huset, nycklar mm. Vi upptäcker när Lucia har gått att det finns lite bröd i köket och i allrummet står det en flaska Valpolicella. Helt perfekt. Vi behöver någon halvtimma för att landa och detta gör man bäst över ett glas vin.

Campo Santa Lena 2011.
Detta är det enklaste av de viner som  Lucia producerar. 
Druvmixen är:  Corvina, Rondinella, Croatina och Molinara.
Corvina dominerar. Det är en rätt stor andel rondinella medans druvorna croatina och  molinara utgör en mindre andel. Vinet har legat 6 månader på ståltank innan det tappats upp på flaska. Färgen ljus briljant röd. Nästan transparent.
Ingen stor doft men ändå tydlig, där körsbärsdoften dominerar. Smaken är mycket frisk. Körsbärsfrukten dominerar och nu talar vi om de där röda lite syrliga körsbären. Aningens örtighet och lite lingon. Vi kommer på oss själva med att vi alltmer gillar det här lite enkla, friska och lite syrliga vinet. Framförallt sommartid. Vi vill ha det lite svalare neråt 15-16 grader.

Vi diskuterar upplägget de närmaste dagarna och vips har vinet tagit slut. Detta är betyg nog en kväll som denna.