2003 Roagna Pajé

Italien ska spela semifinal i fotbolls EM. Vi frångår vår vana att plocka fram en amarone ur källaren. Denna kväll väljer vi en Barbaresco som vi hyllade vansinnigt för ett år sedan. Vad vi tyckte då kan du läsa här. Den var så bra att jag förra årtet fyllde på förrådet.
Jag testade 04:an för ett tag sedan. Den kändes lovande med alltför ung.


Roagna Pajé 2003.
Halva flaskan hälldes upp på karaff två timmar före den skulle avnjutas.

Vi följer det här vinet under två dagar. Förväntningarna är gigantiska. Vi har också lärt oss att just Pajé 2003 behöver tid för att släppa till.

Färgen är tegelröd åt det lite mörkare hållet. Kanske inte helt transparent, men inte lång ifrån.
Doften är initialt inte så märkvärdig. Svag men ändå vissa tydliga drag av körsbär och jord. Den här gången blir vi inte besvikna för det är ju på det här sättet det ska starta. I slutet på första kvällen och framförallt dag två känns en djup och komplex doft. De mörka körsbären känns än mer tydligt. De kompletteras nu med jord, lite stall, en svag blommighet och lite, lite målarfärg. Det är ju denna underbara doft vi minns sedan tidigare besök.
Smaken är stor, djup och komplex. Mörka körsbär och lite torkad frukt. Det finns ett dovt inslag av jord, örter och blommor. Syran är frisk och tanninerna är behagligt aktiva. Allt i en otrolig balans. Och eftersmaken. Ah! En ljuvlig liten lakritspastill på slutet.
Det här är bara så gott!!

De återstående flaskorna kommer jag att korka upp en om året för att följa deras utveckling.
Jag skrapade på botten av våran kassakista och tog de sista sekinerna och inhandlade en lyxig Roagnalåda under våren. Den återkommer vi till om ett par veckor. Brodern från norr har då fyllt 60 och lite blindbock ska vi leka med honom.

Roagna Pajé 2003 får högsta betyg = 5