Luddite besöker Göteborg och Barrique

I tisdags hade vi finbesök i Göteborg. Ägarna och vinmakarna bakom Luddite gästade stan. Göteborg visade upp sig från sin allra bästa sida med sol, svag vind och nästan 30 grader varmt.

Rolf (mannen bakom Barrique) och Niels (mannen bakom vinet) i ett intensivt samspråk om viner.

Ni som följer min blogg vet att vinbaren Barrique är mitt favorit ställe i Göteborg. Trevligt bemötande, fantastisk mat och sympatisk prissättning av viner. Systembolagspriset + 375 kr är deras prisfilosofi.

Niels Verburg och Penny Meyer möttes 1985 på Elsenburg Agricultural College. Efter avslutad examen var de ett par vars önskan var att få göra vin tillsammans. Det var hårda tider i Sydafrika så dom flyttade till Europa, där dom jobbade och förkovrade sig inom vintillverkning. Det blev även något i år i Chile, Nya Zeeland och Australien innan dom 1995 återvände till Sydafrika. Det blev närmare åtta år hos vinproducenten Beaumont i Bot River innan dom öppnade eget.
Dom köpte en gård (17 ha) alldeles utanför Bot River.  Deras motto är "Passion går före teknik".

Geografiskt befinner vi oss runt 10 mil sydost om Kapstaden i regionen Western Cape. Ett område som är hårt drabbat av torka. Vinrankorna tvingas söka sig långt ner i marken för att få tillgång till vatten. Druvorna blir små och med väldig koncentrerad frukt.
Dom producerar fyra olika viner. Två röda och två vita. Jag missade att ta bilder på flaskorna så det fick bli bilder från importörens (Handpicked Wines) broschyr istället.

Vinet är gjort på tre olika druvor. Druvorna kommer från tre olika vingårdslägen. Varje druva vinifieras för sig. Chenin Blanc och Viognier har fått jäsa på stålfat med sina skal och naturlig jäst. Det har sedan pumpats över till ekfat. Blanc fumé (sauvignon blanc) har jäst på ekfat. Allt vin har fått mogna sex månader på ekfat innan de tre vinmusterna blandas till ett vin. Enda tillsatsen är en liten gnutta svaveldioxid för hållbarhetens skull.

Ett lite enklare vin, men ändå gott. Väldigt frisk och fräscht. Perfekt för bufféer och mingel på sommaren.
I doften hittar vi lite päron, krusbär, persika och gott om regnvåt grusgång. En trevlig blommig ton i bakgrunden.
I munnen kommer en behaglig lite fruktig ton fram: gula äpplen, lite citrus, aningens gula stenfrukter och en finstämd ton av örter. Inslaget av krossade flinta stenar är påtagligt.
Betyg 3+

Till det här vinet har det enbart använts Chenin Blanc. Druvorna kommer från deras vingård i Bot River och skördas tidigt för att hålla nere alkoholen och samtidigt få en pigg syra. Jäsningen sker medelst naturlig jäst och lång skalkontakt. Vinet får ligga ett år på ekfat med sin jästfällning. Vissa år tillsätts aningens Viogner för att få en mer tilltalande doft.
Vi faller för det här vinet. Så välbalanserat och samtidigt packat med härliga gula  frukter: äpplen, plommon, någon liten ton av päron, lite citrus, persika och honungsmelon. Lång eftersmak där frukten får sällskap med örter, steniga mineraler och lite grapefrukt. Långt där bak kan vi spåra unset honung.
Rigtigt förbaskat gott!
Betyg 4

Vinet är gjort i huvudsak på Shiraz, men med tre andra druvor som komplement. 2015 är första årgången med en liten dos Cabernet Franc
 Druvorna pressas och jäses var för sig. Shiraz får jäsa på ståltankar medans de tre andra druvorna får jäsa på små ekfat.
Årgången 2015 fick ligga 12 månader, mot normalt 18 månader, på ekfat, varav hälften var nya.

Doften är hyfsat stor och vi kan känna massor av mörka bär, en hel del kryddor, lite fat och en försiktig blommighet som drar mot violer.
Smaken är även den präglad av mörka bär främst körsbär men även björnbär, blåbär och några enstaka svarta vinbär kan vi känna. Inslaget av örter och kryddor är stort. En bra syra som ger friskhet noteras liksom nafsande tanniner som ger vinet en bra karaktär. Medellång eftersmak med lakrits, lita mörk choklad, steniga mineraler och ännu mera kryddor och mörk frukt.
Inget stort vin, men gott och trevligt som hör vardagen till.

Det var med detta vin som deras vinmakarhistoria startade. 2000 var deras första årgång och just druvan Shiraz är Niels stora passion.
Druvorna kommer så klart från de egna odlingarna i Bot River. Den karga jorden och det torra klimatet ger mycket små druvor, men i gengäld druvor med en väldans koncentration. Dom skördas så klart för hand och delas in i två batcher nya resp gamla vinstockar, men eftersom 2012 gav en liten skörd så blandades de båda direkt efter att de pressats. Efter jäsningen fick musten ligga på sin jästfällning i nästan en månad. Slutligen fick vinet mogna i nästan två år på ekfat (95% fransk ek och 5% ungersk). 25% av ekfaten var nya resten var 2:a, 3:e och 4:e gången använda.

En massiv och intensiv doft av mörka bär möter oss direkt. Vi anar stordåd. Här finns en hel del kryddor, lite läder, våt jord, järnrör, kakao och aningens björnklister( den doften minns vi från skolan).
I munnen är det ett litet kraftpaket med intensiva fruktsmaker: körsbär, björnbär, katrinplommon, hallon och blåbär. Örter och kryddor (speciellt svartpeppar) bidrar till den komplex smaken. Bra syra, distinkta tanniner och lång eftersmak höjer njutningsgraden. Ja eftersmaken är värd några ord: mörk bärkompott, örter, kryddor, mörk choklad, sötlakrits, några torkade frukter och mineraler.
Utan tvekan kvällens vin. Det krävs en köttbit för att detta ska komma till sin rätt. Absolut något för sommaren grillfester.
Betyg 4 +

Det här vinet var månadens (december) vin på forumet finewines. Visst gillade jag det då, men betydligt mer nu. Jag skrev då att det blir inga återköp, men nu har jag lagt en beställning på ett par flaskor. Så det kan bli!

En fantastisk kväll. Trevliga bordsgrannar. God mat. Gott vin. Fantastiskt roligt att få träffa Niels och Penny och höra deras historia. Stort tack till Rolf och övriga på Barrique och naturligtvis Handpicked Wines som tog Penny och Niels till Göteborg.

4 x Brunelli från 2014: Campo del Maestro, Corte Cariano, PaRiondo (Ripasso) och Superiore

Vi har under ett par veckor testat fyra av Brunellis viner från 2014. Ett år som generellt betraktas som en svagare årgång i Valpolicella, men jag tycker Brunelli, precis som vanligt, lyckas väldigt bra med alla fyra vinerna.

2014 Campo del Maestro
Det här är den allra första årgången av det här vinet, som Brunelli lanserade på våren 2017. Jag presenterade vinet i ett av mina månadsreportage från Brunelli. Den intresserade kan läsa om detta här.Men låt mig bara konstatera att vinet är gjort på nio olika sorters druvor (Corvina utgör 50%),  som torkats i fyra månader.

Vinet har mognat på ett fint sätt under det året som gått sedan det lanserades. Fortfarande finns här en ungdomlig spänst och med en läcker mörk frukt som främsta attribut, men här finns också läder, våt jord, lite örter och kryddor. Inte alls olik en amaronedoft. Den lilla alkoholtonen vi noterade i doften första gången vi drack det är nu som bortblåst.

 I munnen kan vi konstatera att detta är ett vin med kraft, komplexitet och samtidigt en viss elegans.

 Det är bra tryck i den mörka frukten, där vi särskilt noterar de mörka körsbären, men också små delikata portioner björnbär, svarta vinbär och skogshallon. Örter, kryddor, mineraler, lite torkad frukt och inslag från fathanteringen finns där i väl avvägda proportioner.
Eftersmaken är lång och med ett bitterljuvt avslut av mörk choklad, espressokaffe och körsbärskärnor.
Ett fantastisk vin helt enkelt, som ännu inte nått sin topp.
Betyg 4+

2014 Corte Cariano
Vinet består till 100% av Corvinadruvor som vuxit på deras vingårdar i San Pietro in Cariano och i Pedemonte. Druvorna får torka i ca 30 dagar. Skalkontakt de tio första dagarna av vinifieringen. Vinet får ligga till sig i ca ett år på 30 hl stora ekfat och därefter ytterligare fyra månader på flaska innan det släpps ut på marknaden.
För snart två  år sedan skrev jag ett inlägg om årgångarna 2011 och 2012 av detta vin. Årgång 2013 hyllade jag här.

Årgång 2014 når kanske inte riktigt upp till de tidigare årgångarna, men det är inte så långt ifrån.
I doften är det typiska corvina-toner i form av mörka körsbär som dominerar intrycken. Lite örter, någon liten kryddighet och spår från fathanteringen kan vi också notera. Det är ingen stor doft, mer av det diskreta slaget, men ändå inbjudande och trevlig.
Vid den första lilla klunken noterar vi att vinet har en förträfflig friskhet, där de mörka körsbären, precis som i doften, dominerar intrycken. Vi kan även känna fina små nyanser av blåbär, björnbär, svarta vinbär och något enstaka slånbär. Örter, lite kryddor , kakao och unset vanilj ger vinet en trevlig framtoning. Tanninerna smånafsar i munhålan. Eftersmaken är av medellång karaktär. Ett lättsamt, matvänligt och gott vin utan några ambitioner att vara mer än vad det är dvs ett gott vardagsvin, vilket är gott nog.
Betyg 4-

2014 PaRiondo Ripasso
Druvsammansättningen är Corvina (65%), Corvinone (10%) och Rondinella (25%).Dessa har vuxit på vinstockar med en ålder runt 35 år i San Pietro in Cariano och Pedemonte. Efter den andra jäsningen har vinet fått mogna 12-18 månader på stora ekfat beroende på årgången.

En Ripasso utan ambitioner att likna en amarone. Det lever helt på sina egna meriter och går i en stil som vi verkligen gillar.
Vi hittar mörk frukt i lite olika former: körsbär, björnbär, vinbär, blåbär och blåa plommon i såväl doft som smak. Lägg till lite örter, kakao, svart te, espressokaffe och unset vanilj samt en bra syra och tanniner av en försiktig sort, så har vi ett vin som gjort för en mångfald av pastarätter, men även lite enklare kötträtter.
Ja det går alldeles utmärkt att njuta av det här vinet rakt upp och ner också.
Betyg 4-

Valpolicella Superiore
 Druvmixen är Corvina (65%), Rondinella (25%) och Corvinone(10%). Produktionen går till så att druvorna pressas omedelbart efter att de skördats. I cirka tio dagar får musten ha skalkontakt. Jäsningen sker på ståltankar. Superiore har fått tillbringa cirka ett år på 50 hl stora fat av Slavonsk ek.

Detta är ett vin helt utan torkade druvor. Det finns en friskhet och fräschhet som gör att vinet känns väldigt "rent" på något sätt. Förvisso ett enkelt vin, men här finns massor av charm och karaktär.
En läcker frisk körsbärsfrukt dominerar förstärkt med blåa plommon, lite kryddor och en del fina toner från fathanteringen. I doften hittar vi även något som drar iväg mot violpastiller. Syran, frukten och småkrafsande tanniner gör det här till ett underbart vin till sommarens pasta, pizza, sallader och kycklingrätter.
Betyg3++

Campo del Maestro är utan tvekan vinnare i den här bataljen. Ett vin som kommer att utvecklas fint de närmaste åren och som jag tror kommer att håll i ett flertal år.
På SB är det årgång 2015 som gäller till priset 264 kr.

Corte Cariano är det årgång 2013 som gäller på "Bolaget". Priset är 160kr. Det är säkert helt på topp nu och ska nog drickas upp inom ett par år. Jag bedömer den årgången som något bättre än 2014.

PaRiondo (Ripasso) är aktuell med årgång 2015 på "Bolaget". Den årgången har jag ännu inte smakat. Priset är 202 kr.

Superiore är inte tillgänglig via SB. Minns jag rätt betalade jag runt 8 euro, när jag besökte vingården.

Prosecco från Silvano Follador och 2008 Pinot Noir Mountford Estate

Vintankar har valt att hålla ordning på sina viner medelst ett egen-komponerat excelark. Visst finns det mycket proffsigare sätt som Cellartracker, men vårt excellark gör att vi får en tillraäcklig överblick över vad vi har i källaren, vilken hylla vinet ligger på, årgång, inköpsår mm. Vill vi veta lite mer om vinerna vi druckit, så har vi sökfunktionen i bloggen att ta hjälp av.
Det gäller bara att vara noggrann att föra in alla viner som läggs ner i källaren. Det kan vi med gott samvete  skriva under på att vi är. Det är värre med att alltid få noterat spontana omflyttningar eller spontana hämtningar ur källaren, där uttagen skrivs på små lappar som kommande dag ska uppdatera vår vinlista.
Så visst händer det att ett vin är slut trots att listan säger att det ska finnas. Detta kan vara jobbigt ibland. Glada överraskningar händer också. Ett vin visar på ett nollsaldo, men ändå hittar vi en flaska i jakt på något annat vin. Det senare hände för någon vecka sedan. Två viner som var nollade visade sig  finnas. En riktigt god Prosecco och en Pinot Noir från Nz fick oss att skina ikapp med vårsolen.

2012 Prosecco Superiore Dosaggio Zero, Silvano Follador.

Det här är en liten producent som förfogar över 4 ha vinmark och gör runt 30 000 flaskor årligen. Odlingen sker efter biodynamiska principer, men anpassade efter deras egna tankegångar. Du som vill veta lite mer om Silvano Follador ska klicka på länken till en artikel som Ingvar skrev på sin blogg Billigt Vin för snart fem år sedan. Mycket givande läsning.

Den här Proseccon är gjord genom metodo classico dvs en andra jäsning på flaska. Degorgering dvs avlägsning av jästproppen. Dosaggio Zero vilket betyder att inget socker har tillsatts.
Vi tar vinet ur kylen och då är så klart doften ytterst diskret, men i takt med att solen värmer glasen kan vi känna lite citrus, gröna äpplen och en stor hög med regnvått makadam.

Den första lilla klunken signalerar knastertorr Proseccon. Ur botten på vinglaset strömmar en uppsjö av mycket små bubblor mot ytan. Ett fascinerande skådespel.
Det här är så långt ifrån de Prosecco en vanligtvis stöter på ur SB-sortimentet. Här finns inga toner från Päronspilt. Ingen irriterande och kladdig sötma. Endast ren och pur drickglädje.
Citrus, gröna äpplen, steniga mineraler, någon liten örtighet
 och somriga blommor och så det där avslutet av läcker bitterhet från en väl mogen grapefrukt.
Utan tvekan en av de bättre Prosecco vi druckit.
Betyg 4+


2008 Pinot Noir Mountford Estate.

Vingården ligger i Waiparadalen ca 40 min bilresa från Christchurch, Sydöns största stad.

Det är dryga tjugofem år sedan vingårdarna anlades. Idag omfattar dessa ca 10 ha. Här odlas det idag Pinot Noir, Chardonnay och Riesling. Sedan 2007 ägs egendomen av det holländska paret Kess Zeestraten och Katryn Rayn. Odlingarna sköts enligt biodynamiska principer utan att vara certifierade.

Vinet har fått ligga ca 18 månader på franska ekfat, varav hälften varit nya.

Vi möts tämligen omgående av en stor och aromatisk doft, där det finns massor av röda bär och en hel del örter och kryddor. Aningens läder och våt kompostjord ger ett dovare intryck. På många sätt en typisk och uttrycksfull Pinot från Nya Zeeland. Ja faktisk lite övertydlig.

Den har nu hunnit bli tio år gammal, men fortfarande är det en bra friskhet vi kan känna samtidigt som frukten också gått vidare och nu fått en del mognadstoner.  Den har m a o utvecklats väl och jag gissar att den är på sin absoluta topp. I gommen är det frukten och bären (körsbär, hallon, jordgubbar, lite björnbär) som dominerar i väl samklang med några ordentliga nypor örter och kryddor. I eftersmaken dyker det också upp lite lakrits och järnhaltiga mineraler.

Jag har i tidigare inlägg hyllat årgångarna 2007 och 2008. När jag läser dessa inlägg och jämför med hur jag upplever 2008:an idag är det väldigt mycket som går igen. Men jag är idag inte alls lika attraherad av dessa attribut. Visst tusan håller vinet ihop fint, fått en hel del mognadstoner och har fortfarande en vital frukt, men jag är idag inte alls lika begeistrad över vinet längre. Något har nog hänt med mina smakprefenser.

Betyg 4

2011 Amarone Riserva, Musella

Musella är en vinproducent som jag upptäckte ordentligt för snart fem år sedan i och med att jag testade deras årgång 2006. Varför dom seglat under min radar vet jag inte. Dom är ju trots allt en klassisk amaroneproducent. Jag drack för snart en månad sedan årgång 2009 och det resulterade i en hyllning på bloggen. Jag gjorde strax därefter en beställning av årgång 2011, vilken är den årgången som är aktuell via Systembolagets beställningssortiment. Dags för en första test.

Geografiskt befinner vi oss i de östra delarna av Valpolicella, ca 20 min bilresa österut från Verona. Azienda Agricola Musella, som det fullständiga namnet är, ägs och drivs idag av Emilio Pasqua, dottern Maddalena och vinmakaren Enrico Raber. Totalt omfattar gården 400 ha, varav 40 ha är vingårdar och resten är park- och skogsområden. Vingårdarna är fördelade på tre olika lägen (Monte del Drago, Perlar och Palazzina). 2008 påbörjades arbetet med att ställa om till ekologisk och biodynamisk odling. Från och med årgång 2014 är Musella certifierade för både ekologisk odling enligt ECOCERT  och biodynamisk odling enligt DEMETER
Dom gör tre olika amarone, en ripasso, en superiore, en recioto, ett rosévin på 100% corvina, ett vitt vin på 90% garganega och ett rött vin på lika delar corvina och carbernet sauvignon. Av dessa finns Superiore, Ripasso, Amarone Riserva, Recioto samt Rosé del Drago på Systembolaget (inkl beställningssortimentet).

Amaronen som finns i Sverige är deras Riserva. Den är gjord på  70% Corvina, 20% Rondinella och 10% Osoleta. Druvorna kommer från vinstockar som är mellan 20 och 50 år gamla. Druvorna plockas normalår i början av oktober och får sedan ligga för torkning fram till början på januari. Vinet har sedan fått tillbringa ett par år på ekfat från Allier skogen. En del nya, en del något år gamla och en del flera gånger använda. Storleken på ekfaten är 700, 1500 och 3 500 liter stora.

Årgång 2011 känns fortfarande väldigt ung trots sina sju år. Syran är distinkt och skapar en stor friskhet. Tanninerna finns där på ett påtagligt sätt, nafsar runt i munhålan och bjuder samtidigt ett rejält motstånd. Det känns att det här är på väg mot något stort, men ännu inte nått ända fram.
Med detta sagt kan vi ändå  känna dofter av mörka bär, blåa plommon, tydliga medelhavsörter och inslag från fathanteringen.
I munnen startar det med söta mörka körsbär, lite skogsbär och blåa plommon. Efterhand tillkommer några nypor örter, lite torkad frukt, kakao och lite lakrits. Eftersmaken är lång på amaronevis och med ett litet bittert avslut i form av körsbärskärnor och riktigt mörk choklad.

Det känns så tydligt att smakerna har påbörjat sin utveckling, men ännu inte blommat ut för fullt. En klassamarone med bra utvecklingspotential. Mina kvarvarande flaskor ska få vila i två år, men sedan..............

Betyg 4

2005 Millésime, Palmer & Co

För dryga veckan sedan blev det ordentligt varmt utefter husväggen. Vi jublade åt vårens ankomst.
Vi plockade fram en flaska champagne från Palmer&Co. Ja faktisk vår sista av just den här årgången. Den levererade precis som den skulle dvs den sista flaskan ska vara den bästa och tanken ska vara "vi borde köpt fler".

Palmer & Co är ett stort kooperativ. Jag skrev lite mer utförligt om dom för några år sedan, så den vetgirige hittar det på den här länken.
Den exakta druvmixen varierar från årgång till årgång, men druvorna är Pinot Noir, Chardonnay och Pinot Meunier, där de två förstnämnda dominerar. Till en Millesime används bara druvor från Grand Cru och Premier Cru lägen i Montagne de Reims. Den har legat drygt fyra år på sin jästfällning innan den degorgerades
Vår flaska inhandlades någon gång under 2012. Priset på "Bolaget" var då runt 280 kr. Idag ligger priset på 369 kr för årgång 2012.

I doften finns tydliga signaler om mognadstoner. Inslaget av aningens bokna äpplen fanns inte för tre år sedan, då vi senast drack den här. Visst finns här fortfarande en bra friskhet med en syra som får oss tänka röda äpplen av ett litet sötare slag. Snäckskal, kritiga och steniga mineraler, rostat bröd och några gula stenfrukten kan vi också känna.

Även i gommen har den bibehållit sin fina friskhet även om syran andas mer mogenhet. Gula och röda äpplen blandas med lite mer bokna till en ljuvlig kompott. Citrusen drar nu mot ett litet rödare håll. Här finns en stor och bra mineralitet med krita och sten i centrum liksom en försiktig brödighet. Gula stenfrukter, någon tropisk frukt och unset honung dyker upp i den medellånga eftersmaken.
I den härliga solvärmen tog flaskan slut i ett nafs.

En alldeles strålande champagne. Det är klart att den inte kan mäta sig med giganterna på marknaden, därvid lag saknas komplexitet. Den var så klart ett fynd för sina 280 kr år 2012.
Även en så här förhållandevis billig champagne kan utvecklas bra med åren är ett faktum vi kan konstatera.

Betyg 4+

2013 Les Terrasses från Alvaro Palacios

Vintankar har med åren blivit en hängiven vän av viner från Priorat. I höstas reste vi iväg dit för att tillsammans med Club Amarone resa runt i Priorat och besöka några odlare.
Odlingsområdet Priorat ligger 15 mil sydväst om Barcelona i Katalonien. 
Ett priorkloster som fick namnet Priorat de Scala Dei anlades i bergstrakterna för cirka tusen år sen, varav distriktet har fått sitt namn. Priorat fick DO-status (Denominación de Origen) 1954. Numer även DOQ -status. Priorats yta är runt 20 000 ha, varav cirka 10% är täckt med vingårdar.

Producent är Alvaro Palacios. Alvaro kommer från en välkänd vinmakar familj i Rioja. Han valde att gå sin egen väg och har nu blivit en portalfigur bland vinmakarna i Priorat.
Kvällens vin har en druvblandning som  är 60% Grenache och 40% Carignan (Samsó). Druvorna kommer från ett flertal olika vingårdslägen. Vinet har fått jäsa i en blandning av rostfria ståltankar, cementtankar och ekfat. 30 dagars meceration 10 månaders lagring på ekfat varav 20% varit nya och övriga 80% varit använda 1-3 gånger

Vi möts av en hyfsat stor doft, där den mörka frukten är väldigt påtaglig. Vi kan också notera en del örter och kryddor liksom försiktiga toner från ekfaten. Mycket Priorat över doften, vilket vi uppskattar.

I munnen är det ett ungt prioratvin med bra friskhet. Den mörka lite varma frukten är det första vi känner. Vi noterar mörka körsbär, en del solmogna björnbär, lite svarta vinbär och en liten lätt touch av hallon. Här finns ett påtagligt inslag av örter och kryddor med en härlig vitpepparton, som samspelar i fin harmoni med frukten. Bra syra och smånafsande tanniner höjer upplevelsen.

Eftersmaken är något längre än medel och där får frukt och kryddor sällskap av sötlakrits, kakao och lite lätt rostade ekfat med unset vanilj i släptåg.
Det här är helt enkelt urgott.
Betyg 4

Ruché vs Poulsard. Italien vs Frankrike

Häromkvällen drack vi vin på två lite ovanliga druvor. Ruché från Piemonte i Italien och Poulsard från Jura i Frankrike. Vi kan bara konstatera att det finns fasligt mycket gott vin på druvor som inte är så vanliga. Det gäller bara att våga testa nytt.
Ruché är väl egentligen inte helt obekant druva för Vintankar. Vi upptäckte den för några år sedan och har skaffat oss två favorite. Det är dels cuvén från Cascina Tavijn och dels är det Montalberas Ruché Laccento. Det har blivit åtskillaga årgångar av dessa.
Poulsard är en druva som vi är mindre bekanta med. Visst har vi druckit den. Funnit den god, men ändå sällan köpt på oss några flaskor. Inte förrän nu.

Verkligen skillnad i färgen. Det högra är Poulsard, där färgen har en ljus tegelröd ton.

Ruchén är betydligt mörkare med sin rubinröda ton.

Du som vill veta mer om Cascina Tavijn kan klicka dig in på ett blogginlägg jag skrev för några år sedan efter mitt möte med Nadia Verrua. Vad jag tyckt om tidigare årgångar kan du läsa genom att klicka på resp årtal  2010, 2012 och 2013.

Det första vi känner då vi sticker nosen i glaset är en doft av läder, jord och multnande löv, men ganska snart är det en ljuvlig hallondoft som tar över. Det finns också tydliga inslag av violer, rosor och järnfilspån.

I gommen är det de röda bären som dominerar: hallon, smultron och övermogna röda vinbär, men också ett litet mörkare drag av solmogna björnbär. Steniga och järnaktiga mineraler, lite örter och kryddor kan vi också pricka av. En ganska så stor och alert syra, där vi tycker de röda vinbären känns mer omogna och några stänk tranbär. Distinkta tanniner, men som den här kvällen känns mer avrundade än då vi första gången drack årgång 2014. Eftersmaken något längre än medel där vi anar oss till en del torkad frukt med aningens sötaktig touch och så en stor bukett vildrosor med några violer instoppade.
Vintankar gillar verkligen det här, men jag vet att Ruché är en druva som många har svårt. Annorlunda, lite eget kanske men visst tusan är det gott.
Betyg 4




Domaine du Pelican.
Guillaume d´Angerville, en välrenommerad producent i Bourgogne, som förvärvade två vingårdar om vardera 5 ha i Jura för ett antal år sedan. Det var dels från Chateau de Savannes och dels Le Grand Couroulet. Båda gårdarna går numera under namnet Domaine du Pélican. Gårdarna i Jura liksom de i Bourgogne drivs enligt biodynamiska principer. 

Vinet är uteslutande gjort på druvan Poulsard. En för Jura typisk druva, som inte odlas på så många andra ställen. Druvorna till just det här vinet kommer från en vingård som leasas av den legendariske Jura-odlaren Jaques Puffeney. Detta är blott andra årgången från Domaine du Pélican.

I doften hittar vi en hel dröse röda bär, som tillsammans med toner från röda äpplen, kryddor och örter ger en doft som vi direkt tar till våra hjärtan. Vi kan också känna lite våt jord, blöta teblad  och aningens läder.

I munnen är det de röda bären som omgående tar kommandot: jordgubbar, smultron, hallon, körsbär, tranbär och några droppar lingonsaft. De steniga mineralerna bildar tillsammans med lite örter och kryddor en fin bakgrund. Syran ger friskhet och för våra tankar till röda äpplen. Eftersmaken är av medellängd och vi noterar återigen jordgubbarna fast nu i sällskap med syrliga körsbär och en läcker svartpeppar ton.

Ett slankt, törstsläckande och riktigt gott vin. Poulsard är definitivt en druva att hålla ögonen på. Jag har några flaskor kvar och ljumna sommarkvällar är det här nog en riktig höjdare. Det här är ingert vi långlagrar. Våra flaskor dricks upp de närmaste två/tre åren.

Betyg 4