Bordeaux-blandningar från Italien, Frankrike och Spanien

Gårdagens inlägg handlade om champagne. Idag blir det några noter om de tre viner vi provade innan vi började äta. Tre viner från tre länder, där den gemensamma nämnaren är bordeauxdruvor.

2012 Le Serre Nuove
Bolgheri är en liten by i den västra delen av Toscana endast några mil från Medelhavet. I vinkretsar har det blivit känt för att det är där dom gör viner på franska druvor eller bordeauxblandningar om en så vill, som går under namnet supertoscaner. Här görs de båda ikonvinerna Ornellaia och Sassicaia.

Ikväll är det den prestigefyllda producenten Tenuta dell´Ornellaias andra vin vi smakar. Druvmixen varierar något från år till år. Druvblandningen 2012 är 52% merlot, 28% cabernet sauvignon, 12% petit verdot och 8% cabernet franc. Druvorna vinifieras var för sig och får ligga i cirka 12 månader på barriquer av fransk ek (25% nya och 75% gamla). Därefter blandas vinet och får ligga ytterligare tre månader på dessa barriquer innan vinet buteljeras.

Detta har blivit en favorit bland supertoscanerna. Vi har tidigare hyllat 2007, 2009, 2010 och 2011. Den här kvällen är det årgång 2012 vi dricker.

Lite återhållsam i doften, men visst kan vi notera en samling mörka bär, lite läder och regnvåt jord, aningens örter och kryddor samt en svag ton av viol och unset nymalda espresso bönor.
Det är i gommen som vinet imponerar. Trots sina sju år är känslan att det är ett hyfsat ungt vin vi dricker, där alla smaker inte ännu blivit fullt utvecklade.Trevlig syra ger en bra friskhet samtidigt finns här en viss stramhet från hyggligt väluppfostrade tanniner. Redan nu är det dock fasligt gott. Här finns mörka bär där främst de mörka körsbären tillsammans med mörkare skogsbär och blåa plommon ger vinet karaktär. Här finns en fin örtighet och en del kryddor främst svartpeppar. Ganska så lång eftersmak med mera frukt men även mörk choklad, några droppar espressokaffe och unset cederträ. Redigt gott redan nu men med tiden kommer det att bli lysande.
Betyg 4+
Inköpt på "Bolaget" för 399 kr. Värt varenda krona må jag säga.


2009 Chateau Franc-Maillet
Egendomen, som idag heter Franc-Maillet, har¨sitt ursprung från tiden efter första världskriget då J-B Arpin köpte vingårdslägen runt om i Pomerol. Egendomarna i Pomerol omfattar idag 10 ha som är planterade med 80% Merlot och 20% Cabernet Franc. Producenten äger idag också vingårdar i Saint Emilion.

Det här vinet är gjort på Merlot 80% och Cabernet Franc 20% från vinstockar som är runt 35 år gamla. Vinet har legat runt 14 månader på franska ekfat, varav 70% nya.

Doften signalerar ett ganska så moget vin med hygglig komplexitet och bra friskhet. Cederträ, blyertspenna, jord och läder, som bärs upp av en trevlig frukt med mörka bär i centrum: bl a  svartavinbärsblad, skogsbär och blåa plommon. Ingen påträngande doft, men ändå distinkt och tydlig
I munnen återkommer den mörka frukten tämligen omedelbart med samma intryck som från doften. Jämfört med tidigare gånger jag druckit det här så har fruktsmaken en större komplexitet och ett större djup. Ungdomligheten är lämnad därhän och istället finns det en del mognadstoner fast fortfarande med en bra fräschhet. Tanninerna har rundats av rejält utan att för den skull göra vinet mesigt. Vi kan också känna lite örter och kryddor. I den medellånga eftersmaken finns förutom frukten lite viol och aningens kakao.
Riktigt gott har det blivit.
Betyg 4
Vi köpte den här flaskan (vår sista) från Franska Vinlistan 2012 och priset var 329 kr.


2016 Embruix, Celler Vall Llach

Celler Vall Llachgrundades på det tidiga 90-talet av barndomsvännerna Enric Costa och den välkände katalanske sångaren Lluis Llach. Första vinet var årgång 1998 och kom ut på marknaden år 2000. Ingen av dom dricker alkohol, men skälet att starta verksamheten är tanken på en levande landsbygd. Odling av druvor och framställning av vin är  det enda som går att tillverka här.
Årsproduktionen ligger på 120 000 flaskor.

Du som vill veta mer om den här producenten kan kan läsa mina tankar efter att jag besökte vingården på hösten 2017.

Det här vinet görs på druvmixen Grenache (30%), Merlot (27%), Carignan (20%), Syrah (18%) och Cabernet Sauvignon (5%). Druvorna kommer från vinstockar som är upp till 30 år gamla och vuxit på olika vingårdslägen som dom själva äger.
Jäsningen äger rum på ståltankar. Vinet får sedan ligga kvar med skal och allt i ytterligare 12 dagar innan det tappas över på begagnade ekfat av storleken  225 l till 400 l, där det får tillbringa runt ett år innan det buteljeras.
Någon egentlig bordeauxblandning är väl inte det här vinet, då endast drygt 30 procent är druvor som förknippas med viner från Bordeaux. Merlot finns ju i det här vinet liksom i de två övriga vi provade den här kvällen

Ett ungt vin och utan tvekan är det kvällens yngsta vin, vilket märks om inte annat i den mycket ungdomliga frukten.

I doften liter läder, jord, kryddor men framförallt en jungfrulig frukt mestadels är det mörka bär.

I gommen känns det ungt med en fin syra och lite smånafsande tanniner. Den fina och unga frukten är det som bär vinet. Här finns mörka körsbär, lite blåbär, några skogshallon och aningens björnbär. Vi noterar en viss kryddighet, där svartpeppar är det som drar till sig vår uppmärksamhet. I den medellånga eftersmaken återkommer de mörka bären fast nu i sällskap av lite sötlakrits.
På det hela ett trevligt vin som nog ska drickas de närmaste tre/fyra åren. Jag tror inte på  någon långlagring.
Betyg 4
Vinet är köpt 2017 då vi besökte vingården. Vi betalade 19 euro inkl frakt och så tillkommer svensk alkoholskatt med cirka 20 kr