En kväll i Hjo

Tredje helgen i juli är det travtävlingar på Axvalla travbana. Ett evenemang som Vintankar sällan missar. Vi brukar övernatta i Hjo hos goda vänner. Vintankar har på sin lott att ta med något drickbart.

Vi la ner de båda flaskorna i en kylväska tillsammans med ett bröd från frysen (hustruns hembakade), men inga fler frysklampar. Vi åkte hemifrån vid niotiden på lördagsmorgonen. Efter travtävlingarna vid 18-tiden plockar jag fram kylväskan. Ja, inte fanns det något som var kylt i den väskan. De båda flaskorna kändes mycket varma. Vi drar korken ur dom båda och häller upp på karaffer, sedan in i kylen för att få en anständig temperatur. Är det detta som kallas vinmisshandel?

2007 Valpolicella Superiore  Roccolo Grassi

Vi har en druvblandning på 60% Corvina, 15% Corvinone, 20% Rondinella samt 5% Croatina.
Trots vår omilda behandling levererar RG på ett fantastiskt sätt.
Redan i doften kan vi notera en arom som vi hänrycks av. De söta mörka körsbären, den torkade frukten och de nätta örterna har balanserats till en doft som förför oss.
I munnen får vi ett vin med en sådan elegans att vi häpnar. Detta är en Superiore av allra högsta rang. Mörka körsbär, mörka plommon, lite örter och en del torkad frukt samsas på ett ytterst förträffligt sätt med varandra. Inget sticker ut och vill överträffa det andra. Bara samsas och komplettera. Lång eftersmak med lite kako, kaffe och unset vanilj. Syran är spänstig och ger vinet en sådan härlig friskhet. Tanninerna är visserligen mycket lena, men inte menlösa. Dom tar på ett lättsamt sätt ett litet tag i gommen.

Betyg 4+.

Vi betalade dryga 20 euro när vi privatimporterade detta för ett par år sedan. Inkl frakt och skatt blir priset dryga 200 kr.



2012 PA´ RIONDO
En Ripasso från Brunelli. Vi gjorde ett besök hos dom tidigare i somras under vår Valpolicellaresa. Vi blev riktigt Brunellifrälsta efter det mottagandet. Jag har skrivit om besöket  på Amaroneguidens blogg.

Druvmixen är här 65% Corvina, 25% Rondinella och 10% Corvinone.
Vinet har efter den andra jäsningen fått ligga till sig på 35 hl ekfat i tolv månader, för att sedan vila upp sig i sex månader på flaska innan det är moget för marknaden.

Intrycken från vårt besök kvarstår. Det här är en riktigt hyglig Ripasso. I en stil som inte försöker kopiera ett amaronevin, utan istället lever på sina egna meriter

Doften domineras av mörk frukt: körsbär,sv vinbär, björnbär, blåbär och mörka plommon. Vi kan spåra aningens vanilj som spår från den ettåriga fatlagringen.

Samma härliga, mörka frukt i smaken. Rätt så bra tryck i de mörka bären. Vi spårar lite torkad frukt, men inte i någon högre utsträckning. Hyggliga tanniner som ger vinet en liten läcker stramhet och där finns också en alert syra. Lite smånätta örter dansar runt i mellanpartiet. Eftersmaken är medellång och där kommer det försiktigt smygandes några teskedar kakao, kaffe och vanilj.
Det här vinet gör sig bra till vardagens mat.

Priset på gården är 11 euro och förvår del tillkom frakt och svensk alkoholskatt vilket gör att kostnaden blir runt 150 kr flaskan.

Betyg 4-

Brachetto d´Acqui

Förra året upptäckte vi ett vin som är som klippt och skuret för bärdesserter. Den lätta alkoholen, friskheten och blandningen av sött och syrligt gjorde Brachetto d´Acqui till ett av sommarens favoritviner. Vi stämmer av läget med ett vin från året 2013.

Brachetto d´Acqui
Detta är en skyddad ursprungsbeteckning, DOCG, sedan 1996. Det blev en DOC redan 1969. Vinet är gjort på druvan Brachetto. Geografiskt utgör området runt Acqui Terme i provinsen Alessandria i Piemonte huvudområdet, men med en avstickare in i Asti


Brachetto d´Acqui 2013, "Braida", Giacomo Bologna
Producent Giacomo Bologna lyssnade till smeknamnet Braida, vilket fått ge namn till det här vinet. Giacomo avled hastigt och företaget och vinmakeriet har förts vidare genom hustrun Anna och de båda barnen Raffaela (enolog) och Giuseppe (agronom).

Färgen lyser vackert med en ljusröd ton och lite mörkrosa stråk emot oss på ett inbjudande sätt.

Det doftar av röda bär, främst jordgubbar och smultron, men även lite hallon och ljusa körsbär. Lite örter finns där i bakgrunden som ger vinet en karaktär som signalerar klass.

I gommen får vi ett pärlande sött vin med stor friskhet. Här finns en underbar fruktkompott av röda bär: jordgubbar, hallon och körsbär är de som dominerar till en början. Det tillkommer efterhand smultron, örter och fläder. Lite mineraler tycker vi oss notera i eftersmaken.
Den fina balansen mellan sötman och syrligheten gör det här vinet så användbart till jordgubbar, men även andra bärdesserter och sorbeter
Egentligen ska vinet drickas utan för mycket analyserande. Den låga alkoholen gör att det går att ta stora klunkar och bara njuta!

Betyg 4

Den här halvflaskan kostar 79 kr och finns i det ordinarie sortimentet. Det verkar finnas en del flaskor spridda över vårt avlånga land.
I beställningssortimentet finns Rinaldi Vinis variant för 141 kr för 75 cl. Jag drack den förra året och skrev då så här.

Vilmart Grand Cellier d´Or 2008

Vilmart & Cie är en producent som Vintankar håller högt. Firman grundades 1890 i Rilly-la-Montagne någon mil söder om Reims. Årsproduktionen ligger runt 110 000 flaskor. Odlingarna sker efter biodynamiska principer utan att vara certifierade.

Enligt deras hemsida tillverkar dom sju varianter av champagne: Grand Réserve, Grand Cellier, Cuvée Rubis, Grand Cellier Rubis Millésime, Grand Cellier d´Or Millésime, Coeur de Cuvée Milleéime samt Ratafia.
Vi har druckit Grand Réserve och Grand Cellier tidigare. Nu går vi upp en klass och testar en årgångschampagne. När den här släpptes skrevs det på sina håll att den var bra redan nu, men att stordåd låg och väntade för den som hade karaktären att vänta. Ett år kunde vi vänta innan vi bröt förpackningen. Karaktären är väl inte så god uppenbarligen! Vi var både spända, förväntansfulla och nyfikna!

Grand Cellier d´Or Brut Premier Cru 2008

Den här champagnen är gjord på 80% Chardonnay och 20% Pinot Noir. Druvorna kommer från "vinlotten"  “Les Blanches Voies Bas,” där vinstockar är över 45 år gamla.
Champagnen har fått ligga till sig i 10 månader på 225 l ekfat.
Ingen malolaktisk jäsning här.
Det som skiljer den här champagnen från deras prestigechampagne "Coeur de Cuvée" är att druvmaterialet är lite enklare och att den släpps tidigare.
På vårt svenska Systembolag är det endast "Coeur de Cuvée" som är tillgänglig just nu. På magnum finns årgång 1992 för nästan 1 900 kr och på standardstorlek(75 cl) finns 2006:an för 777 kr.

En aldrig sinande ström av bubblor virvlar upp mot ytan. Glaset får på utsidan en trevlig imma.
Färgen har lite mer gyllengula drag än vad bilden visar.

Vi möter en mycket trevlig och elegant doft, där vi till en början känner citrus, lite örter och mariekex. Efter hand tillkommer mer gul frukt (plommon, persika, äpplen) och våt sten. Aningens, aningens honung precis på slutet.

I gommen får vi en ungdomlig, men ändå elegant champagne.
Torr och frisk så klart! Syran är påtaglig, men ändå inte för tuff och redan med stor elegans. Moussekänslan är omedelbar.
En komplex samling smaker bombaderar gommen: en skön äppelblandning av grön och gula dylika, lite frisk citrus, gula plommon och så en nätt samling örter. Vi ler alla uppskattande efter den första klunken. Gästerna frågar vad det är dom dricker.
Det kommer mera smaker efter hand: bröd eller snarare kex, mineraler och lite nötter. Eftersmaken är lång och med en härlig liten bitterhet från en grapefrukt.
Ja, jösses vilken champagne. Och ändå är den här ändå bara i början av sin utveckling. Nu gäller det att ha karaktär för trots att det smakar så här bra idag är jag övertygad om att stordåd väntar runt hörnet för den som har tålamod. Frågan är om jag har det!

Betyg 5

Vi köpte våra flaskor av Franska Vinlistan för ett år sedan. Priset var 398 kr per flaska och de såldes enbart i förpackning om sex flaskor.

Även Svenssonsmakaren och Ljuva Druvor har skrivit om den här champagnen.

Amarone och Recioto från Villa Monteleone

I början på veckan hade vi besök utav några goda vänner. Det var väl ingen sensation att vi bjöd på amarone till osten och recioto till chokladdesserten.
Amarone från 2006 och Recioto från 2005. Båda från Villa Monteleone. Detta lilla paradis på jorden.

Jag har skrivit om detta på Amaroneguiden, där jag numera är gästbloggare någon gång i månaden.

Domaine Barroche Signature och Terroir 2009

Domaine Barroche är en producent i Chateauneuf -du-Pape, som vi upptäckte för några år sedan och vars viner vi blev väldigt förtjusta i. Vinmakare är Julien Barrot. Han har under några år gjort fyra olika cuvéer: Terroir, Signature, Fiancé och Pure. Från och med årgång 2010 gör han endast två cuvéer nämligen Signature och Pure. Årgång 2009 blir således den sista av såväl Terroir som Fiancé.

Det faller sig så att vi dricker Signature först och därefter Terroir. Båda vinerna hälls upp på karaff en dryg timma innan vi ska slå oss ner vid matbordet.

Vi skrev så här om Signature senast vi drack av den. Druvblandningen är 66% Grenache, 13% Mourvedre, 11% Syrah, 6% Cinsault och resten övriga tillåtna druvor.

Omedelbart infinner det sig en liten besvikelse hos mig. Visst förväntningarna är höga, vilket alltid kan vara farligt, men i kväll bjuder Signature inte upp. Visst känner man att det finns en massa smaker som vill tränga sig fram, men som inte lyckas riktigt med det. Jag misstänker att vinet just nu befinner sig i den s k tunneln.
Doften är väldigt återhållsam. Vi känner svaga toner av mörka skogsbär och en del örter. Vi kan ana oss till att under den här ytan finns det aromer som vill poppa upp, men som inte riktigt förmår detta.
Det är likadant med smaken. Här finns så mycket som vill ta sig fram och som idag inte lyckas blomma ut. Trots allt känner vi en fin mix av såväl röda som mörka bär. Bra örter och kryddor. En syra som ger vinet fräschhet. Ordentligt med tanniner som gör vinet lite småstramt. En eftersmak som i dagsläget blir kortare än förväntat, dock finns här inslag av lakrits, lite blommor kanske något lite kaffe.

Jag låter kanske väldigt grinig och det är nog de höga förväntningarna som spelat roll. Visst är det här ett gott vin. Det är ju bara det att jag är helt säker på att det skulle kunna prestera så mycket bättre. Våra två flaskor som finns kvar i källaren får inta ryggläge i ytterligare ett par år.
Betyg 4
Köpt på "Bolaget" för 329 kr.

Terroir kommer från de yngre rankorna som finns på egendomen. Årgång 2009 är gjord på 97% Grenache och 3% Mouvedre
Senast vi drack den här var för två och ett halvt år sedan. Vad vi tyckte då kan du läsa här.
Vi låter vinet få någon timma i karaff innan vi sätter oss till bords.
Den här kvällen visar "Terroir" sig från sin absolut bästa sida. Ja den känns faktiskt helt drickklar och vi har svårt tänka oss att den kan utvecklas så mycket mer, vilket ju i och för sig inte behövs när den levererar på detta viset.
Vi får omgående en doftstöt av mörka körsbär och nyplockade skogshallon, när vi hämtat oss från detta kommer trevliga signaler av fräscha örter, lite kryddor och i bakgrunden svävar lite vilda blommor.
Vi känner igen doftintrycken i smaken: de mörka körsbären, hallonen och de provencalska örterna, dock finns här inslag av såväl röda vinbär och som björnbär, vilket gör vinet tämligen så komplext. Eftersmaken är lång och med en härlig nyans av lakrits. Det finns fortfarande en syra i vinet som skänker friskhet och här finns tanniner som tar för sig på ett behagfullt sätt.
Det här var riktigt gott.
Vi köpte vinet för tre år sedan på "Bolaget" för 219 kr. Med facit i hand kan vi konstatera att detta var ett riktigt bra pris för att inte säga fynd. En flaska har vi kvar och den kommer inte att bli långlivad.
Betyg 5-

I dagsläget är det ingen tvekan utan det är Terroir som levererar, men på några års sikt är det vår uppfattning att Signature åter kommer att vara det större av de här två vinerna.

14 juli. Frankrikes nationaldag. Roséchampagne.

Igår på på Frankrikes nationaldag hade vi besök av några goda vänner. Det föll sig naturligt att dricka lite champagne och då sommarvädret visade sig från sin bästa sida (nåväl åtminstone regnade det inte) öppnade vi två flaskor roséchampagne.

Paul Goerg Premier Cru Rosé Brut
Producenten Paul Goerg har sin verksamhet i  Vertus  i den södra delen av Cote des Blancs. Dom förfogar där över vingårdar på 120 ha. Deras portfölj består av sex olika champagner, där rosén utgör en variant.

Den är gjord på 85% Chardonnay och 15% Pinot Noir. Degorgering sker som tidigast efter tre år, därefter får champagnen ytterligare fyra till sex månader innan det släpps ut på marknaden.

Färgen drar åt det laxrosa hållet.
Det doftar av röda bär främst hallon och smultron. Här finns också ett litet lättare drag av rostat bröd.
Smaken är torr och frisk med tydliga röda bär som främsta markörer. Lite lättare kryddor, röda äpplen och något bokna äpplen kan vi också registrera. Eftersmaken är av medellängd med lite inslag bröd, mineraler och en lätt gräddighet.

Betyg 4

Priset på SB är 279 kr, vilket får anses som ett bra pris för en roséchampagne av den här klassen


Hatt et Söner Grand Cuvée Rosé.

Vi drack den här för dryga året sedan och då tyckte vi så här.

Blandningen är 90% Chardonnay och 10% Pinot Noir.

Färgen är blekrosa.
Doften bär tydliga inslag av hallon, smultron och lite mosade jordgubbar. En liten citrusfläkt skänker friskhet åt den här champagnen.
Smaken är torr och frisk. Inte så kraftig. Samma röda bär från doften kan vi omgående känna i smaken, men nu kompletteras de av friska röda äpplen. Eftersmaken är lite kortare än medel och där kan vi känna lite blodgrape, aprikos och persika.
En mycket lättdrucken champagne som vi gärna tar som aperitif.

Betyg 4-

Priset i beställningssortimentet är 409 kr, vilket vi tycker är något högt

Grignolino från Tenuta Olim Bauda

Läsare av den här bloggen vet att Vintankar alltid kan hitta ett skäl att öppna en flaska amarone eller något annat vin från Valpolicella. De senaste året har vi även börjat botanisera bland lite olika druvor, som vi tidigare inte hört talas om. Mycket har vi bloggarna Italienska Viner och Billigt Vin att skylla på eller snarare tacka för. Under våren 2013 fästes våra smaklökar på druvan Grignolino och den makalösa versionen som Cascina Tavijn producerar.
I förra veckan, när det rådde nästan Medelhavsvärme över Västkusten, blev vi sugna på något rött. Annars är det mest naturliga att det blir vitt eller rosé, men nu var det något rött, svalt och slankt vi längtade efter. En Grignolino stämmer hyggligt in på detta. I källaren har vi ett varuprov från den Göteborgsbaserade importören Smaken av Piemonte.

2011 Isolavilla, Grignolino D´Asti.
Producent är Tenuta Olim Bauda. Syskonen Bertolino, Dino, Diana och Gianni är fjärde generationen vinmakare. Dom har sedan 1998 skött företaget. Till sin hjälp har dom oenologen Giuseppe Caviola. Vingårdarna ligger huvudsakligen i Nizza Monferrato. I sin portfölj finns tre vita viner varav två på druvan Cortese, tre rena Barberor samt en "blandbarbera", en Grignolino och tre viner på druvan Moscato. Du som vill veta mer om deras olika viner kan klicka dig in på deras hemsida. Den finns i en engelsk version.

Grignolinon kommer från vingården "Le Rocchette" alla Villa di Isola D´Asti.

Färgen är ljusröd, helt transparent. Tegelröd med oranga toner. Hustrun undrar om det är ett nytt rosévin på gång. Nej, bättre än så. Det är en Grignolino, blir mitt svar.

Doften präglas av ljusröda bär, röda äpplen, lite torkade rosor och en hel del kryddor. Ett litet inslag av målarlåda tycker vi oss förnimma. Ingen stor omfamnande doft mer diskret och nästan lite servil, men ändå ganska tydlig.
Smaken faller vi omgående för. Ja jäklar vad gott det här är. Friskt, slankt och nästan lite törstsläckande. Allt detta och ändå med egen karaktär. Precis vad vi gick och längtade efter.
Den fina syrligheten, som ger oss en förnimmelse om barndomens lingondricka. Här finns också lite inslag av fullmogna rödavinbär, surkörsbär, en lätt hallonton i bakgrunden, steniga mineraler och en lätt örtighet.
Fjäderlätta, lite sandiga tanniner gör att vinet passar bra till sommaren lite lättare maträtter. Vi dricker det här mer än gärna på egen hand en ljummen sommarkväll när cikadorna börjat dra sina stråkar.

Ni hör själva hur det låter. Vi har verkligen fallit för det här vinet. Det når kanske inte riktigt Cascina Tavijns höjder, men det är inte långt ifrån. Bloggen Italienska Viner har utnämnt Cascina Tavijns Grignolino till världens bästa Grignolino. Den finns i Köpenhamn hos Cibi e Vini för 100 DKK.
Olim Baudas finns i beställningssortimentet för 159 kr. Vi kommer att lägga en beställning, vilket i det närmaste känns självklart efter det här testet.

Betyg 4

Hos Systembolaget finns endast två viner gjorda på Grignolino. Båda finns i beställningssortimentet.

Cantina Sociale di Casorzo kostar 99. Den har vi inte testat. 

Vinet vi drack i kväll och som vi blev så förtjusta i kostar 159 kr. Säljs endast i sexpack och endast till SB-butiker i Västra Götaland. Den som tycker att sexflaskor är för mycket rekommenderar jag att slå sig ihop med några vänner och dela på en sexpack. Du får en annorlunda men ytterst angenäm upplevelse.