Amarone 2011. Del 17. Masi Costasera

 Dags för del nummer 17 i det här årets stora vinprojekt. Turen har nu kommit till att prova Costasera från Masi. 

Vi har tidigare i år testat följande amarone:

- Acinatico, Stefano Accordini

- Accordinis Il Fornetto

- Allegrini
- Brigaldara
- Checco, Damoli
- Inferi från Brunelli

- Massimago
- Monte Santoccio

- Musella Riserva
- Pieropan
- Raimondi
- Roccolo Grassi
- Speri
- Viviani Casa dei Bepi
- Zenato

- Zymé
Årgång 2011 spåddes en lysande framtid, när de första producenterna släppte sina amaroneviner. En viss nedtoning har skett, men många amaroneexperter har gett årgången en fyra på en femgradig skala. Dom yttre förutsättningarna var mycket gynnsamma med bra väderförhållanden för att få druvor av högsta kvalitet. När så vädret var på vinböndernas sida under såväl skördetiden som under torkningsperioden var det inte så många som hade något att klaga på.

Masi behöver väl egentligen ingen närmare presentation. Dom har ju mer eller mindre blivit synonymt med Amarone och Valpolicella. Masi gör totalt fem olika amarone: Costasera, Costasera Riserva, Vaio, Campolongo di Torbe och Mazzano. Alla fantastiska amarone. Det finns också en speciell flygplats-Costasera med tillägget Nectar.

Jag hade förmånen att i mars 2014 vara med på en provning i Stockholm ledd av självaste Sandro Boscaini, där vi testade ett par olika årgångar av alla deras fem olika amarone. Du kan läsa om denna provningen på den här länken.
Masis Costasera har blivit lite av ett benchmark för mig. Jag vill gärna testa varje årgång för att ha som riktmärke när jag dricker andra amarone från samma år.

Costasera betyder "sluttning i kvällsol". Druvorna till det här vinet kommer från vingårdar i Cariano, som har ett sydvästligt läge, så att druvorna hinner se solen gå ner.
Vinet är gjort på druvorna Corvina (70%), Rondinella (25%) och Molinara (5%). Druvorna har fått ligga och torka i ca 100 dagar. Jäsningen äger rum i 45 dagar på stora fat av Slovonsk ek. Vinet får sedan ligga till sig i nästan tre år innan det buteljeras.

Det är med Costasera som med de andra fyra av Masis Amarone att de behöver några år på sig för att riktigt komma till sin rätt. Den "vanliga" Costasera är ändå den som först brukar bli riktigt tillgänglig. Och visst är det så även med årgång 2011. 

Vi låter den få två timmar på karaff innan vi häller upp den. Vi kan omgående konstatera att den är riktigt bra nu och ändå finns det mer utveckling i den. Den har lämnat det riktiga juvenila stadiet och är på väg mot ett mognare stadie utan att riktigt vara där. Det finns med andra ord lite mer utveckling att förvänta sig.

Det här är ingen riktigt fruktbomb. Förstå mig rätt för här finns det gott om mörk frukt, som med åren fått både djup och komplexitet. Den går i en lite stramare stil och det är precis som jag vill ha den.

I den komplexa doften hittar vi mörka körsbär, lite skogsbär, blåa plommon, en del örter, torkad frukt och kakao. Fattonerna har smält samman med frukten och kan bara skönjas lite försiktigt. Alkoholen märks inte av det minsta i doften. En mycket trevlig och inbjudande doft.

I munnen får vi en amarone som är på väg att börja få en del mognadstoner, men fullmoget är det inte. Jag är rätt säker på att smakerna kommer att utvecklas ytterligare. Även om de redan nu har ett fint djup och en bra komplexitet. Det här är en amarone med många goda år framför sig, så du som ligger på några flaskor behöver inte ha någon brådska. Har du flera flaskor så testa absolut en i närtid. Du kommer då få ta del av en högkvalitativ amarone.

Det finns massor av söta, mörka körsbär, björnbär, några hallon och blåa plommon. Lite torkad frukt med någon en diskret ton av russin men mer av fikon, katrinplommon och dadlar. Örter och kryddor noteras. Här finns en bra friskhet. Munkänslan ger en lite lättare struktur med små nätta tanniner som bjuder ett försiktigt motstånd. Alkoholen är nästan fullt ut integrerad med frukten, men aningens körsbär i likör tycker vi oss ana.

Eftersmaken är riktigt lång med mera söta, mörka körsbär som nu får sällskap av både mörk choklad och några droppar espresso. Avslutet har den där fina lilla bitterheten som jag förknippar med körsbärskärnor.

Det här är en riktigt bra amarone!

Betyg 4

På SB är det årgång 2015 som gäller. Priset har nu tagit sig upp över trehundringen och är 319 kr

Avslutningsvis försöker jag mig på en liten indelning av var vinet befinner sig enligt min mycket subjektiva bedömning.

1. Helt på topp. Blir inte bättre och bör drickas det närmaste året.
   - Pieropan, Massimago

2. Helt på topp. Kommer inte utvecklas så mycket mer, men håller nog i många år.
   - Brigaldara, Campo Inferi, Monte Santoccio, Stefano Accordini Acinatico

3. Bra nära toppen, men kommer att utvecklas ytterligare.
  - Allegrini, Casa dei Bepi, Checco Damoli, Costasera (Masi), Il Fornetto, Musella, Amarone

    Raimondi,  Roccolo Grassi, Speri, Zenato, Zymé