Tre Grekiska stjärnor: Roditis Orange från Tatsis, Retsina från Galari och Aidani från Hatzidakis

Det har blivit tre riktigt trevliga och bra viner från Grekland de senaste veckorna. Tre viner som är som gjorda för de fantastiska sommardagar vi haft den senaste veckan. Fast idag har det börjat regna. Ett välbehövligt regn. Samtliga viner är inköpta av Oinofilia i Köpenhamn.

2016 Roditis Orange från Tatsis

Tatsis Winery hittar vi i Goumenissa, Makedonien, Grekland.  Det är ett familjeföretag där pappa Christos och sönerna Periclis och Stegios driver verksamheten. Det hela tog dock sin början då Christos farfar förvärvade egendomen och började producera vin. 1998 började dom med ekologisk odling för att 2002 helt gå över till odling enligt biodynamiska principer. Idag omfattar egendom 13 ha vingårdar. I huvudsak odlar dom de inhemska röda druvorna Xinomavro och Negoska, men även Roditis, Alepou, Malagousia, samt de röda internationella druvorna Cabernet Sauvignon, Merlot och Cinsault.

Det här är ett vin gjort på den lokala druvan Roditis. Detta är en rosafärgad druva som använts för att göra vita viner, men får den vid tillverkningen tillbringa en längre tid med skalen så blir färgen mer orangefärgad. Det är precis detta som Tatsis har gjort. Runt en månad med skalkontakt i öppna kärl har det blivit. Det har därefter fåt mogna i ett år på gamla begagnade ekfat innan det buteljerades. 

Spontan jäst, ofiltrerat och icke klarnat.

Färgen går i en ljus bärnstensfärgad nyans.

I doften hittar vi orientaliska kryddor, apelsinskal, rosor, aprikoser och våta granithällar.

I munnen har det en härlig friskhet. Torrt så klart och rätt så fylligt. Mycket av dofterna kommer tillbaks i munnen. Vi noterar särskilt den röda citrusen, aprikoserna och persikorna samt den trevliga kryddigheten. Nätta och lite inställsamma tanniner. Eftersmaken är medellång och där dyker en angenäm ton av honung och rosor upp. Och så ett avslut med blodgrapens lilla bitterhet.

Uppfriskande och lättdrucket.

Betyg 4.

Retsina Lemnos från Garalis. 

Ett par gånger varje sommar dricker hustrun och jag Retsina. Förutsättningar måste vara en stekhet sommardag och en sådan inföll i förra veckan. Friterade bläckfiskringar, tzatziki, sallad med tomater, gurka, lök och så klart fetaost. Grönsakerna är egenodlade.

 Just

Manolis Garalis är tredje generationens vinmakare. Han startade sin egna verksamhet 2006 och redan 2007 kommer den första årgången. Garalis Winery håller till på ön Lemnos belägen i den nordligaste delen av Egeiska havet. 

Det är ett rent familjeföretag där både hustrun och barnen är involverade. Garalis odlar främst de lokala druvorna Limnio och Muscat Alexandria. Vingården är 5 ha stor och brukas enligt organisk-biologiska odlingsmetoder (certifierade). Jordmånen på vingården är vulkanisk. Vinfälten ligger på 150-200 m över havet. Endast naturlig jäst används. Ytterst lite svavel tillsätts vid buteljeringen.

Druvan är Muscat Alexandria till hundra procent. Jäsningen har ägt rum på rostfria ståltankar och varade runt 19 dagar under vilken färsk "Pine resin" tillsättes.

I den mån en Retsina kan vara elegant så är Garalis variant just det.

Den tydliga tonen av kåda ger sig omedelbart tillkänna. Inte den där råa som en kan känna hos Retsina som serveras på turisttavernorna utan en mer elegant ton.Här finns citrus, tropisk frukt och en näve örter.

Det här är lättdrucket och törstsläckande på en och samma gång. Precis som i doften lämnar kådan tydliga avtryck i gommen, men här kompletterad med gröna äpplen, citrus och aprikoser. Och örter så klart.

En av de tre bästa Retsinor vi druckit.

2019 Aidani Hatzidakis. 

I helgen grillade vi fisk. Lax, marulk och havskräftor. Aioli och färskpotatis (rosen). Till detta ett smakrikt vin från Santorini.

Haridimos Hatzidakis växte upp på Kreta. Studerade Oenologi vid universitetet i Aten. 1996 köpte han en övergiven vingård ( dryga 300 m ö h) belägen runt byn Pyrgos Kallistis på Santorini. Gjorde en del omplanteringar. Införde organisk/biologiska odlingsmetoder. Specialiserade sig på lokala druvor såsom de vita  Assyrtiko och  Aidani och den röda Mavrotragano. Idag äger Hatzidakis runt 10 ha vinodlingar och samarbetar med många fler odlare. Allt med inriktning på organisk-biologiska odlingsmetoder. På sommaren 2017 avlider han och nu är det dottern Stella som för företaget framåt.

Det speciella med viner från Santorini är dels de lokala druvorna, men också öns ekosystem som präglats av vulkanjorden, starka vindar, små regnmängder, heta somrar och det fullständigt unika att vinlusens härjningar aldrig nådde hit.

Det här vinet är gjort på 100% Aidani, som också fått ge namn till vinet. Aidani är en grön druva som främst odlas på Santorini, men går även att hitta på andra öar i Egeiska havet.

Druvorna till det här vinet kommer från vinrankor som vuxit på vinfält belägna på 70-300 m över havet. Druvorna pressas varsamt och får sedan ligga i 12 timmar med skalkontakt. Jäsningen sker med naturlig jäst på ståltankar, där det också får vila upp sig i sex månader innan det buteljerades.

Vi har tidigare hyllat Årgång 2015 och Årgång 2017.

Färgen går i en guldgul nyans. 

I doften hittar vi citrus, örter, lite päron, någon gul stenfrukt, nykrossad sten och aningens sommarblommor.

I munnen är det friskt med tydliga toner av citrus, örter och krossade flintastenar. I mindre omfattning men ändå tydligt noterar vi päron, gula plommon, persika, någon tropisk frukt samt ett floralt inslag. Eftersmaken är något längre än medel och där tillkommer unset honung. I avslutet en liten mineralsälta.

Precis som tidigare gånger så slås vi av den alltigenom perfekta balansen mellan smakerna och syran.

Betyg 4+