fredag 9 december 2011

Valpolicella Superiore 2007, Marion.

I onsdags lagade jag i all hastighet till en Spagetti Bolognese. Hustrun hade möte med sina "Bokflickor", så måltiden fick jag inta på egen hand.
Ur källaren hämtade jag en flaska Valpolicella Superiore från Marion. Vi besökte producenten i våras på vår resa med Clubamarone. Mina intryck från det besöket kan du läsa om här.

Valpolicella Superiore 2007, Marion.
Den här producenten räknas som ett av de nya stjärnskotten i Valpolicella. Deras Superiore av årgång 2005 och 2006 fick tre glas i den Italienska Vinbibeln Gambero Rosso. Vi har den senaste årgången 2007, som inhandlades på gården i våras.
Druvblandningen är 60% Corvina Grossa, 20% Rondinella, 10% Corvina Gentile och de återstående 10 procenten är blandningar av Croatina, Teroldego och andra druvor. Odlingarna ligger i Marcellise-dalen i östra Valpolicella. Druvorna har växt på en kalkrik jord med inslag av lera och stenar. Druvorna, det här året, plockades mellan 20 september och 10 oktober. De druvor som plockades först har sedan fått ligga och torka i ca 40 dagar, medan de druvor som plockades in sist har nästan blivit övermogna. De har fått jäsa var för sig och likaså har de legat runt 30 månader på ekfat ( var för sig). Först därefter har de blandats och buteljeras.

I glaset skiner ett vin med en rubinröd färg med lite violetta stråk.
Direkt efter det jag hällt upp ett glas är doften mycket blygsam, men redan efter en halvtimma kan man känna igen en del typiska Valpolicella dofter: Körsbär, lite blommor och en del örter. Ytterligare en halvtimma senare (när det är dags att äta) har det tillkommit lite skogsbär, en liten russinton, mörk choklad och lite, lite fat.
Det här smakar riktigt gott. Härliga mörka körsbär (moreller), lite örter, blommor och ett uns kryddighet. Eftersmaken är förvånansvärt lång och mörka skogsbär kompletterar de söta körsbären på ett behagfullt sätt. Alldeles i slutet ansluter också en viss svartvinbärston, lite mörk choklad och lite lakrits. Syrorna har intagit sin plats och spelar upp en frisk och fräsch melodi. Tanninerna gör vinet mycket matvänligt. De är avrundade men ändå tydliga.
Jag är lite frälst på Valpolicellaviner och när jag dricker ett sådant här vin förstår jag mycket väl varför det blivit så.
Jag häller upp ytterligare två glas att avnjutas då hustrun kommer hem. Jag vet ju att hon, ännu mer än jag, har denna typ av vin som sin allra största favorit. Så avslutas då onsdagskvällen med att vi dricker och njuter av ett riktigt gott Valpolicellavin, tittar i datorn på lite bilder från vår vinresa i våras och får ett sommarvarmt sinne.
Jag betalade ca 230 kr inkl frakt och skatt, då detta privatimporterades
Betyg 4+

2 kommentarer:

  1. Precis så här ska ett riktigt bra vin uppföra sig: dels göra jobbet vid matbordet och dels få en att plocka fram semesterbilderna.

    Jag blev så sugen att jag letade mig in till en av mina danska favoritimportörer (http://www.bb-vinimport.dk/pl/Sortiment_Veneto_Marion__82.aspx) som tar 225DKK för nollsexan, 230SEK för privatimport är ett bra pris. Har ni köpt genom Club Amarone?

    /Patrik

    SvaraRadera
  2. Hej Patrik!
    Jag var i våras med på en av Club Amarones resor till Valpolicella(för tredje gången). Vi fick riktigt bra priser av de producenter vi besökte. Marion var inte de som gav oss bäst priser.
    Club Amarone skötte sedan logistiken,så att alla viner jag köpte därnere kom i en sändning hem till mig. Jag betalade alkoholskatten i Sverige samt fyllde i lite blanketter till Skatteverket i Ludvika.

    En vinupplevelse är mångfasetterad. Vin och mat är en viktig del, minnet från när man drack vinet första eller senaste gången är också betydelsefull, stämningen och sammanhanget ytterligare en.
    Det blir ibland därför besvikelser, när ett vin man minns som enastående, på hemmaplan inte lever upp till den upplevelsen man minns. De så kallade miljöfaktorerna har spelat oss ett spratt, men det är smällar man får ta.
    Å andra sidan har jag faktiskt var med om det motsatta också!!

    JC

    SvaraRadera