2007 Chateauneuf-du-Pape Réserve, Domaine Pegau

Det finns trender i inom de flesta områden. Självklart inom vin. Likaså hur budskap kommuniceras, vilka kanaler man väljer mm. Många vinbloggar för idag en tynande tillvaro och istället är det sedan ett par år tillbaks instagram som gäller. 10 år tillbaks i tiden var det bloggandet som gällde. Ingvar med bloggen Billigt Vin funderade över detta för knappt en månad sedan.
Bloggandet var kanske som hetast runt 2010. Själv kom mitt bloggande igång 2011. Inte direkt i frontlinjen om jag säger så....
Då runt 2010 var årgång 2007 från Chateauneuf-du-Pape stekhett. Årgången hajpades något otroligt bland allehanda bloggare. Idag är det andra områden och viner som dominerar blogg- och instagramflödet.
Visst blev det så att några flaskor hamnade i Vintankars källare också. Hög tid att börja titta på hur dessa 2007.or utvecklats.

En kväll i mitten på augusti plockade vi fram en 2007:a från Domaine Pegau, som vi inhandlade 2010 på "Bolaget".
Domaine Pegau drivs idag av en ung kvinna Laurence Féraud, som för några år sedan tog över efter fadern Paul. Egendomen i Ch9dP omfattar 21 ha, varav knappt 20 ha odlas med röda druvor och ca 1,5 ha med vita druvor. Utan att vara certifierade har Domaine Pegau alltmer börjat använda sig av organisk/biologiska metoder. Dom gör fyra röda cuvéer och två vita.
På senare tid har dom förvärvat ytterligare 41 ha utanför Ch9dP. Dessa klassas som Cote du Rhone Village och säljs under namnet Chateau Pegau.

Vi dricker deras Cuvée Réserve.
Vinet är gjort på druvblandningen: Grenache(85%), Syrah(9%), Mourvèdre(4%) och 2% på övriga tillåtna druvor. Genomsnittsåldern på vinstockarna är dryga 60 år.
De hela druvklasarna får jäsa i 5-7 dagar på cementtankar, därefter följer en "maceration" på mellan 7-14 dagar. Vinet får sedan ligga till sig i 18 månader på 50 hl stora ekfat (foudres), därefter buteljeras vinet utan klarning och filtrering.

En sniff och en första klunk klargör omgående varför viner från Ch9dP alltid stått högt i kurs hos Vintankar.

I doften finns en härlig mörk, solvarm frukt: björnbär, blåa plommon och svarta vinbär. Gott om örter noteras, liksom toner från en gammal cigarrlåda och lite läder. Ett försiktigt inslag av blommor i bakgrunden. Väldigt trevligt.

I munnen är vinet mjukt och runt utan att för den skull vara det minsta mesigt.Här finns tillräckligt med syra för att den mörka frukten ska ha en bra friskhet och inte bli ett dugg syltig samtidigt gör det att vinet inte känns särdeles tungt. Här finns en del tanniner, men alldeles sammetslena är dom. Precis så att dom ger ett litet motstånd. Här finns gott om örter och enbär. I eftersmaken mer mörk frukt men nu i sällskap med pinjeträd, rått kött och mineraler som ger sälta. Visst kan vi notera en liten ton av rostade fat. Inte så stor utan utgör mer ett pikant inslag i smakpaletten.
Ett vin med klara begynnande mognadstoner i en total harmoni och med smaker som balanserar varandra på ett strålande sätt.

Betyg 5-

Vår flaska kostade 499 kr, då den inhandlades 2010 på SB. Ett riktigt bra vin, men det ska det så klart vara för den penningen. Det var vår sista flaska och bra nära sin topp. I källaren ligger två 2011:or på vänt. Jag köpte dessa för 359 kr av Franska Vinlistan för snart två år sedan. Nu är dom slutsålda, men vem vet det kanske kommer en kampanj när vi närmar oss jul.
Årgång 2012 släpps på SB den 2:e september. Här kostar dom 585 kr.