2011 Austri från San Fereolo

 Nu har vi levt ett drygt år med pandemin. En tredje våg är på väg att ta fart i landet. Vår sociala distansering fortsätter. Alla resor är avbokade. Vinprovningar får ske digitalt. Och dom har börjat tillta. Själv har jag fått min första vaccindos (Pfizer) och är inbokad för en andra. Hustrun är fem år yngre och kommer inte få vaccin på ett tag, så får vi fortsätta med den sociala distanseringen ytterligare en tid, men visst hoppas vi att både smittspridningen ska minska och att vaccineringen kan ta rejäl fart så att det går att resa något litet inom Sveriges gränser framåt sommaren.

2011 Austri.

San Fereolo ägs av Nicoletta Bocca. Hon köpte sina första vingårdar 1992, främst små jordlotter som såldes av personer som arbetat länge med marken men blivit för gamla för att fortsätta bruka den. Nicoletta, som ursprungligen är från Milano, hade då ingen erfarenhet av vinodling, utan lärde sig av grannen som alltid varit vinodlare. Hennes anknytning till Piemonte kom av att hennes far brukade ta med familjen till Langhe eftersom området påminde honom om hans ungdomsår som partisan. Nicolettas minnen från dessa resor var god mat, vin, kamratskap och historier från förr. Med tiden erhöll Nicoletta tolv hektar vingårdar samlade på floden Reas högra bank, mellan Dogliani och Monforte d'Alba. San Fereolo är biodynamiskt certifierade sedan ett decennium. 

Dolcetto är huvuddruvan och den gör dom tre olika viner på. Austri är deras Barbera men vissa år tillsätter dom en liten andel Nebbiolo. En Langhe Nebbiolo finns också i portföljen samt ett vitt vin på druvorna på Riesling och Gewurtztraminer.

Austri i version 2011 är gjort på Barbera (90%) och Nebbiolo (10%). Naturlig jäsning så klart. Skalen får ligga kvar med musten i närmare en vecka. Vinet får sedan mogna i 16 månader på ekfat av lite olika storlekar innan det buteljeras.
Jag drack 2008 på hösten 2018. Gillade vad jag drack och skrev då så här. Årgång 2011 släpptes någon gång på försommaren förra året. Jag fick tag på två flaskor och drack den ena omedelbart, vilket resulterade i detta blogginlägg.

Jag tyckte i somras att Austri var inne i ett perfekt drickfönster. Inte så mycket har hänt på de nio månader som gått. I vart fall har det inte utvecklats. Möjligen är krönet just passerat. 

Doften startar med lite läder, men rätt omgående tar de röda bären över. Dom sällskapar med en god portion nypon och rosor. Vi kan också känna en liten ton av kryddor och aningens dammig grusväg. Doftmässigt väldigt likt hur jag minns det och vad jag också skrev på bloggen.

I munnen är det bären som dominerar. Det startar med lite ljusare körsbär, hallon, tranbär och några röda vinbär. Efterhand smyger sig lite mörkare bär in såsom frostnypna slånbär och något blåbär. En finstämd ton av örter och kryddor sätter vi upp på pluskontot. Tanninerna är fogliga och lite avrundade t o m mer än senast. Jag tycker syran dragit sig något tillbaka och det är nog den mest påtagliga skillnaden mot i somras. Eftersmaken är av medellängd och trevlig. Här kan vi känna små nyanser av kakao, svartpeppar, lagerblad och torkad frukt.

Helhetsbetyget blir det samma som i somras.

Betyg 4

Du som har några flaskor ska absolut testa en i närtid för en avstämning.

Min flaska är köpt på SB för 229 kr. Slutsåld sedan länge, men följs samma mönster som tidigare så kommer det en ny årgång i juni.