2016 Euli Grignolino vs 2018 Rosso Pietro Barbera från Cantine Valpane.

Jag gillar upplägget som distanshandlaren Fanwine har.  Läs mer på deras hemsida.

Tidigare i våras gavs möjligheten att lägga en beställning på viner från producenten Cantine Valpane. Jag tog chansen och beställde några flaskor av ett par olika viner. Så här långt har vi hunnit med att testa:

-  2012 Perlydia Barbera. 

- 2012 Canone Inverso Fresia

Cantine Valpane. 

Valpane är en vingård belägen vid i utkanten av Ozzano Monferrato någon mil norr om Asti. 1902 köptes den av Pietro Giuseppe Arditi, som genast satte igång med renoveringar och nyplanteringar. Arvet fördes vidare av dottern Lydia, som i sin tur har lämnat över till sin brorson Pietro. Tre generationer på 120 år.

Det är alltså tredje generationen Arditi som styr verksamheten idag, som omfattar 30 ha varav 10 ha är vinodlingar. Vinfälten ligger cirka 265 m ö h. Jordmånen är lera och kalksten. Vingården är sedan 2017 certifierad för organisk odling.

Dom gör runt 70 000 flaskor fördelade på:  tre olika viner på druvan Barbera, ett vin på Freisa, ett vin på Grignolino samt ett vin på den lokala druvan Ruché. Från årgång 2017 är dom certifierade som "organic-farming".

2016 Euli Grignolino.

Namnet Euli kommer av att det där vingården ligger huserade en germansk stam med namnet Longobarder. Deras namn var Ueel Wagkika vilket på den tiden skrevs Euli-iup-pina. Euli betyder uggla, pina=stor, hög och iup= Jupiter. Rätt utläst blir det Ugglan som är större än Jupiter.

Idag är området ett tillhåll för många ugglor och deras smeknamn har blivit Euli.

Det här vinet är uteslutande gjort på den mycket lokala druvan Grignolino, som odlas på ett 2 ha stort vinfält. Jordmånen är lera och kalksten. Skalet är ganska tunt och går i en ljusare rödblå ton. Druvan är fylld av en stor mängd kärnor och det är också dessa som ger vinet dess tanniner.

Vinet får jäsa i cirka 21-23 dagar på ståltankar. Det har sedan fått mogna i 12-18 månader på en blandning av stål- och cementtankar innan det buteljeras.

Färgen går i en mycket ljusröd ton och är helt transparent med några tegelfärgade stråk.

Doften startar med lite toner av läder, men rätt så omgående är det de lättsamma ljusa, röda bären som tar över förstärkta med en del kryddor, lite rosor och regnvåt jord.

Ingen stor omfamnande doft mer försiktig men ändå tydlig.

När vi tar den första lilla klunken så noterar vi direkt att det här är ett slankt vin med viss stramhet. Vi möts vi omgående av röda bär såsom smultron, hallon, tranbär och några lingon. Lite torkade örter och en samling små nypor kryddor förhöjer smakupplevelsen. Trevlig och bra syra. Visst biter tanniner i munhålan, men mer på det där angenäma sättet.

Vår hemmabakade pizza lyfts flera nivåer med det här vinet.

Betyg 4

Vi betalade 179 kr till Fanwine.

 2018 Rosso Pietro.

Vinet har fått sitt namn efter den nuvarande ägaren Pietro och hans röda skägg, även om Pietro idag tycker att vinet borde kallas "Grigio Petro" (skägget är idag mer grått än rött).

Det här vinet är gjort uteslutande på druvan Barbera, som vuxit på några vinfält som är 4 ha stora. Vinrankorna är planterade mellan 2000 och 2005. Jordmånen är lera och kalksten.

Druvorna pressas varsamt direkt efter skörd. Den spontana jäsningen äger rum på cementtankar och varar i 21-23 dagar. Vinet får sedan mogna i 10-12 månader på en blandning av stål- och cementtankar innan det buteljeras. Slutligen får det vila i tre månader på flaskan innan det släpps ut på marknaden.

Färgen går i en rubinröd nyans med några violetta stråk.

Doften startar lite försiktigt med läder och regnvåt jord, men allt eftersom tiden i glasen går så tar den mörkröda frukten över. Efterhand dyker det även upp  lite örter, vitpeppar, någon ytterligare krydda, somrig grusväg samt någon blyg viol.

I gommen känns vinet hyfsat slankt. Frukten drar mer åt ett mörkare håll än vad syskonvinet Perlydia gjorde, då vi drack det för två månader sedan. Mörka körsbär, hallon, blåbär samt en touch av boysenbär och tranbär. Några små nypor örter, aningens vitpeppar och violer/rosor förhöjer smakintrycken. Snälla och fogliga tanniner bjuder ett försiktigt motstånd och tillsammans med en trevlig syra gör det att vinet känns drickklart. Kanske kan det utvecklas något, men inte så mycket. Mer säkert är att det kommer hålla den här nivån i åtskilliga år framöver.

Betyg 4

Vi betalade 150 kr hos  Fanwine.

Ett synnerligen bra pris för ett vin av den här klassen.

Talldungen. En minnesvärd måltid!

Vi checkade in på Talldungen en lördags-eftermiddag i slutet på september. Vi har under lång tid hört så mycket gott om det här stället. Både på internet (bloggar och instagram) och recensioner i tidningar bl a DI och Buffet. Pandemin satte under lång tid stopp för oss, men nu när smittan är lägre och vi är vaccinerade var det äntligen dags.

"Mitt bland vidunderliga bokskogar, rullande backar och Havängs vidsträckta stränder hittar ni oss. Ett enkelt hotell med arton rum och eget mikrobageri. En restaurang med rustik mat och kolossalt mycket vin." 

Citat från Talldungens hemsida.

Vid 18-tiden slog vi oss ner vid vårt bord. tillsammans med de goda vännerna Stig och Anki. En härlig matresa låg framför oss.

Hustrun valde "Tomater från Fabian med ricotta salata" medan vi andra valde Gougères..

En en liten läckerbit med västerbottenost i ¨fyllningen¨. Gott som tusan!!

En mycket fräsch tomaträtt. Tänk vilka läckra rätter det går att göra med tomater.

Så var det dags för första rätten på Spisarmeny. Bröd & Pålägg.

Ett smakrikt och lite fluffigt bröd. Här gäller det att inte äta sig mätt på brödet.

Pålägget bestod av:

- Vildsvinsterrin

- Rostad Fänkålsröra

Visst var vildsvinsterrinen riktigt god. Matig och kanske mer vad som förväntas som pålägg, men fänkålsröran är en rätt att dö för. Den vill vi så klart göra hemmavid. Recept finns på den här länken.

Manzanilla Micaela, Bodegas Baron, Sanlucár de Barrameda. 

Bodegas Baron har en historia som är nästan 400 år gammal. Den är belägen några mil norr om Cádiz inte så långt från havet. Egendomen omfattar idag tre vingårdar (Finca Atalaya, Finca Martin Miguel och Finca Poedo) på nära 140 ha. Deras fokus ligger på att göra Manzanilla. 

Dom använder enbart egna druvor och all odling bedrivs efter ekologiska principer. Jordmånen är "Albariza" en slags vitkalkig, lite lerig jordmån rik på kalcium och "silica" (kiseloxid).

Vinet är helt och hållet gjort på den gröna druva Palomino Fino, som vuxit på vinrankor med en ålder på mellan 20 och 60 år.

Druvorna pressas omedelbart och får jäsa tills vinet nått en alkoholhalt på 15%. Det ligger sedan i fyra år på en solera under ett jästtäcke.

I doften noteras omgående de friska sherrytonerna förstärkta med bokna äpplen, nötter, örter, blöt kalk och aningens kamomill.

I munnen är det återigen den friska sherrytonen, som vi först noterar. Dessa kompletteras efterhand med mogna äpplen, lite citrus, nötter främst mandlar, gröna oliver samt en sälta i avslutet.

Drycken är helt perfekt att starta en måltid med och särskilt väl gör det sig till fänkålsröran och vildsvinsterrinen. Skrev jag att det var riktigt gott!!

Så har det blivit dags för rätt nr två: Bagna cauda med rödbetor & endive.

Vi gillar ju rödbetor och odlar en del själva, men tillsammans med bagnau cauda, så blir det en ny, spännande och sagolikt god rätt. Så klart är rödbetorna perfekt tillagade. Endiven ger en delikat beska och vitlökstouchen och sältan från sardellerna i Bagna caudan fullkomnar den här rätten.

2021 Lluerna, Els Vinyerons Vin Naturals.

Ett vinprojekt som startade 2014 och drivs av kompisarna Amós Bañeres och Alex Ruiz Masachi, som är vinbönder, vintillverkare och vinälskare. Deras vingårdar ligger i Penedès några mil sydväst om Barcelona. Ekologiska odlingar, spontan jäsning och i övrigt så lite påverkan som möjligt. Tanken är också att deras viner ska inte behöva lagras utan vara redo för konsumtion omedelbart.
Detta är ett vin gjort på druvan Xarel-lo.

Druvorna pressas med en gång efter att de skördats. Jäsningen äger rum på ståltankar, där det får ligga på sin jästfällning i fem månader. Det blandas därefter med 10% vin från 2018, som fått ligga på 300-liter stora franska ekfat. Blandningen får sedan ligga i några veckor på stora ståltankar innan det buteljeras.

I doften hittar vi citrus, gröna äpplen, lite fläder, aningens fänkål och en rejäl dos mineraler med flintastenar i centrum.

I munnen är det mycket friskt med gröna äpplen, citrus, aningens fläder och ett avslut med lite nötter, aprikoser, krita och krossad flintasten.

Perfekt matchning till Bagna caudan, rödbetorna och inte minst endiven.

Min tredje rätt var Lammbog med linser & bakad vitlök.

Helt underbart gott med smaker som kopplar i varandra på ett magiskt sätt. Det här är lamm när det är som bäst och då finns det få maträtter som överträffar lammbogen.

 Hustrun var mycket nöjd med sin Planchetabönor med Karl-Johan & parmesan. 

Vi gjorde som vanligt och bytte tallrikar på slutet, så vi fick smaka av varandras. 

Fonflons, La Roche Buissière.

Dessvärre noterade jag inte årgången, men minns jag rätt var det 2019.

Vi som tog lammet fick det här vinet.

Domaine La Roche Buissière har varit i familjen Jolys ägo sedan tidigt 1970-tal, och idag är det Antoine och Laurence som driver gården. Deras sjutton hektar ligger ovanligt högt, uppåt 450 meter. Adressen är Vaucluse – närmare bestämt den lilla byn Faucon, som klättrar på utlöparna av Mont Ventoux. Ända sedan 1980 har familjens marker brukats med ekologiska metoder.

Flonflons är framställt mestadels av grenache (70%) och resten syrah, från stockar med omkring trettio års ålder. Efter avstjälkning och lätt krossning jäste druvorna med sina egna jäststammar, och fick sedan vila ett år i cementtank. Buteljeringen gjordes utan klarning eller filtrering, med en minimal tillsats svavel.

Källa: Importören Vin & Naturs hemsida.

Ett rätt så lättsamt och frisk vin med en pigg och trevlig syra. Det är i doften lite mer blommigt än många andra viner från södra Rhone bl a  violer och aningens syrenen. Det finns en hel del röda bär, och lite örter. I gommen har det en härlig friskhet med hallon, björnbär och några körsbär. Frukten har en mörkare framtoning i smaken än vad doften indikerade. Lite örter, kryddor, violer, rått kött samt unset svart peppar dyker upp efterhand

Ett gott och kolossalt trevligt vin!!

När det kom till dessert, så var vi lite oeniga i sällskapet om vad som skulle väljas. Var och en tog det som lät mest lockande. Alla påstod att det dom valt måste ha varit den absolut godaste. Vi var två som valde Chokladkaka med amaretto (jag var en av dom), den gode vännen Stig valde Gräddglass med plommon och hustrun valde Rödvinskokt päron med svarta vinbär.       

Tre olika desserter ja då blir det också tre olika viner.

Moscatel Micaela, Bodegas Baron.

Ett vin gjort på druvan Muscat och som tillbringat 4-5 år under ett flortäcke innan det buteljerades. Härlig friskhet i smaken med bokna äpplen, en sherry-touch, nötter, russin och torkade frukter typ aprikoser. 

2020 Goldtröpfchen Riesling spätlese, Weingut Schloss Lieser Thomas Haag.

Här är ett Moselvin gjort på druvan Riesling som skördats väldigt sent. Visst är det sött, men det har också en bra friskhet. Lite päron, en viss blommighet, persika, citrus och aningens honung.

2021 Anarchia Costituzionale, Vigneti Massa

Ett lätt moussernade vin (5,5%) gjort på druvan Moscato, som vuxit på kullarna i Colli Tortonesi några mil öster om Asti. Friskt och smakrikt med toner av gula äpplen, päron, persika, citrus, viss blommighet, aningens honung och stenaktiga mineraler.

Alla tre dessertviner har en finfin syra, som skänker vinerna en härlig friskhet. Trots att de är söta upplevs de aldrig som kladdiga utan känns mycket fräscha. Vuxengodis!!

Sammanfattning.

Vi fick en fantastisk matresa med viner som skapade för de rätter vi åt. Våra förväntningar var mycket högt ställda och de överträffades med råge. En fantastisk service, där både mat och vin presenterades på ett mycket trevligt sätt.

Vi var alla fyra överens om att vi just startat en ny tradition, där ett besök på Österlen och boende med mat och vin på Talldungen utgör det obligatoriska inslaget.

Ett veckoslut på Österlen.

 I slutet på september tillbringade vi ett veckoslut på Österlen. Det blev en helg i kulturens tecken och dit räknar jag också vin- och matupplevelser. 

Vi reste från Göteborg/Kungsbacka på fredagsmorgonen. Första anhalt var Konsthallen i Hishult.

I själva konsthallen var det en spännande utställning med namnet Diptychon med Peter Hahne & Åke E:son Lindman, dessvärre missade jag att ta några foton. Istället får den fina skulpturparken symbolisera vårt besök på Konsthallen i Hishult.

Vi fortsatte sedan ner till Rörums Gårdsdhotell. Vi kommer på en fredag och då är det pizzabuffet som gäller. På många lördagar är den egna restaurangen öppen. De har också ett samarbete med Tryffelsvinet på Kivik.

Vi startade kvällen med ett glas champagne. 

Det är Grand Réserve från Bergeronneau-Marion vi dricker. Pinot Noir (60%), Pinot Meunier (30%) och Chardonnay (10%). Basår 2016 och Reservvin från 2015. Dosage 9g per liter. Visst är det en enkel champagne, men icke desto mindre är den väldigt god. Frisk. Röda äpplen, röd citrus, steniga mineraler, mariekex och blodgrape i avslutet. Perfekt att starta kvällen med.

Till pizzan väljer vi ett vin från Sicilien. Zumbo Andico Etna Rosso från året 2017. I huvudsak är det druvan Nerello Mascalese som använts, men en liten skvätt Nerello Cappuccio ingår också. 12 månader på ståltank har det fått vila upp sig på innan det buteljerades. 

Friskt, slankt och fin frukt (körsbär, hallon, jordgubbar). De typiska etna-mineralerna ger sig tillkänna. Tanninerna finns där, men uppträder belevat och bjuder ett försiktigt motstånd.

I grunden ett ganska enkelt vin, men samtidigt är det gott och

gör sig alldeles utmärkt till vår pizza. Ibland behöver det inte vara svårare än så.

Hotellkorridorerna var fyllda av målningar gjorda av Anders Palmér. En konstnär som jag håller högt. En mycket trevlig och välsmakande frukostbuffet avslutade vår vistelse på Rörums Gårdshotell. Vi övernattar gärna här igen

Lördagen ägnade vi att åka runt och besöka diverse sevärdheter. Vi började vid Ravlunda kyrka och Fritiof Nilsson Piratens grav och den numera klassiska inskriptionen i gravstenen:”Här under är askan av en man som hade vanan att skjuta allt till morgondagen. Dock bättrades han på sitt yttersta och dog verkligen den 31 jan. 1972.” 

Naturreservatet Haväng stod därefter på tur. Stendösen 5500 år gamla med sin speciella historia och vandring på stranden samt utefter Verkeån är väl värt en egen tur.

Äppelmarknaden i Kivik var i full gång. Ett besök på Engelska trädgården är en lisa för själen med sin rofullhet.

På Skepparpsvingård var skörden i full gång. Så klart gjorde vi ett besök där. Vi provade fyra stycken mousserande viner. De tre på bilden nedan samt en med namnet Crossover.

Skepparps vingård omfattar fyra hektar belägna på en sydsluttning i Verkaåns naturreservat. Odlingarna är planterade med 85% solaris, 10% rondo och 5% cabernet cortis. Konsulterande vinmakare är Vito Piffer från Trentino, norra Italien.

2020 Grand Prix Mousserande Solaris blev en av våra två favoriter. Precis som namnet säger är det här ett vin som helt och hållet är gjort på druvan Solaris. Det ligger mellan 7 och 12 månader på sin jästfällning innan det degorgeras och får då en dosage på 6 gr.

Ett mycket friskt bubbel med massor av grapefrukt, en del gröna äpplen, lite krusbär, fläder, nässlor och aningens rabarber.

Ett trevligt och riktigt hyfsat moussernade vin, som passar bra som mingelvin. På SB kostar det 299 kr.

2018 Skepparps final Demi Sec.

Även detta vin är till 100% gjort på druvan Solaris. Här finns en tydlig sötma och det är inget jag egentligen önskar mig i ett mousserande vin. Det ska dock sägas att den förträffliga syran skapar en friskhet, så det inte är i närheten av att gå överstyr och bli sliskigt. Det här kan nog funka bra till diverse desserter typ Pavlova.

Priset på SB är 348 kr.

2020 Skepparps Grand PrixMousserande Rosé.

Det här är gjort på druvorna Cabernet Cortis och Rondo. Proportionerna vet jag inte.

Torrt och friskt med en syra som går mot röda äpplen. Här finns lite smultron, jordgubbar och hallon.

2018 Crossover.

Det här fastnade inte på kort, men däremot i minnet. Ett av våra två favoritviner. Riktigt trevligt! Ett mousserande vin, som är gjort på Solaris som odlats på Skepparps Vingård samt Chardonnay och Sauvignon Blanc som importerats från Italien. 

Torrt, friskt och ungdomligt med smaker av päron, äpplen, fläder, krusbär, citrus och steniga mineraler.

Priset på SB är 199 kr.

Vi sammanfattar det här som att Sverige definitivt är på gång i vin-sammanhang och då i första hand med mousserande viner.

Dagens sista utflyktsmål blev  Äppelmarknaden och ett besök på Engelska Trädgården på Svabesholm.

Lugnet i den Engelska Trädgården stod i stark kontrast till den livliga Äppelmarknaden. Lugnet, rofullheten, rosorna och köksträdgården skapar balans och harmoni inombords.

Så ger vi oss av till Talldungen, där vi ska övernatta och njuta av deras mat.

Den minnesvärda stunder får sitt egna blogginlägg!

2018 Noce, Trinchero

Jag läste på Instagram en hyllning av det här vinet från Barberafantasten Itviner. Även Vintankar är förtjust i viner på druvan Barbera, så det kändes närmast självklart att inhandla ett par flaskor och bilda sig en egen uppfattning. 

Det ska sägas redan nu att vi blev redigt förtjusta i Noce från Trinchero.

Baronen Ornavasso byggde upp den här egendomen i början på 1800-talet i Agliano Terme några mil söder om Asti. Bröderna Trinchero köpte den 1920. Dom började omgående med vinplantering, men först 1952 buteljerade dom vin under eget namn. Så klart en Barbera och deras fokus har hela tiden varit just på Barbera. Idag är det Ezio ensam som driver verksamheten med hjälp av Monica hans assistens sedan 25 år tillbaks i tiden. Ibland gör dom avsteg från den lokala vinlagstiftningen och då får vinet beteckningen Vino Rosso. Odlingarna är ekologiska genom organisk/biologiska odlingsmetoder utan att vara certifierade.

Druvorna till det här vinet kommer från vingårdens lite yngre vinstockar, men ändå dryga 30 år gamla. Jordmånen är mager och kalkrik. 

Manuell skörd-avstjälkning-spontanjäsning på cementtankar- lagring 12 månader på gamla, stora botti av slavonsk ek följt av tre månader på tank innan det buteljeras. Ingen klarning eller filtrering.

Doften är rätt så utvecklad och inledningsvis hittar vi lite läder, men tämligen omgående är det den mörka frukten som tar över. Här finns några små nypor örter och kryddor samt aningens nötter, rosor och lakrits.

Visst är doften trevlig, men det är när vi smakar av vinet som vi totalt faller för den här urläckra Barberan. Den har en alldeles underbar mörk frukt bestående av körsbär, blåbär, blåa plommon, lite björnbär och hallon. Några små nypor örter och kryddor kan vi känna liksom en tydlig ton av nötter. Vinets namn indikerar ju nötter då Noce betyder valnöt. Trevlig och fin syra. Behagliga tanniner.  

Betyg 4+

På SB kostar det den här flaskan 179 kr. Har jag någonsin satt 4+ på ett vin under 200 kr? Tror inte det och då förstår ni att det ett mycket prisvärt vin. 

Så alla Barberaälskare detta är ett måste. Du som aldrig smakat Barbera ger jag rekommendation köp en flaska. Gillar du inte detta, ja då gillar du inte Barbera och kan glömma viner på den druvan.

SB:s hemsida anger att det finns i 62 butiker och att det finns ett lager på 129 flaskor i lager för den som beställer via nätet.

2021 Assyrtiko Alepotrypa Vineyard, Domaine Hatzimichalis

Ni som följer bloggen vet att jag då och då deltar i något som på vinforumet finewines går under namnet ¨Låt oss dela en pava........¨ Under september har det varit ett vin från Grekland gjort på druvan Assyrtiko.

Familjeföretaget Domaine Hatzimichalis drivs av Dimitri och hans son Leonidas. Demitri köpte sina första nio hektar vingårdar i Atalanti Valley 1973. Geografiskt befinner vi oss runt 15 mil norr om Aten. Idag omfattar egendomen 220 hektar och man använder enbart egna druvor i produktionen. De odlar en uppsjö av olika druvor, både "västeuropeiska" och grekiska. Vingårdarna ligger på varierande altitud och är omringade av berg i tre väderstreck samt havet till öster. På gården har man egna vattenreservoarer för bevattning och man använder stjälkar och druvrester som gödsel. Kalkonen på etiketten kommer sig av att Dimitri tidigare födde upp kanadensiska kalkoner, som han sålde inför det grekiska julfirandet.

Vinet är till hundra procent gjort på druvan Assyrtiko. Detta är en grön druva som förknippas med Santorini och övärlden därikring, men odlas även i flera olika områden i Grekland. 

Druvorna till det här vinet kommer från vingården Alepotrypa

Färgen går i en blekgul nyans.

I doften hittar jag gröna äpplen, lite citrus, sommarblommor, någon ört och aningens steniga mineraler.

I munnen känns det lätt och mycket friskt. Det finns en liten spritsighet. Precis som i doften är det gröna äpplen och citrus som dominerar, men också en viss örtighet har det. I eftersmaken dyker det upp några steniga mineraler med en viss sälta. I avslutet noteras lite grapefrukt. Ett rätt så enkelt vin, som är ganska så lättdrucket.

Betyg 3

På SB är priset 129 kr.

Sortimentsprovning med Verum Vinum i Göteborg

Mitt senaste blogginlägget handlade om en sortimentsprovning med Vinovativa. På vägen därifrån passerar jag en skylt om ännu en provning. 

Det är en timma kvar innan dom stänger. Jag har ett tåg att passa, men visst hinner jag med ett snabbt besök. Här är det lite lugnare. Jag får gott om tid att prata med importören och kan i lugn och ro prova några viner. 

2018 Barbera d´Alba Superiore della Madre. 

Producent är Ettore Germano med en lång historia i Piemonte. Redan 1856 inköptes den första vingården. Idag omfattar verksamheten 10 ha i Serralunga och 9 ha i Cigliè, Alta Langa.

En alldeles underbar Barbera, där druvorna vuxit på vinstockar som är runt 20 år gamla och belägna på  vinfält som ligger 330-370 m ö h.. Druvorna avstjälkas före pressning och får sedan jäsa på ståltankar. Vinet har fått mogna i ett år på medelstora ekfat innan det buteljerades.

En fin friskhet och med en härlig nästan ungdomlig frukt, där plommon, körsbär, hallon och björnbär dominerar. Någon ört och krydda. Aningens, aningens läder svamprens och unset vanilj i avslutet. Små nätta tanniner tillsammans med en fin syra ger vinet en mjukhet och klunkvänligt är det redan idag.

Betyg 4

Privatimport 279 kr flaskan.

Barolo Ettore Germano.

Tre fantastiska Barolo. Två av dom från årgång 2016, som är en årgång jag håller högt. Fullt njutbara redan idag, men alla tre kommer att växa med åren som går.

En låda med alla tre finns på SB och kostar 1848 kr.

2016 Barbaresco , Cantina del Glicine. 

I utkanten av byn Neive's högre delar ligger Cantina del Glincine. Vinkällaren härstammar från 1582. De välvda taken är konstruerade med tegel som ihop med stengolvet sträcker sig under hela huset och trädgården.

Vinerna är traditionella och småskaligt framtagna med respekt för sitt ursprung.

Saxat från Importören hemsida.

Macerationstiden är på ca en månad för att sedan lagras på  en blandning av stora och små ekfat (80% stora ekfat och 20% på barriquer) i 36 månader. Vinet tappas sedan på flaska och lagras 8 månader innan vinet släpps till försäljning.

Kanske dagens största överraskning. Ett galet bra vin. Helt drickklart redan nu, men kommer hålla den här klasen i åtskilliga år framöver.

Fin syra. Behagliga tanniner. Fantastisk frukt. Så välbalanserat. Mörka körsbär, vinbär, tranbär och hallon. Underbar eftersmak med kakao, violer, rosor och mera varm frukt.

Betyg 5-

Pris på SB 429 kr.

L´Oncle från La Famille K.

En ganska så nystartad vingård i Morancé i södra Beaujolais. Certifierades 2022 som organisk.

Det här är ett rött vin gjort på druvan Gamaret, som jag aldrig tidigare hört talas om och än mindre smakat. Vad jag förstår odlas den främst i Schweiz och är en korsning mellan Gamay och Reichensteiner.

Mörk frukt (plommon, körsbär, björnbär), lite kryddor främst peppar, bra syra, hyfsat slankt, fogliga tanniner. Min nyfikenhet har definitivt väckts.

Betyg 4-

Privatimport för 179 kr.

2017 Garrafeira från Quintas das Bágeiras.

En för mig helt okänd producent som har sina vingårdar i vinregionen Bairrada i Portugal några mil söder om staden Porto. Mario Sergio Alves Nuno är mannen bakom vingården. Du som vill läsa mer om deras historia mm kan göra detta här.

Dom gör runt 7000 flaskor av det här vinet, som helt och hållet är gjort på druvan Braga. Druvorna kommer från vinstockar som är mer än 90 år gamla. Hela druvklasar får jäsa under 5-8 dagar i stora kar av betong eller cement. Musten pumpas över till stora träfat, där det får jäsa klart. Det får sedan mogna i cirka 18 månader på stora ekfat innan det buteljeras utan vare sig klarning eller filtrering.

Lite jord och läder i inledningen, men den mörka frukten tar snabbt över. Skogsbär, cassis, plommon, örter och kryddor, steniga mineraler, kakao samt aningens söt lakrits. Fint djup, bra syra och tanniner som biter på behagfullt sätt.

Ett spännande vin som imponerar.

Betyg 4+

Privatimport för 359 kr.

Sortimentsprovning i Göteborg med Vinovativa

Vinovativa bjöd in till sortimentsprovning för branschen i Göteborg i början på förra veckan på vinbaren Juan Font. Det finns en hel del väldigt bra viner i Vinovativas sortiment så det kändes ganska givet att haka på. Gott om folk och ganska så trångt var det. 

Många viner fanns det att prova, så mycket spottande blev det Jag har valt ut några av de gobitar jag uppskattade mest.

Jag provade ett flertal av Drappiers champagner. Stabila saker. Goda förstås, men inte så att jag ställer mig upp och gör vågen. Verksamheten har sin sin utgångspunkt i den lilla byn Urville, som tillhör Aube i södra Champagne. 

Min favorit blev deras prestigechampagne Grande Sendree gjord på 55% Pinot Noir och 45% Chardonnay. En kortare tid på fat, 6-7 år på jästfällning innan degorgering, dosage 5/gr, minimalt med svavel och görs endast bra år. Vi provade årgång 2010. Medelfyllig, lite krämig mousse med rätt så utvecklade dofter och smaker: mogna äpplen, lite citrus, persika, aprikoser, mineraler (sten och krita).

Betyg 4

Nummer två blev Champagne Millésime (2015) Exception. Här är druvmixen 65% PN och 35% Ch. Hälften av vinet har tillbringat runt 12 månader på fat. Det får tillbringa runt 5 år på jästfällningen innan det degorgeras. Dosage 6g per liter.

Äpplen, grillad citron, rostade nötter, gula stenfrukter och rejält med steniga mineraler.

Betyg4-

2019 Anima Negra An. 

Producenten Anima Negra håller till utanför byn Felanitx på den sydöstra delen av Mallorca. Biodynamisk odling.

Det här är deras prestigevin och vilket fantastiskt vin det är. Absolut ett av provningens bästa viner. 495 kr på SB, men värd varenda krona. Druvmixen är Callet (95%) samt5% av druvorna Mantonegre och Fogoneu. Jäsningen äger rum på rostfria ståltankar. Det får sedan vila upp sig på franska ekfat i 18 ånader innan det buteljeras.

Här finns kraft men också elegans. Mörka bär (mogna björnbär, blåbär, mörka körsbär) dominerar, men här finns också läder, kryddor, tobak och unset violer. Bra friskhet och fogliga tanniner.

Betyg 4+

Corte Sant Alda.

Deras vingårdar ligger nordöst om Verona i den lilla byn Mezzane di Sotto. Vingården etablerades 1970 och det har pågått ett ständigt förändringsarbete. Dom tillämpar idag biodynamiska odlingsmetoder och Marinella(ägarinnan) är övertygad om stjärnbildernas betydelse för slutresultatet. Idag förfogar man över drygt 16 ha och har en årsproduktion på 85 000 flaskor.

Detta är en stabil Valpolicella-producent med genomgående bra viner. Från den enkla Valpolicellan via Ripasson till Amarone, så håller samtliga viner hög kvalitet.

2020 Valpolicella Ca´Fiui. Druvorna kommer från de lite yngre vinfälten. Inga torkade druvor. Endast naturlig jäst. Jäsningen äger rum på ekfat (40 hl), där vinet också får mogna i 6-10 månader beroende på årgång.

Ett mycket friskt vin med körsbär och körsbärskärnor i centrum. Lite kryddor och en touch av ekfaten gör det här till ett trevligt vardagsvin.

Betyg 3

2018 Ripasso Campi Magri

Naturlig jäst och jäsning på ekfat. Någon månads vila innan det får jäsa en andra gång med resterna från deras amaroneproduktion. Vinet pumpas sedan över till 15 hl stora fat av körsbärsträ , där det får mogna i två år.

En frisk Ripasso med körsbären i centrum. Kryddor, körsbärskärnor, unset vanilj och aningens kakao. 

Betyg 3++

2015 Amarone Val**zzane.

De bästa druvorna väljs och får torka till början på februari, då de pressas varsamt. Naturlig jäst och jäsningen äger rum på stora träkar(40 hl). Vinet får därefter mogna i 4 år på franska ekfat (5-15 hl stora).

Den här amaronen brukar behöva bli 8-10 år gammal för att komma till sin rätt. Jag tycker att årgång 2015 redan nu bjuder upp till stordåd. En riktigt bra amarone med ordentligt tryck i doft och smak. Mörka söta körsbär, mogna björnbär, katrinplommon, lite örter och kryddor samt aningens torkad frukt. Friskt. Små nätta tanniner bjuder ett försiktigt motstånd. Mycket lång eftersmak.

Riktigt bra redan nu, men kommer att utvecklas de närmaste åren.

Betyg 4++ men kommer säkert nå betyget 5 om något år. 

Renato Ratti.

1965 köpte Renato Ratti vingården Marcenasco i kommunen La Morra sydväst om staden Alba. Idag är det sonen Pietro som driver verksamheten. Marcenasco var deras första Barolo. Dom gör ytterligare två vingårdsbetecknade Barolo, en Dolcetto, två Barbera, en Langhe Nebbio, ett rött vin gjort på en mix av Barbera, Cabernet S och Merlot samt ett vitt vin. 

Jag tillhör dom som är förtjusta i Dolcetto-viner. Tyvärr fanns Rattis variant inte med, men den finns i beställningssortimentet. Det är inte utan att Ratti imponerar. 

2019 Barbera d´Asti Villa Pattono 

Båda deras Barbera är riktigt bra, men jag fastnar för den här. Druvorna växer runt den ursprungliga bostaden med just namnet Villa Pattono, där familjen gjort vin på Barbera, som husvin sedan början på 1900-talet. Vinet har fått mogna i 12 månader på franska barriquer. Frukten (blåa plommon, körsbär) har ett litet större djup och så finns där en fin ton av peppar, aningens lakrits, violer och kakao. Det är den friska, fina frukten jag faller för.

Betyg 4-

2018 Barolo Marcenasco.

Vinet har lagrats i två år på en kombination av ekfat om 2 500 liter och 5 000 liter. Inga nya fat utan här har det varit begagnade slovanska.

En mycket ung Barolo som kommer att utvecklas fint de närmaste åren, men faktiskt redan nu hyfsat tillgänglig. Massor av röda bär, men också lite instick av lite mörkare bär. Örter, kryddor, steniga mineraler, rosor och violer samt aningens lakrits. Fin syra och lite småbitande tanniner. Det är ändå den slanka frukten, som tar tag i mig.

Betyg 4

2016 Barolo Bussia, Aldo Conterno.

En alldeles underbar Barolo från toppåret 2016. Priset på flaskan är före moms är 705 kr. Smakar det så kostar det. 

Nebbiolodruvorna kommer från tre olika vinfält i Bussia. Jäsningen sker på ståltankar och sedan har vinet fått mogna i 26 månader på stora ekfat s k botti. Och visst är det här ett alldeles enastående vin som kommer att utvecklas under de kommande åren och därefter hålla den höga nivån i åtskilliga år. Här finns kraft och elegans parad med balans och finess. En underbar frukt som tillsammans med toner av läder, örter, mineraler av sten och järn, lakrits, rosor och violer samt nypon bildar en underbar doft- och smakpalett. Sagolikt gott!!

Betyg 5-

Jag avslutar det här inlägget med två riktigt bra viner från Sicilien. Etna Rosso-viner står högt i kurs hos Vintankar.

Tenuta delle Terre Nere.

Jag har skrivit om den här vingården och deras Calderara Sottana för två år sedan, så du som vill veta mer om producenten klickar dig in på den här länken.

2019 Etna Rosso.

Det här är ett vin jag druckit i tidigare årgångar och alltid hållit högt. Jag skrev ett blogginlägg om 2010, som du kan läsa här.

Ett vin gjort på druvorna Nerello Mascalese (95%) och Nerello Cappuccio (5%). Druvorna kommer från vingårdar i Castiglione di Sicilia och Randazzo. Det har fått mogna i 16 månader på stora franska ekfat. 

Ett slankt och välsmakande vin med en hel del röda bär(hallon, tranbär, jordgubbar), gott om örter, viss rökighet, tydligt inslag av mineraler. Här finns en bra syra. Tanniner biter och nafsar behagfullt i gommen.

Betyg 4

2020 Etna Rosso Dagala di Bocca d´Orzo.

En helt ny bekantskap för mig, men jösses vilket vin. Så oerhört läckert. Inte så konstigt att det är nytt för mig, då första årgången som gjordes var 2019. Vinets spännande historia hittar du på Tenuta delle Terre Neres hemsida

100% Nerello Mascalese. Druvorna kommer från ett litet vinfält (0,5 ha) i utkanten av byn Randazzo. Vinstockarna är mellan 70 och 80 år gamla. Naturlig jäst. 14 månader på stora ekfat och en månad på ståltank innan det buteljeras.

Ett mycket elegant vin med röda bär och frukter, såsom körsbär, hallon, tranbär, granatäpplen. Här finns lite örter och kryddor samt mineraler med det typiska Etna-anslaget. Lång eftersmak med mera röda bär, örter, lite rosor och aningens sötlakrits.

Vilket vin!!

Betyg 5-

Det här vill jag dricka igen. 

Fantastiskt roligt att Vinovativa tar med ett sådant här vin på den här typen av sortimentsprovning.

Summering.

Mycket folk så det kändes lite trångt. Väldigt mycket vin att prova. Många riktigt bra.

Mina topp-viner utan inbördes ordning

- 2020 Etna Rosso Dagala di Bocca d´Orzo.

- 2016 Barolo Bussia, Aldo Conterno.

- 2015 Amarone Val**zzane.

- 2019 Anima Negra An