2010 Di Fatto

Häromveckan plockade jag upp den här flaskan till kvällens pasta.
Det har gått ett år sedan vi drack det här vinet senast. Vad vi tyckte då kan du läsa här.

Familjen Tacchino har i mer än tre generationen hållit på med vinframställning. Vi befinner oss i Monferrato i Piemonte.
Vinet är gjort på en blandning av Cabernet Sauvignon, Barbera och Dolcetto. Proportionerna har jag inte lyckats få fram. Genomsnittsåldern på vinstockarna ligger runt 40 år.
Druvorna vinifieras var för sig i ståltankar. Efter jäsningen blandas vinet och får sedan ligga på 225 hl stora ekfat.

Det har inte hänt så mycket sedan förra året. Och bra är väl det. Det här ett gott mitt-i-veckan vin till inte alltför eleganta pastarätter.

I doften hittar vi mörka bär, läder, våt jord och en del örter. Ingen stor påträngande doft, mer sparsmakad, men ändå tydlig.

I munnen är det en trevlig bärkompott på mesta dels mörka bär som vi först noterar. Lite örter, rosor och en del fat kommer efterhand. De senare finns där utan att på något sätt bli vulgära. En välbalanserad syra som ger vinet ett bra friskhet och samtidigt tillförs lite röda bär (lingon/tranbär). Tanninerna finns där och smånafsar i gommen.
Eftersmaken är hyggligt lång med lite charkuterier, lakrits och mineraler i avslutet.
Jämfört med för ett år sedan känns vinet lite rundare och mjukare.

Betyg 3+

Årgång 2010 tog slut ganska fort. Vi missade 2011:an. Årgång 2012 lär komma 3 juni. Ett par flaskor vill vi ha hemma av detta lite enkla, men ändå goda vin till vardagsmaten. Priset lär hamna på 144 kr.

Colfondo från Casa Belfi.

På Västkusten liksom i stora delar av vårt land har det varit soligt och varmt med ljumna kvällar. I augusti förra året dök det upp en Colfondo på Systembolaget. Ett vin som gjort för varma dagar och kvällar. Vi gillade det skarpt och skrev en liten hyllning som du kan läsa här.

Vi köpte på oss ett par flaskor för att ha när de första varma dagarna 2016 kom. Alltså hög tid att öppna en flaska, vilket vi gjorde igår.

CasaBelfi gör s k naturviner. Ingen klarning eller filtrering av vinet. Naturliga jästsvampar. Inget svavel tillsätts.

Vinet är till 100% gjort på druvan Glera.
Druvorna pressades och skalen skiljdes bort direkt. Efter jäsningen har vinet fått vila i ca sex månader på ståltankar. En andra kolsyregivande jäsning ägde rum på buteljen. Vinet har varken klarnats eller filtreras och är därför lite "grumligt" d v s den naturliga jästfällningen finns kvar. 

 Färgen är ljusgul med små fina bubblor. En viss grumlighet noteras.

Det finns en försiktig doft av äpple, citrus, blommor och lite gula stenfrukter. Ingen doftbomb precis, men ändå tydlig och absolut trevlig.

En härlig frisk smak med gröna/gula äpplen, citrus, mineraler och gula stenfrukter. Lättdrucket och väldigt svalkande. En liten läcker ton av grapefrukt i avslutet ger en törstsläckande känsla. Alkoholhalten endast 10,5%

Betyg 4-

Förstår jag saken rätt så har det kommit in en ny laddning till SB under våren. 109 kr är priset, vilket måste anses som riktigt hyggligt.

2010 La Chapelle des Augustins

Våren är här. Ett underbart vårväder har vi haft här på Västkusten och vad jag förstår har det varit så i nästan hela landet. Så här års blir det mycket tid i trädgårdslandet. Mycket arbete återstår innan vi fått ner alla fröer, men en bit på vägen är vi.
I fredags kom vännerna S och M hem till oss. Det var verkligen hög tid att planera sommarens cykeltur. Några dagar på Borgholm blir det.
Havskräftor och Sancerre kunde vi bjuda på. Det här är en Sancerre vi verkligen gillar. Det var flera år sedan vi senast hade en dylik hemma. I något av Systembolagets "släpp" under april slog vi till och inhandlade några stycken. Hög tid att kolla hur den här smakar.
Vad vi tyckte om 2007:an hittar du här.

Producent är familjeföretaget Henri Bourgeois med verksamhet såväl i Loirdalen som på Nya Zeeland. Produktionen är ekologisk utan att vara certifierad.
Vingården La Chapelle des Augustins ligger sydost om staden Sancerre på sluttningen ner mot floden Loire. Vingården har gamla stockar med en snittålder på drygt 35 år. Jordmånen är 60 cm flintblandad lera på bas av kalksten, bägge stenarterna ger sitt till vinets karaktär. Vinet är jäst på ståltank men 15% har sedan lagrats på 300-liters ekfat med bâtonnage för komplexitet och rondör.

Det doftar Sauvignon Blanc lång väg med fläder, krusbär, gröna äpplen och svarta vinbärsblad.

I munnen är det en torr, frisk och smakrik dryck vi får ta del av. Här finns gröna äpplen, lite citrus och den typiska tonen av fläder och krusbär. Detta kompletteras med ett litet lätt inslag av svarta vinbärsblad. Syran är pigg men aldrig ansträngande. I eftersmaken kommer ordentliga omgångar mineraler som påminner om den kalkhaltiga jorden som druvorna vuxit i liksom ett pikant inslag av flinta. Precis i slutet noterar vi örter och kryddor.
Här råder en fin balans mellan de olika smakerna och den trevliga syran. Tydliga och karaktäristiska smaker utan några övertoner. Helt enkelt en himla bra Sauvignon Blanc.

Riktigt gott och så gjorde den sig utmärkt till våra havskräftor.
Betyg 4
Priset på SB är 269 kr. Det verkar finnas några flaskor kvar i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. Övriga landet får göra som Vintankar och knappa in en beställning.

2009 Amarone Riserva, Zenato

I veckan spelades returmatcherna i CL-fotbollens semifinaler. Idag är det klart att det blir de två Madridlagen som möts. Vilken amarone som ska avnjutas till den matchen har jag ännu inte bestämt, men någon riktig höjdare lär det bli.
Till veckans matcher valde vi en amarone vi aldrig druckit tidigare. Den blir därmed nr 48 i min strävan att innan året är slut nått  "Henriks 52 Favoriter". 

Zenato är en av de större producenterna med sina ca 2 miljoner flaskor, varav amarone utgör ca 10 procent. Det hela började 1960, då Sergio Zenato byggde vidare på familjetraditionen och grundade vingården Zenato vid San Benedetto di Lugana vid Gardasjöns sydostligaste hörn. I Valpolicella äger man 30 ha i Sant Ambrogio samt köper druvor från San Pietro in Cariano, Fumane och Illasi.
Två amaronevarianter, ripasso, superiore, recioto samt några IGT-viner.Dom producerar dessutom DOC-viner från Bardolino, Garda och Lugana.

Jag har tidigare skrivit om deras "vanliga" amarone. Det har då handlat om årgång 2010 och om årgång 2011. Det är klart förväntningarna är gigantiska då vi nu tar oss an deras Prestigeamarone och dessutom årgången 2009.

Den här amaronen görs endast de år då druvorna håller tillräckligt hög kvalitet. Druvblandningen är Corvina (80%), Rondinella (10%) och Oseleta (10%). Druvorna har vuxit på vingården Costalunga i Sant Ambrogio.
Druvorna får ligga och torka i närmare 4 månader innan de vinifieras. Vinet får sedan ligga till sig i nästan fyra år på 75 hl stora fat av Slavonsk ek.

Det är ett enastående vin med kraft, djup och bra tryck i frukten och ändå finns här en storartad elegans.

I doften hittar vi de klassiska dragen av mörka körsbär, torkad frukt och lite örter, men här finns också toner av läder, söt piptobak och kakao. Lite överraskande finner jag en anstrykning av blod eller snarare rått kött. Pikant för att vara en amarone. Visst är doften kraftfull och mycket njutbar, men detta utan övertoner.

I gommen är det en samling komplexa smaker med den där lilla stramheten som jag verkligen uppskattar. Den mörka frukten med de söta, mörka körsbären i framsätet kompletteras av björnbär, katrinplommon och torkad frukt (fikon, dadlar, russin). Inslaget av örter kommer efterhand med rosmarin och timjan som fanbärare. Det finns en syra av hög klass och tanniner som ger sig tillkänna på ett tydligt sätt. Det är en ju en amarone så tanninerna ger stramhet utan att direkt bita. Kalla det gärna mjuka tanniner.
Eftersmaken är hysteriskt lång och där återkommer den sötaktiga frukten, ett litet russininslag, mörk kvalitetschoklad, unset espresso och krossade körsbärskärnor. Aningens lakrits och vitpeppar noterar vi i avslutet.
Ruggigt gott. En liten klunk varar länge. Ett hyfsat stort glas räcker en hel fotbollsmatch. Vinet är nästan bättre dag två. Ska vi leta efter ofullständigheter, så finns det en liten (jag menar verkligen liten) ton av alkohol som ännu inte är helt integrerad i frukten. Därav minuset bakom femman.

Betyg 5-

Mina flaskor är privatimporterade för strax under sexhundringen inkl frakt och alkoholskatt.

Ni förstår själva att detta är en höjdaramarone, som jag är övertygad kommer utvecklas ytterligare något. Det är med andra ord ingen panik att börja nalla på sitt förråd. Den som får möjlighet att köpa så är rådet. KÖP!!!

2010 Amarone Titari från Brunelli

Härom veckan hade vi besök av J och C. Vi uppvaktade C på hennes 50-årsdag med ett operabesök i Verona. I sommar ska födelsedagspresenten förverkligas. Vi har naturligtvis också passat på att boka ett besök hos Brunelli. Det blir J och C:s första besök i Verona och därmed också deras första besök hos en amaroneproducent. Det är då endast det bästa som duger.
En försmak på vad som väntar dom, så plockade vi fram Titari 2010.

Du som vill läsa om producenten kan göra detta på en länk till Amaroneguiden eller vad jag skrev för ett år sedan efter mitt senaste besök hos Brunelli.

Årgång 2009 tillhör mina tre största amaroneupplevelser. Årgång 2010 är inte riktigt där ännu. Med detta sagt, så kan jag ändå konstatera att vi har att göra med en sagolikt bra amarone.

Vi låter vinet få ett par timmar i karaff innan vi häller upp det i våra glas. Vi möts då av en förförisk doft av mörka körsbär, torkad frukt och lite örter. I bakgrunden lite jord och kakao. Trevligt, inspirerande och enbart doftandet är en sann njutning.

I munnen känns vinet fortfarande ungt. Alla smakerna är ännu inte full utvecklade, men det vi känner räcker långt. Det startar med en bärblandning av söta, mörka körsbär och mörka skogsbär. Strax kommer blåa plommon, torkad frukt och en finstämd örtsamling. Syran är frisk. Tanninerna påtagliga för att vara en amarone. Det är precis i den här stilen jag vill ha min amarone.
Lång eftersmak med mera torkad frukt med tydliga toner av russin, mörk choklad, lite espresso och inslag från fathanteringen (varsamt)

Betyg 4++

2014 Tentation, Lapalu

Jean-Claude Lapalu är en vinmakare som får alltmer uppmärksamhet. Det är något som Vintankar gillar. Vi har blivit redigt förtjusta i hans viner från Beaujolais. För dryga året sedan skrev vi om 2013 La Croix des Rameaux. Ett vin gillade.

Bilden är lånad från Bristly Wines 

Familjen Lapalu har i ett par generationer odlat gamaydruvor i Beaujolais. Druvorna såldes till de lokala kooperativen. I början  på 1980-talet blev Jean-Claude Lapalu allt mer involverad i verksamheten och runt 1995 började han experimentera med egen vintillverkning. Ganska omgående började han överge kemikaliejordbruket och började anpassa tillverkningen enligt ekologiska/naturliga/biodynamiska principer. I och med årgång 2010 fick han sitt Ecocert.
Årsproduktionen ligger på ca 60 000 flaskor fördelade på fyra varianter.

Kvällens vin är en Cuvée på enbart egenodlade druvor. Det är också helt fritt från svavel dvs inget svavel vare sig under vinmakningen eller vid buteljeringen. Vinet har fått mogna i endast fem månader på ekfat.

Doften är lite diskret, men har ändå tydliga signaler om röda bär, örter och krossat grus.

I munnen är det ett ungt vin med en ljuvlig, juvenil, röd frukt. Slankt, friskt och lättsamt vin med en fin liten stramhet. De röda bären drar mot hallon, smultron, jordgubbar och körsbär, men några stänk av en mörkare frukt (plommon) finns i bakgrunden. En samling örter tillför vinet en trevlig dimension. I avslutet hittas såväl kalkhaltiga som steniga mineraler.
Kanske inte så komplicerat mer rakt på sak. Lättdrucket och tusan så gott i sin lättsamma stil.
Vi lät vår flaska stå ute någon timma i den tiogradiga luften innan vi hällde upp det i våra glas.
Vinet provades under två dagar och höll ihop på ett fantastiskt sätt.
Det här vinet dricker jag gärna igen. Jo, jag har ytterligare ett par flaskor i källaren och dessa kommer att konsumeras under sommaren. Jag formligen älskar den här unga frukten. Hur det utvecklas med åren har jag ingen aning om, men så gott som det är nu bryr jag mig inte om utvecklingen.
Perfekt till sommarens sallader eller en varm sommarkväll när suget efter rödtjut sätter in.

Betyg 4

165 kr kostar det i Systembolagets beställningssortiment. Varunr 76173

Bergström Wines. Winemakers Dinner på Brasserie Lipp.

I tisdags hade vi finbesök i Göteborg. Far och son Bergström gästspelade på Brasserie Lipp.
Fadern John växte upp i en liten by i Härjedalen under väldigt små omständigheter, som 17-åring utvandrade han till släktingar i Oregon. Han utbildade sig till läkare. För dryga 20 år sedan köpte John och Karen Bergström en gård (5 ha) i Willamette Valley några mil sydväst om Portland. 1999 kom deras första viner.
Idag äger dom fem olika vingårdslägen på en sammanlagd yta av dryga 33 hektar.
Dom producerar 2 chardonnayviner och 10 viner på druvan Pinot Noir. Allt görs biodynamiskt.

Här ser vi pappa John i samtal med några gäster.
En mycket trevlig och hängiven vinmakare. Trots sina många år i USA är hans svenska mycket god. 80 år gammal och oerhört vital
Jag hade glädjen att få ha ett längre samtal med honom.
Visst blir man imponerad av deras viner och filosofi kring vinmakandet.

Sonen Josh i samtal med vinjournalisten Thomaz Grehn.
Läs gärna vad Thomaz skrev på sin blogg om kvällens besök.

Josh är utbildad till oenolog i Bourgogne.
Bergström Winery drivs som ett rent familjeföretag. Josh är VD men har också ansvaret för såväl arbetet på fälten som själva vinmakandet. Hustrun Caroline har ansvaret för marknadsföring och försäljning. Caroline är fransyska och dom träffades under Josh studietid i Bourgogne.

Nu dags för kvällens provning. Först ut var två viner på druvan chardonnay.

2013 Old Stones Chardonnay
100% chardonnay från druvor som vuxit på vingården Temperance Hill. Vinet har fått ligga i 12 månader på franska ekfat.
Doften är frisk och fräsch. Inte så stor utan mer av det försiktiga slaget. Vi känner lite citrus, en skir örtighet och våt grusgång.
I munnen känns vinet friskt och lite krispigt. Det vilar en slags renhet över vinet. Här finns en tydlig ton av citrus, gröna äpplen, lite gula stenfrukter, aningens stålaktigt och i slutet en grusig mineralitet. Ett lättsamt vin med en fin syra.
Vi dricker det här gärna till sommarens lätta salladsrätter eller varför inte på egen hand en ljummen sommarkväll.
Betyg 4
På Systembolaget kostar vinet 249 kr i beställningssortimentet.

2011 Sigrid Chardonnay
Även här 100% chardonnay och ett år på franska ekfat. Till det här vinet plockas de bästa druvorna från samtliga fem vingårdar. 2011 var ett mycket varmt år i Oregon och det har resulterat i ett betydligt kraftfullare vin. Mycket snarlik en riktigt bra Bourgogne. Namnet har vinet fått efter Joshs farmor.
I doften känner vi tydliga citrus inslag, en liten blommighet, aningens saffran och en hel del mineraler som går åt det steniga hållet.
I munnen är vinet både smakrikare och kraftigare. Visst är det friskt samtidigt som det finns en smörighet. Ett ordentligt inslag av citrus och gula äpplen paras med en trevlig ton av nötter. I eftersmaken finns spår av tropisk frukt. Det är i eftersmaken vi noterar inslaget av ek som ger vinet en viss rundhet. Ändå är det den eleganta syran som vi faller för.
Ett mycket gott och läckert vin!
Det gjorde sig alldeles utmärkt de halstrade pilgrimsmusslorna vi serverades tillsammans med en majonnäs på ramslök och miso.
Betyg 4+
Vinet finns för närvarande inte på Systembolaget. Årgång 2011 är vad jag förstår slutsåld. Årgång 2014 kostar 90 dollar.

2014 Cumberland Reserve Pinot Noir.
Här kommer druvorna från alla fem vingårdarna, även om det är så att druvor från Silice och Le Pré du Col dominerar. Josh anser att just 2014 fick dom till en osedvanligt bra blandning. Den bästa "ever". Josh anser också att det här är en bra representant för vad man kan åstadkomma i Willamette Valley. "Dalens smak" så att säga.
Årgången som sådan präglades av en varm sommar. Ett ungt, slankt vin med en stor pinotfrukt. Här finns massor av bär, en liten lätt kryddighet och steniga mineraler. En viss stramhet noterar vi. Gott redan idag och jag tror det kommer att utvecklas en hel del de närmaste åren.
Betyg 4+
Vinet finns i beställningssortimentet och kostar 349 kr.

2013 Silice Vineyard Pinot Noir
Här kommer druvorna från en enda vingård "Silice". En betydligt svalare årgång. Även detta ett väldigt ungt vin med stor utvecklingspotential. Vi känner massor av röda bär: hallon, körsbär, jordgubbar och granatäpple. En hel del örter och sandiga mineraler. Det finns också lite mörkare bärtoner i bakgrunden liksom det florala inslaget av rosor och violer. En bra syra och distinkta tanniner vittnar om en lång livstid. Det vilar mycket Bourgogne över det här vinet. Att alkoholen är endast 13.2% sätter vi på pluskontot.
Vinet kan privatimporteras och då hamnar priset på knappa 700 kr.
Betyg 4++
Maträtten panerad torsk och rökt romsås var ingen höjdare. Torsken kändes torr. Paneringen och romsåsen var alldeles för kryddiga och det rökta tog överhand på vinernas bekostnad.

Slutligen La Grand Finale. Två årgångar från deras flaggskepp Bergström Vineyard Pinot Noir.
Bergström Vineyard är den första vingården som dom köpte. Jorden består till stor del av röd vulkanjord.

Årgång 2013
Ett ännu väldigt ungt vin med mycket stor utvecklingspotential.
I den kraftiga doften hittar vi en blandning av såväl röda som mörka bär. Här finns också piptobak, örter och kakao. En mycket angenäm doft.
I gommen framstår vinet än mer komplext. Ungt, slankt och väldigt friskt i sin framtoning. Först en lätt rödfruktig smak av hallon, jordgubbar och körsbär. I bakgrunden vilar den mörka frukten till toner av björnbär, blåbär och riktigt mörka körsbär. Rakt igenom ett tydligt inslag av örter/kryddor. I eftersmaken mera frukt, lite mörk choklad och järnhaltiga mineraler.
En stabil och rejäl syra. Tanninerna är distinkta och biter. Riktigt gott redan idag, men om några år kommer det här att vara ett stort vin.
Betyg 5-
Vid privatimport via Systembolaget och Fine Wines Sweden kommer en flaska att kosta runt 800 kr.

Årgång 2007
Vi fick chansen att även testa en Bergström Vineyard PN med några år på nacken. John berättade för mig att 2007 var ett besvärligt år. Druvorna gick på grund av dåliga väderförhållanden inte att skörda i vanlig tid utan skörden blev försenad med två månader. Druvorna var på gränsen till att bli övermogna.

Vi möts av en ljuvlig doft av mörka bär, kryddor, söt piptobak, läder och järnfilspån.

I munnen känns frukten betydligt mörkare än i den yngre årgången. Tydliga mognadstoner. Vi känner mörka körsbär, skogshallon och björnbär. Gott om örter. Lite rått kött, kakao och ännu mer lite sötaktig mörk frukt i avslutet. Fortfarande en bra syra som ger vinet en härlig friskhet. Tanninerna finns där, men har rundats av och blivit mjukare jämfört med 2013.
Det här är gott. Rent ut sagt förbaskat gott.
Betyg 5-
Dessvärre är vinet slutsålt.

Till de två senaste vinerna bjöd Lipp på en alldeles underbar helstekt Vårkyckling. Perfekt tillagad. Saftig och smakrik och med en underbar murkelsås. Bara så gott. En perfekt matchning till de två avslutande vinerna.

Det här var en kväll att minnas. Ett stort tack till Kenneth på Fine Wines Sweden som tagit hit far och son Bergström. Kenneth är ju aktiv i Göteborgs Vinhus. Det har blivit många fler provningar, winemakers dinner mm i Göteborg, sedan dom drog igång verksamheten för snart två år sedan.

Brasserie Lipp med sommeliern Jimmy Örnewald i spetsen, ska också ha ett stort tack. Deras nyrenoverade lokaler och goda mat höjde stämningen.

Men framför allt ett stort tack till John och Josh Bergström för att ni tog er till Göteborg och lät oss provsmaka era fantastiska viner. Efter den här kvällen är jag övertygad att ni fick ett flertal nya beundrare. Naturligtvis har jag knappat in en beställning på de två vinerna som finns tillgängliga hos Systembolaget.