2009 Amarone Riserva, Zenato

I veckan spelades returmatcherna i CL-fotbollens semifinaler. Idag är det klart att det blir de två Madridlagen som möts. Vilken amarone som ska avnjutas till den matchen har jag ännu inte bestämt, men någon riktig höjdare lär det bli.
Till veckans matcher valde vi en amarone vi aldrig druckit tidigare. Den blir därmed nr 48 i min strävan att innan året är slut nått  "Henriks 52 Favoriter". 

Zenato är en av de större producenterna med sina ca 2 miljoner flaskor, varav amarone utgör ca 10 procent. Det hela började 1960, då Sergio Zenato byggde vidare på familjetraditionen och grundade vingården Zenato vid San Benedetto di Lugana vid Gardasjöns sydostligaste hörn. I Valpolicella äger man 30 ha i Sant Ambrogio samt köper druvor från San Pietro in Cariano, Fumane och Illasi.
Två amaronevarianter, ripasso, superiore, recioto samt några IGT-viner.Dom producerar dessutom DOC-viner från Bardolino, Garda och Lugana.

Jag har tidigare skrivit om deras "vanliga" amarone. Det har då handlat om årgång 2010 och om årgång 2011. Det är klart förväntningarna är gigantiska då vi nu tar oss an deras Prestigeamarone och dessutom årgången 2009.

Den här amaronen görs endast de år då druvorna håller tillräckligt hög kvalitet. Druvblandningen är Corvina (80%), Rondinella (10%) och Oseleta (10%). Druvorna har vuxit på vingården Costalunga i Sant Ambrogio.
Druvorna får ligga och torka i närmare 4 månader innan de vinifieras. Vinet får sedan ligga till sig i nästan fyra år på 75 hl stora fat av Slavonsk ek.

Det är ett enastående vin med kraft, djup och bra tryck i frukten och ändå finns här en storartad elegans.

I doften hittar vi de klassiska dragen av mörka körsbär, torkad frukt och lite örter, men här finns också toner av läder, söt piptobak och kakao. Lite överraskande finner jag en anstrykning av blod eller snarare rått kött. Pikant för att vara en amarone. Visst är doften kraftfull och mycket njutbar, men detta utan övertoner.

I gommen är det en samling komplexa smaker med den där lilla stramheten som jag verkligen uppskattar. Den mörka frukten med de söta, mörka körsbären i framsätet kompletteras av björnbär, katrinplommon och torkad frukt (fikon, dadlar, russin). Inslaget av örter kommer efterhand med rosmarin och timjan som fanbärare. Det finns en syra av hög klass och tanniner som ger sig tillkänna på ett tydligt sätt. Det är en ju en amarone så tanninerna ger stramhet utan att direkt bita. Kalla det gärna mjuka tanniner.
Eftersmaken är hysteriskt lång och där återkommer den sötaktiga frukten, ett litet russininslag, mörk kvalitetschoklad, unset espresso och krossade körsbärskärnor. Aningens lakrits och vitpeppar noterar vi i avslutet.
Ruggigt gott. En liten klunk varar länge. Ett hyfsat stort glas räcker en hel fotbollsmatch. Vinet är nästan bättre dag två. Ska vi leta efter ofullständigheter, så finns det en liten (jag menar verkligen liten) ton av alkohol som ännu inte är helt integrerad i frukten. Därav minuset bakom femman.

Betyg 5-

Mina flaskor är privatimporterade för strax under sexhundringen inkl frakt och alkoholskatt.

Ni förstår själva att detta är en höjdaramarone, som jag är övertygad kommer utvecklas ytterligare något. Det är med andra ord ingen panik att börja nalla på sitt förråd. Den som får möjlighet att köpa så är rådet. KÖP!!!