Veckan före påsk återknöt vi bekantskapen med det här vinet. Det har nu gått tre år sedan vi senast drack det. Vi var då väldigt positiva. Du kan läsa hela intrycket här.
Producent är Viticoltri Passopisciaro. Ägare är Andrea Franchetti, med ett förflutet i Toscana. Jag har googlat mig till att Passopisciaro lär betyda "Fiskarens stig". Vingårdarna ligger i närheten av byn Castiglione på nordsidan av Etnas sluttningar. Druvan till det här vinet är till 100% Nerello Mascalese, som växt på vinstockar som är mellan 60 och 120 år gamla. Vingårdarna ligger på en höjd av 600 till 1000 meter. Vinet har legat i arton månader på stora ekfat. Man tillverkar runt 30 000 flaskor av det här vinet.
Doften är inte så stor, men ändå väldigt tydlig och lite småtrevlig. Fina röda bär. Främst syrliga körsbär, men även jordgubbar, hallon och lite lingon. En örtsamling tar hyggligt med plats och i bakgrunden lite knallpulverpistol.
I munnen känns vinet slankt, har en bra friskhet med en viss stramhet och samtidigt tämligen lättdrucket. Inte riktigt samma unga frukt som för tre år sedan, men ändå inte med några påtagliga mognadstoner. I centrum finns de röda bären och dessa ackompanjeras på ett förträffligt sätt av en trevlig örtsamling. Det finns ordentligt med mineraler som signalerar Etna långa väg. Syran finns där, likaså tanninerna. Visst är det så att det här vinet gör sig bra till lite lättare pasta- och kötträtter, men det är också strålande gott på egen hand. Ja, nästan som en törstsläckare.
Betyg 4
Vinet verkar slutsålt på "Bolaget". Vår flaska kostade 289 kr för tre år sedan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar