Sortimentsprovning med Spendrups

I tisdags var jag på en provning av viner som importeras av Spendrups. Det här var väl egentligen tänkt för anställda på olika restauranger, men Vintankar hade lyckats få en plats.
Visst fanns det möjligheter att prova öl och lite annat som ingår i deras sortiment, men Vintankar höll sig till vin.

Jag provade utbudet av champagner från Philipponnat. Det här är en anrik producent i byn Ay. Ägt vingårdar har man gjort sedan 1500-talet. Egen produktion av champagne sedan 1800-talet. Sju olika cuvéer testade jag. Det två som stack ut var deras Grand Blanc 2006 och Clos des Goisses 2005. Grand Blanc 2006 är gjord på endast Chardonnaydruvor och med en dosage just under 5 g per liter.
En rätt så elegant champagne med citrus, gula äpplen, fina mineraler och lättrostat bröd. I avslutet lite mogen tropisk frukt och ännu mer mineraler. Frisk, ren och elegant. Apéritif och till skaldjur dricker jag gärna den här.

Clos des Goisses 2005.
Druvmixen är 65% Pinot Noir och 35% Chardonnay. Druvorna kommer från vingården med samma namn som vinet. En vingård med en lutning på 45 grader. Hälften av vinet har fått jäsa på ekfat. Det får sedan ligga mellan 8 och 10 år innan det degorgeras. Dosagen ligger på dryga 4 g per liter.
Mycket elegant med gula och röda äpplen, lättrostat bröd, mineraler, lite kryddor och aprikoser. Den långa eftersmaken bjuder på en ton av blodgrape, fat, mera mineraler och frukt.
Visst är den lite krävande och gör sig därför bäst till kryddiga fisk- och skaldjursrätter. Vi fick den dekanterad, vilket också Philipponnat rekommenderar på sin hemsida.
Tusan så god.

Luce 2011 utnämner jag till dagens bästa röda vin. Producenten Luce della Vite är ett projekt som startade 1995 som ett samarbete mellan familjerna Frescobaldi (från Florens) och Mondavi (Napa Valley). Vingården ligger  strax sydväst om Montalcino. Vinet är gjort på Merlot (55%) och Sangiovese (45%). Det får ligga till sig i två år på nya barriquer.
Ett ugt vin men fasligt gott redan nu. Och bättre kommer det att bli. Urläckert helt enkelt.
I doften känner vi mörka bär, läder, örter och lite fat. Smaken är rund och fyllig med bra tryck i den mörka frukten. En finstämd syra och tydliga men behagfulla tanniner. Lång eftersmak. Priset ligger på ca 750 kr.
Lucette 2013 ett betydligt enklare vin som är gjort på Merlot (75%) och Sangiovese (25%). Vinet får ligga dryga året på ekfat innan det buteljeras. En trevlig mörk frukt, örter, lite charkuterier och lite lätta fat. Distinkta tanniner och en bra friskhet.
Inte alls oävet, men inte i närheten av den elegans och komplexitet vi hittar i Luce.
Priset är också en tredjedel av Luce.

Frescobaldi visade upp tre viner av mycket hög klass.
2010 Brunello, Castelgiocondo var min favorit. En läcker körsbärsfrukt, bra syra och rejäla tanniner är de tydliga indikatorerna. Lägg till aningens örter, lite fat, kakao samt aningens blommor (rosor) och mandlar. Priset drygt 400 kr.
2011 Mormoreto
En supertoscan på druvorna Cabernet Sauvignon (64%), Cabernet Franc (26%) samt 5% vardera av Merlot och Petit Verdot. 30 dagar med skalkontakt och närmare två år på nya barriquer av fransk ek. Ett rejält och komplext vin med mörka bär bl a sv vinbär, örter, mineraler, lite eukalyptus och varsamma fat. Ett ännu ungt vin med bra syra och tanniner som verkligen är på bettet. Pris dryga femhundringen.
2011 Montesodi är en klassisk Chianti gjord på Sangiovese till 100%. Vinet har fått 18 månader på franska barriquer. Här vimlar av mörka bär tydliga körsbär, plommon, örter, kakao, lite kaffe samt lie toner från ekfaten. En ordentlig syra har vinet och inte helt avslipade tanniner. Visst är det riktigt gott redan nu, men det kommer att utvecklas bra de kommande åren. Priset är drygt 400 kr

Ett mycket trevligt vin var Altimus 2011. Det är Elestecos prestigevin. Det är gjort på Malbec (61%), Cabernet Sauvignon (25%) och Cabernet Franc (14%). Druvorna har vuxit på deras högst belägna vingård (1 800 m ö h). Varje druvsort vinifieras för sig och får ligga ca 12 månader på små franska ekfat, därefter äger den slutgiltiga blandningen av druvjuicen rum. Denna får ligga runt 6 månader på fat av fransk ek.
Färgen är mycket mörk med blålila nyanser.
I doft och smak hittas mörk frukt (plommon, körsbär, vinbär), lätt rostade fat, lite torkad frukt och en del örter. En ordentlig syra och rejäla tanniner ger vinet en ordentlig ryggrad. Priset lär ligga på dryga tvåhundringen. Det är det absolut värt. Gott.

Cantina Valpantena, det stora kooperativet i Valpantena-dalen, visade upp en bas Valpolicella, ett IGT-vin, två Ripasso och två Amarone.
De två ripassovinerna var lite av typen "amarone-wannabes" och det är inte riktigt min grej. Amarone Torre del Falasco var den av dom två som föll mig mest i smaken. Lite för ung (2012) egentligen, men visst här finns de söta mörka körsbären, torkad frukt (russin), vanilj, kakao och gott om fat.. Priset är 279 kr. Jag har en del andra favoriter i den här prisklassen.

Tahbilk en av Australiens äldsta vingårdar.
2011 Marsanne Tahbilk är en gammal favorit, som jag inte smakat på länge. Den försvann från det ordinarie sortimentet för några år sedan. Gott som ungt men med sex/sju års lagring blir det ett nästan exotiskt vin. Idag kostar det knappt en hundring och vi som gillar druvan Marsanne, så är det här ett måste vin. Idag känns gröna/gula äpplen, citrus, aprikos och lite tropisk frukt. Det finns också lite steniga mineraler och unset honung. En bra och frisk syra. Hög tid att plocka med det vid nästa beställning.

Utav deras röda viner så imponeras jag av 1860 Vines Shiraz årgång 2006.
Ett alldeles underbart vin med en fin bärkompott, lite peppriga toner, mineraler, rått kött och aningens örter. Välbalanserat och samtidigt rejält tryck i smakerna. Fortfarande väldigt ungt. Riktigt förbaskat gott!!
OK priset är därefter drygt 700 kr.

En snabb test av fyra Bourgogner. Nu är jag ingen Bourgognefantast, men de två till höger på bilden gillade jag.
2008 Chambolle-Musigny "Les Baudes" och 2007 Gevrey-Chambertin "Les Evocelles" hade båda finstämda toner av röda bär, milda kryddor, bra syra och mjuka men tydliga tanniner.

Jag avslutade eftermiddagen hos den här mannen, som väldigt entusiastiskt berättade om vinerna från producenten Ogier. En anrik producent i Chateauneuf-du-Pape.
Överlag trevliga och bra viner. Deras vin Clos de L´Oratoire des Papes drack jag i somras, vilket jag skrev om här.

Tre vita viner fanns i deras sortiment. De två Cotes du Rhone vinerna är lite enklare, inte alls oävna, med en trevlig gul frukt, örter, honung och blommor.
Den vita Ch9dP är nästan tvåhundringen dyrare, men levererar en mer komplex och elegant dryck.

Jag föredrar Clos L´Oratoire av deras två Ch9dP.
Visserligen hundralappen dyrare, men den har en högre komplexitet, läckrare frukt och mer tryck i smakerna.