2022 Los Arrotos del Pendón León, Raúl Pérez

 Winepunk en gång i tiden en av mina favoritbloggare, där jag hämtat mycket inspiration och hittat viner som stämmer bra överens med mina egna smaklökar. Precis som så många andra bloggare från den tiden (2000-2019) har Erik övergått till Instagram. Det blir inte samma djup på den plattformen, så visst saknar hans och de andras mer djuplodande analyser. 

Hur som så följer jag honom och de andra gamla bloggarna på Insta och Winepunker lyckades med ett inlägg där få mig att knappa in en beställning på Systembolagets hemsida.

Producent är Y Venedos Raúl Pérez

Raúl Peréz föddes 1972 i Valtuille de Abajo. Fram till 2005 arbetade han på familjens egendom, då han började arbeta som vinmakare på andra bodegor. Redan 2003 hade han grundat sin egen firma, Bodegas Y Viñedos Raúl Pérez, som han drev parallellt. Idag fokuserar han helt på den egna egendomen. Raúl är också firmans vinmakare.

Det här vinet är gjort på druvan Prieto Picodo, som är en ovanlig blå druva. Den odlas framförallt runt staden Léon. Den totala odlingshektaren uppgår till 5000 ha.

Större delen av Kastilien-León ligger på en högslätt 880-1000 meter över havet. Regionen har ett tydligt inlandsklimat vilket innebär att vintrarna är kalla och somrarna heta. Druvorna till detta vin kommer från cirka 100 år gamla vingårdar som ligger 800 meter över havet.

 

Druvorna skalmacereras två dagar innan musten pressas och får spontanjäsa i rostfria ståltankar. Vinet får sedan vila tillsammans med sin jästfällning fram till buteljering i februari året efter skörd. Vinet har varken klarnats eller filtreras.

Färgen går i en djup rödrosa nyans. Färgen är betydligt mörkare än vad ett rosévin vanligtvis är.

I doften vimlar det av röda bär, röd citrus, lite örter och inte minst nykrossat grus samt järnfilspån.

I gommen är det friskt och mycket smakrikt. Lite mer kraft än vad roséviner vanligtvis har. De röda bären tar formen av syrliga jordgubbar, tranbär, hallon, syrliga körsbär och någon ton av lingon. Bra syra med tydliga inslag av blodapelsin. Här finns också lite örter och kryddor och precis som i doften tar mineralerna en ordentlig plats: stenkross, krita, järnfilspån.

En viss stramhet kan vi notera, där tanninerna visar sig på ett försiktigt sätt. Härligt lång eftersmak där röda bär, granatäpplen och blodapelsin dröjer sig kvar i munhålan.

Vi gillar verkligen det här lite kraftigare och ovanligare rosévinet. Vi tackar Winepunker för det lysande tipset.

Betyg 4

Priset på SB är priset 169 kr. Det verkar finnas en hel del flaskor i både weblagret och i butiker.

2010 Campo del Titari. Simply the Best!!

Finalmatch i Herrarnas Champion League mellan Inter och Manchester C krävde en amarone av högsta klass. Nu blev inte resultatet vad vi hoppades på, men med Titari 2010 i glasen var vi ändå segrare.

Brunelli är kanske den producent i Valpolicella jag håller högst. Åtskilliga gånger har jag besökt dom. Perfekt att bo hos dom för att utan bil besöka både Verona och andra producenter samt underbara restauranger inom någon knapp timmas promenadavstånd.

Druvblandningen är ungefär den samma år från år. Titari är gjord på druvorna Corvina och Corvinone (75%), Rondinella (15%) och Oseleta (10%). Druvorna kommer från ett och samma vinfält, som ligger cirka 450 m över havet. En första selektering görs ute på fältet, då druvorna plockas. En andra selektering görs efter att druvorna torkats. De torkas i cirka fyra månader innan de pressas. Jäsningen äger rum i 40 dagar vid en låg temperatur. Vinet får därefter mogna under 36 månader på nya ekfat innan de buteljeras. Slutligen får det vila ett år på flaska innan det släpps ut på marknaden. Årsproduktionen av Titari är runt 3 000 flaskor.

För ett par år sedan arrangerade jag en vertikal på årgångarna 2009, 2010, 2011 och 2012. Klickar du på den här länken så kan du läsa om den provningen. Årgång 2013 kan du läsa om  här. 2014 gjorde dom ingen Riserva, då vädret ställde till det så att druvkvaliteten blev för dålig. Årgång 2015 kan du Läsa om här och 2016 här. 

Just årgång 2016 finns i ett antal SB-butiker runt om i landet och den är verkligen grymt bra redan nu. 757 kr går den på.

Åter till CL-kvällens årgång. 

Den här Amaronen är helt på topp, vilket betyder en Amarone som har få övermän.

Doften börjar med några försiktiga toner av läder, jord och höstlöv, som efter en stund i glasen övergår till de läckraste, mogna, mörka bär en kan tänka sig. Stor och intensiv. I den komplexa doften nås vi även av lite örter och kryddor, några torkade frukter, kakao och lite hemkola. Doften är alldeles underbar. En sann njutning att bara sitta och sniffa på!!

Vi smakar på den och vi börjar himla med ögonen. Vilket vin! Ett väldigt balanserat vin med kraft, intensitet och underbara mognadstoner. Allt vad en inbiten amaroneälskare önskar sig.

Det börjar med mörka körsbär som sällskapar med mogna björnbär, hallon, några svarta vinbär och något blått plommon. Efterhand tillstöter torkad frukt, kakao och en fin samling örter samt en läcker ton av svartpeppar. En fin syra ger vinet en bra friskhet. Tanninerna är mjuka och lena, men ändå så att de bjudet ett försiktigt motstånd.

Avslutningen med en magisk eftersmak är alldeles storartad. Bitterheten från riktigt mörk (80%) choklad, några droppar espresso och en  touch av körsbärskärnor är precis vad vi vill ha i vår amarone. Lägg till lite torkad frukt, lakrits, en ton av svartpeppar och så söta, mörka körsbär. Ja det blir inte bättre än så här.

Vi kan bara beundra och njuta av Luigi Brunellis mästerverk.

Betyg 5

Patti Smith, Enoteca Sassi och Cosa Vinbar.

I början på juni bjöd Patti Smith på en konsert av sällan skådat slag. Konserthuset i Göteborg var slutsålt sedan länge. Vilken intensitet! Stående ovationer. Vintankar gör vågen för en av de senaste årens bästa konserter.

Vi startade kvällen med att äta en bit mat på Enoteca Sassi. Vi startade med en Vitello Tonnato och fortsatte med en suveränt god Risotto. Vi valde att till detta dricka ett vin från Friuli gjort på druvan Friulano. Vi återvänder mer än gärna till den här restaurangen.

2021 Friulano, Vigna Petrussa.

I den lilla byn Albana di Prepotto ligger vingården Vigna Petrussa omgiven av böjande kullar i floden Juridios dalgång. Här är det endast någon mil till den Slovenska gränsen.

Sedan 1995 är det Hilde Petrussa som har ansvaret för verksamheten. I deras portfölj hittar vi i huvudsak lokala druvor såsom Schioppettino, Pinot Nera, Refosco, Picolit, Friulano, Ribolla Gialla samt de internationella druvorna Cabernet Franc och Sauvignon Blanc. 

Det här vinet är gjort på druvan Tocai Friulano till 100%. Druvorna har vuxit på en kulle som ligger ca 100 m ö h och jordmånen är kalkmärgel. 

Vinet har fått spontanjäsa på stålfat och sedan fått tillbringa runt 6 månader på ekfat

Färgen går i en lättare halmgul nyans.

I såväl doft som smak hittar vi en hel del gröna äpplen, lite citrus och ett betydande inslag av ängsblommor. Vi noterar även krita, mandlar och aprikoser.

Vi uppskattar det här vinet på den inte så vanliga druvan Tocai Friulano. Friskheten och smakerna passar riktigt bra till vår mat.

Betyg 4-

Vi hade cyklat till Åsa Station och skyndar raskt genom stan för att hinna med Öresundståget, men precis när vi når perrongen ger sig tåget iväg. Vi beslutar oss snabbt för att ta pendeln till Kungsbacka. Vi hinner då göra ett snabbbesök på Cosas nyöppnade Vinbar för att sedan ta nästa Öresundståg till Åsa.

2017 Barolo, Gheppio.

Det visade sig att det fanns ett glas kvar i flaskan av den här unga Barolon. Visst är den ung men gjord i en lite modernare stil och enligt vinansvarig på Cosa är den riktigt tillgänglig redan nu. Vi kan bara instämma. Den är nästan lite förförlig i sin oskuldsfulla framtoning!

Gheppio är ett koncept som Budbreak dvs Petter och Gabriel Enning har lanserat. Jag skrev i början på maj ett blogginlägg om detta. Jag hade då testat tre av de fem viner som ingår: Dolcetto d´Alba, Barbera d´Alba och Roero Arneis. Två återstår och det är Langhe Nebbiolo och Barolo. Den här kvällen var det ett smakprov på Barolon vi fick njuta av.

Druvorna till det här vinet kommer från tre olika byar. Elio Fenocchio i Serralunga d´Alba, Paolo Boffa i La Morra och Monia Rullo i Monforte d´Alba.

Vinet är gjort i kooperativet Terre del Barolos vineri. 20 dagars skalmaceration, jäsning på stålfat och sedan lagring på stora (50 hl) ekfat s k botti.

Visst är det en ung Barolo, men jag tycker den är förvånansvärt tillgänglig redan. Ja inte bara tillgänglig utan enastående god. Precis som jag skrev ovan är den lite förförisk i sin ungdomliga stil.

Doften inleder med en ton av läder, men  övergår snabbt i röda bär, rosor, någon liten krydda och aningens tjära. 

I gommen är den frisk och sval med jordgubbar, tranbär, nypon, rosor, lite peppar och aningens menthol. Ett försiktigt tanninbett kan vi förnimma. Bra syra och längd. 

Riktigt bra redan nu, men visst kommer den att utvecklas en del de närmaste åren.

På SB kostar den 279 kr, vilket måste anses mycket prisvärt för en Barolo av den här klassen.

Betyg 4

Långmyre Vingård på Gotland

 I mitten på maj tillbringade vi några dagar på Gotland tillsammans med några goda vänner. Vi besökte Långmyre vineri. Det här blir den fjärde svenska vingården som tittar lite närmare på. Vi har tidigare skrivit om:

- Arilds Vingård

- Ästad Vingård

- Skepparps Vingård (Österlen)

Vingården ligger nästan så långt söderut du kan komma på Gotland. Ett par hundra meter från Grå Gåsen, där bl a "Så mycket bättre" spelas in.

Långmyre Vingård etablerades 2018 (Krav-certifierad) av Andrea Guerra och Emma Serner. Andrea är från Salerno i Italien och utbildad vinagronom och sommelier. Han har arbetat ett flertal år som vinmakare. Emma har en stark knytning till Gotland och stor passion för vin och konst.

Deras första skörd gjordes 2020 och målet är att så småningom komma upp i en tillverkning på 26 000 flaskor.

Långmyre Vineri handlar om kärlek. En kärlek till varandra, till jorden vi bor på och till riktigt bra vin. (Citat från hemsidan)

Vår mycket trevliga guide Stephania från Italien (talade alldeles utmärkt engelska) och berättade om vingården, druvorna och vinerna som produceras.

2018 planterades 26 000 plantor på den 5 ha stora vingården. Fem olika druvsorter, tre gröna och två blå. De är s k piwi-sorter eller hybrider framtagna hos Vivai Rauscedo i norra Italien. Druvorna är korsningar mellan traditionella vinsorter och vilda druvor. Dom är resistenta mot många sjukdomar och anpassade för vårt nordiska klimat. Detta betyder att dom behöver ingen kemisk besprutning.

De gröna druvorna är

- Fleurtai. En korsning på Tocai Friulano. Med hög sockerhalt passar Fleurtai mycket väl i nordiskt klimat. Dofter av päron och mandlar följt av tropisk frukt. Ger mineralrikt vin för kortare lagring.

- Soreli. Korsning på Tocai Friulano. Skiljer sig från Fleurtai med stark doft av vita blommor i kombination med bensin likt tyska Riesling-viner. Ger såväl unga som längre lagrade viner.

- Sauvignon Kretos. Korsning på Sauvignon Blanc. Sorten är otvetydligt en del av Sauvignon-familjen med toner av gräs, passionsfrukt och persika. Passar väl till lagrade viner.

De blå druvorna är:

- Merlot Kanthus. Klonen på Merlot ger viner med djup färg, hög alkoholhalt och rik struktur med dofter av röd frukt, viol och lakrits. Passar väl till lagring.

- Cabernet Volos. Viner gjorda på den här sorten visar komplexa profiler med intensiva fruktiga noter följt av kryddor och peppriga tomatdofter. Passar väl till lagring tack vare höga halter polyfenol och aromer.

Jordmånen påminner om den i Chablis och Champagne dvs väldigt kalkrik.

Vi testade så klart tre av deras viner. Ett vitt, ett rosé och ett rött.

2022 Come May.

Det här är ett rosévin som rönt en del uppmärksamhet och rankats högt de senaste åren. Förra året var det Maya Samuelsson i tidningen Elle som beskrev det som Vinmagi från Gotland. I år är det Alf Tumble som i DN ger det höga betyg.

Come May är gjort på druvan Merlot Kanthus. Det har fått jäsa och har lagrats på såväl ståltank som ekfat.

Väldigt frisk i såväl doft som smak. Här finns en del röda bär, en finfin rabarbersyra, distinkta och eleganta örter samt toner från den gotländska kalkstenen.

I avslutet nås vi av röda vinbär och ett blodgrapebett.

Ett riktigt hyggligt rosévin, som vi dricker mer än gärna.

Betyg 3.

På SB är priset 178 kronor. Det börjas säljas den 5 juni.

Pinta.

Det här vita vinet finns än så länge inte på Systembolaget utan är endast tillgängligt på vissa gotländska restauranger samt så klart på vinprovningar på Långmyre.

Vinet är gjort på de tre gröna druvorna Fleurtai, Sauvignon Kretos och Soreli. Proportionerna minns jag inte. Vinet har fått jäsa och lagrats på såväl ståltankar som ekfat. 

Det här är ett vin som för mina tankar åt ett bra Sauvignon Blanc-vin. 

Färgen går i en lite blekare halmgul nyans.

I doften hittar vi vita blommor, fläder, gräs, krusbär, grapefrukt, örter från det gotländska landskapet samt en liten kalkstensaktig touch.

Mycket av det vi känner i doften går igen i smakerna. Vi noterar särskilt de trevliga inslagen av fläder, krusbär, nässlor, aningens citrus och örter. Trevlig syra som inte tränger sig på för häftigt.

Betyg 4.

Min absoluta favorit av de tre viner vi smakade. Hade det funnits på SB hade det blivit ett köp. Förhoppningsvis landar det där så småningom.

2020 Hamra.

Så var det dags för Långmyres enda rödvin. 2021 gjorde dom en Ripasso på det här vinet.

Sommaren 2020 var ganska så sval, men en perfekt höst kompenserade detta. Vinet är gjort på druvorna Merlot Kanthus och Cabernet Volos. Druvklasarna avstjälkades innan de pressades och fick jäsa på ekfat. Det har sedan fått ligga till sig en tid på ståltankar innan det buteljerades.

 Det här vinet är väl det enda som jag inte riktigt imponeras av. Jag saknar både djup och intensitet i frukten. Jag har goda vänner som besökt Långmyre och varit rent lyriska över det. En sämre flaska vi fick?

Sammanfattning.

Ett väldigt trevligt besök med en underbar guide, som på ett trevligt sätt presenterade Långmyre Vingård. På mig överraskade det vita vinet Pinta med att vara riktigt bra. Rosévinet hade jag höga förväntningar på och dom infriades.

2008 Picart-Thiout, Mes Favorites Marc Hebrart samt Brachetto d´Acqui

Så här i slutet på maj drar det ihop sig till ett litet födelsedags-race. Först fyller JC, sedan svärdottern och sedan den egna dottern för att på söndagen avsluta med Mors Dag. Så klart har det blivit lite bubbel de här dagarna.

2008 Picart-Thiout. 

Först ut var den här flaskan. I höstas hade vinimportören VinTillMat en provninga av några champagner på En-del-i-Haga. Du kan läsa våra tankar om det eventet här. Den här champagnen föll vi pladask för och så klart handlade vi några flaskor på Systembolaget.

Någon eller några mil nordost om Epernay ligger byn Avenay Val d´Or och det är där Picart-Thiout har sin huvudsakliga verksamhet. Idag är det Francis Picart som har ansvaret. Han tog för några år sedan över ansvaret efter sina föräldrar, som inte sålt champagne under egen etikett utan endast levererat till de större husen. Francis började i liten skala att sälja champagne under eget märke. Succesivt har han utökat den verksamheten så att idag gör han 6 olika cuvéer: en Rosé, en cuvée på en blandning av Pinot Noir och Chardonnay samt fyra olika Blanc de Blancs. Han säljer också till de större husen: druvor direkt efter skörd, stilla viner vintern efter skörd och odegorgerad champagne flera år efter skörd. Hans mål är att öka andelen som säljs under eget märke.

Picart-Thiout äger totalt 6,5 ha i byarna  Avenay Val d'Or, Rates-Mutry och Tours sur Marne;

Det här är en champagne gjord enbart på chardonnay-druvor, som vuxit på vingårdarna Les Fourches (Tours-sur-Marne) och Les Fêteux (Avenay val d´Or). 80% av druvorna har fått jäsa på ståltank och 20% på ekfat, där det också fått vila upp sig i 6 månader innan det tappades på flaska i april 2009. Det degorgerades 7 december 2021, vilket betyder att det fått ligga tolv år på sin jästfällning. Vid degorgeringen fick det en dosage på 6,3 g socker per liter.

En enastående champagne. Vi drack den för första gången på provningen i november. Det har väl inte hänt så mycket på den här korta tiden, möjligen aningens, aningens mer mognadstoner.

I doften hittar vi mogna gula äpplen med en liten touch av att vara bokna. En fin brödighet tillsammans med lite citrus, gula stenfrukter, regnvåta stenar, hemkola och unset honung. En väldigt angenäm doft.

Visst är doften trevlig, men det är ändå när vi smakar på den som den växer till en fantastisk champagne. Mognadstoner med en underbar friskhet. Här finns de mogna gula lite bokna äpplena, de friska citrustonerna, de läckra aprikoser och persikorna parad med lite rostat bröd, mariekex, krita , aningens blommighet, nötter samt unset honung. Vansinnigt gott!

Betyg 5-

På SB kostar den 689 kr. Mycket pengar så klart, men för en riktigt bra champagne får en punga ut en slant.

Mes Favorites, Marc Hebrart 

Jag har på senare tid läst en del gott om den här producenter. Detta vare sig vinerna säljs under varumärket Marc Hebrart eller J-P Hebrart (sonen). Mes Favorites (andra årgångar) är det några år sedan vi drack. Vi gillade verkligen Mes Favorites, men den blev aldrig bloggad. Det är med andra ord högtid att den får en bloggpost.

Historien börjar 1963 med att Marc Hebrart flyttar till Champagne. Tar över en liten vingård och börjar tillsammans med sin fru att producera sin egna champagne. Idag omfattar verksamheten 14 ha i 70 olika lägen i Premier och Grand Cru byar i Grande Vallée de la Marne. Medelåldern på vinstockarna är 30 år. Pinot Noir utgör 70% och Chardonnay 30%. 1985 blev dom medlemmar av Special Club
Sonen Jean-Paul tog 1997 över verksamheten.
All jäsning äger rum på rostfria ståltankar med ett undantag, cuvéen RiveGauche-Rive Droite. Den senare får jäsa på ekfat.

Det här är en champagne som är gjord på 75% Pinot Noir och 25% Chardonnay. Den brukar få ligga på sin jästfällning runt 36 månader innan den degorgeras, vilket den gjordes 7 december 2020. Detta borde betyda att basårgången är 2017. Drygt hälften brukar vara från det  året och knappt hälften är reservvin. I det här fallet troligtvis från 2016 och 2015.

Dosagen anges på etiketten till Brut gissningsvis runt 6 g/liter.

Så klart kan den inte jämföra sig med Picart-Thiout från 2008, vilket inte är förvånande. Priset för Mes Favorites är också runt 250 kr billigare. 

Doften är lättsam med en trevlig frukt. Gott om päron, några gröna äpplen, en del citrus, lite nötter och brioche. Här finns ett tydligt inslag av krita, snäckskal och våta berghällar.

En mycket trevlig doft.

Ung idag och kommer säkert mår bra av att få ett par år i ryggläge i källaren. Mycket frisk med en bra syra. Nästan lite krispig i sin framtoning. Vi smakar och noterar gröna äpplen, lite päron, en fin citrusblandning, några persikor, mandelbeskvier, en försiktig ton av vitpeppar och härlig mineralitet. Medellång eftersmak, där vi tycker oss ana en blommig ton (jasmin, kaprifol), aningens honung och ett grapefruktsbett i slutet.

Betyg 4+

Vi betalade runt 38 euro för något år sedan.

2022 Bracchetto d´Acqui, Braida

De första halländska jordgubbarna dök lämpligt nog upp till de här dagarna. Just till jordgubbar är vi barnsligt förtjusta i ett glas Brachetto d´Acqui,

Brachetto d´Acqui
Detta är en skyddad ursprungsbeteckning, DOCG, sedan 1996. Det blev en DOC redan 1969. Vinet är gjort på druvan Brachetto. Geografiskt utgör området runt Acqui Terme i provinsen Alessandria i Piemonte huvudområdet, men med en avstickare in i Asti.

Producent Giacomo Bologna lyssnade till smeknamnet Braida, vilket fått ge namn till det här vinet. Giacomo avled hastigt och företaget och vinmakeriet har förts vidare genom hustrun Anna och de båda barnen Raffaela (enolog) och Giuseppe (agronom).

Druvorna avstjälkades och krossades. Därefter följde jäsning och skalmaceration i cirka två dagar. När musten uppnått en alkoholhalt på cirka tre volymprocent avbröts jäsningen med nedkylning och filtrering. Därefter skedde den kolsyregivande jäsningen i en trycktank, endligt den så kallade tankmetoden, också känd som autoclavemetoden i Italien. Det färdiga vinet buteljerades under tryck, vid låg temperatur.

Ett mycket lättdrucket och svalkande vin med en låg alkoholprocent på 5,5%.

I doften är det massor av smultron, hallon och jordgubbar. 

I munnen är det lite pärlande med en fin balans mellan syra och sötma. Precis som i doften är det en härlig kompott av smultron, jordgubbar och hallon, men i gommen tillkommer lite körsbär och aningens mineraler.

Enkelt och klunkvänligt. Alldeles perfekt till jordgubbar.

Betyg 4

109 kr kostar en halvflaska på SB. Det verkar också vara tillgängligt i mängd olika butiker runt om i landet.

2013 Amarone från Le Bertarole

Semifinalerna i herrarnas CL-fotboll tog sin början i förra veckan. Vi gjorde som traditionen bjuder hos Vintankar att öppna en flaska amarone till den första matchen på tisdagen och så avslutar vi flaskan till semifinal nr två dagen därpå.

Vi valde Le Bertaroles amarone från det goda året 2013.

Le Bertarole var en av de första kvalitetsamarone, som vi provade i början på 2000-talet. Vi föll pladask. Le Bertarole är därmed lite ansvariga för att vi blivit dom amaronenördar vi nu en gång är. 

Vi har besökt dom vid ett par olika tillfällen. Marco tar alltid emot oss med ett stort leende och bjuder verkligen på sig själv. Vingården ligger ett stenkast från den utsökta restaurangen Enoteca della Valpolicella i Fumane, så en bra kombo är en lunch där och ett besök hos Le Bertarole.

Druvsammansätnningen är 30% Corvina, 40% Corvinone, 20% Rondinella samt 5% vardera av Dindarella och Croatina.
Vinet har lagrats först på ståltankar i 4-5 månader, därefter ca 30 månader på slavonska ekfat och slutligen 10-12 månader på flaska. 

Det här är en fantastisk amarone, som så här nästan tio år efter skörd är mitt i drickfönstret.  

Vi kan ana oss till några begynnande mognadstoner, men med en bibehållen ungdomlig fräschhet.

Jag undrar om Marco gjort någon bättre amarone än 2013.

En diskret doft av läder, jord och tobak kommer smygande, då vinet hälls upp i glasen. Det tar dock inte särskilt lång tid innan den mörka frukten tillsammans med örter, kryddor, torkad frukt och nötter helt tar över. Väldigt trevligt!!

I gommen växer det till något stort. En helt fantastisk amarone.  Den mörka frukten bestående av söta, mörka körsbär, mogna björnbär, blåa plommon och några skogshallon är hur läcker som helst. Fyll sedan på med örter, kryddor, kakao, nötter och lite torkade frukter. Ja, då blir det här en verklig hit. Lägg därtill en sagolik eftersmak med mera torkade frukter och söta, mörka körsbär som toppas med bitterheten från mörk choklad, några droppar espresso och körsbärskärnor. Vi kan bara buga oss och göra vågen för vad Marco presterat med årgång 2013.

Betyg 5-

Vad jag tyckt om andra årgångar kan du läsa genom att klicka på resp årtal: 2001, 2005 , 2007 och 2009

2010 L´Apôtre, David Léclapart

Franska Vinlistan hade 2018 ett erbjudande om att köpa en låda med fem olika cuvéer från David Léclapart: 

- L´Astre  Blanc de Noirs

- L´Apôtre Blanc de Blancs

- L´Amateur Blanc de Blancs

- L´Artiste Blanc de Blancs

- L´Aphrodisiaque  80% Chardonnay och 20% Pinot Noir

Jag har så här långt provat:

- L´Artiste

- L´Astre

- L´Aphrodisiaque

Det är bara att klicka på resp länk så får du mina tankar om just den champagnen.

Nu är det dags för oss att stifta bekantskap med L´Apôtre och sedan återstår endast L´Amateur Blanc de Blancs.

David Léclapart blev som ung nästan lite kultförklarad. Egendomen ligger i den lilla Premier Cru-byn Trépail strax norr om den mer kända byn Ambonnay. David kommer från en familj med anor i Champagne. Fjärde generationens vinmakare som han är tog han 1998 över familjens egendom och redan från starten började han odla enligt biodynamiska principer. Han söker inte en speciell stil utan vill att varje årgång ska vara präglad av det årets förutsättningar. Vinet får uttrycka sig så som det fötts utan att ta bort eller ändra på för mycket. Ett minimum av svavel används, ingen dosage och ingen filtrering. Samtliga vinfält är ECOCERT och DEMETER cetifierade.
Samtliga Davids champagner är årgångsviner, men eftersom han av utrymmes skäl låter vinerna ligga runt 15 månader innan de degorgeras, istället för de tre år som regelverket säger, får årgången inte stå på etiketten. Detta löses genom att det på baksidesetiketten står LV10 (se nedanstående bild), vilket betyder att årgången är 2011.
Han förfogar över 3 ha vinmarker uppdelade på lite över 20 små vinfält. Årsproduktionen ligger på 12 000 flaskor fördelade på fyra olika cuvéer.

Det här är en champagne gjord på enbart chardonnay-druvor. De kommer från ett vinfält (Le Pier of St Martin) som planterades 1946 av Davids farfar. Vinet har fått jäsa på gamla bourgognefat och får också vila upp sig en kortare tid på dessa innan det buteljeras. Precis som i Davids andra champagner så är dom utan dosage.

Färgen går i en halmgul nyans.

Inledningsvis är doften lite försiktig, ja nästan diskret, men efter en stund i glasen nås vi av gula äpplen, lite citrus, några gula stenfrukter, rostat bröd, vita sommarblommor och på sluttampen aningens vanilj och honung. Trevligt!!

Trots att det snart gått tretton år sedan druvorna skördades känns den här champagnen väldigt ung. Den hade säkert mått bra av att ha fått mogna ytterligare 3-4 år i källaren. Med detta sagt, så tycker vi att det ändå är en fantastisk dryck. Här finns en rätt så stor syra som skänker en härlig friskhet åt champagnen. Gul/gröna äpplen, päron, citrusblandning, persika, en god portion steniga mineraler, krita, rostat bröd och aningens, aningens vanilj. Den långa eftersmaken avslutas med ett härligt grapefrukt bett. 

Betyg 5-.

Du som har någon flaska liggandes behöver inte ha bråttom utan vänta ett par år innan du drar korken. Den kommer då att vara rent magisk, tror jag.