Veckans amarone: Rosson 2007

Under den gångna veckan har vi druckit Rosson i version 2007. Vi drack 2006:an för dryga två år sedan och den var en riktig hit. Våra förväntningar på 07:an är så klart höga, men denna gång kom de på skam.

2007 Amarone Rosson, Terre di Pietra
Vi har att göra med en liten producent (Terre di Pietra) i Negrardalen. Deras vingård ligger i Torbe, någon mil norr om Negrar. Vingården ligger på 400 meters höjd över havet. Vinmakare är Laura Albertini. Sedan 2011 pågår ett omställningsarbete till biologisk odling.

2007 gjordes det runt 5 000 flaskor av den här amaronen.
Druvblandningen är 40% Corvina, 30% Corvinone, 15% Rondinella, 10% Teroldego och 5% Oseleta.
Vinet har tillbringat runt fyra år på stora ekfat och sedan ett år på flaska innan det släpps ut på marknaden.

Doften är ganska återhållsam, ja nästan sluten. Vi anstränger oss och hittar lite körsbär och örter, men inte så mycket mer.

Vi tar en klunk och blir lite fundersamma. En liten sipp till. Klart oroande. Inte så att vinet smakar dåligt. Det är bara massa smaker vi saknar. Vi har ändå hällt upp vinet i två glas av Orrefors Difference Primeur för dryga två timmar sedan.
Visst här finns lite mörka körsbär, tydliga örter och aningens kakao. Syra och tanniner är vinets behållning. Eftersmaken är hyggligt lång, men gör oss inte gladare. Avslutet har en grön ton och något bränt i svansen.

Vi hoppas på att det kan vara bättre dag två. Men inte, även om avslutet inte längre har den gröna bitonen och det brända inslaget är borta, så saknas allt det som är så fascinerande med amarone.
Förstå mig nu rätt. Vinet smakar inte illa på något vis. Det är klart drickbart, t o m ett hyggligt matvin, men mycket av det som ska finnas i en bra amarone, och som fanns i 06:an, saknas.
2006:an gav jag betyget 5-.

Den här versionen får betyget 3.

Det är inte utan att ett antal frågor hopar sig. Har man misslyckats med årgång 2007? Flaskvariation, så att det här var ett måndagsexemplar? Behöver vinet ligga till sig i flera år till?
Jag är inne på flaskvariation. Det här är en liten producent, som inte satsat på en dyr anläggning med datorstyrd vinifieringsutrustning, utan ser vinmakandet som ett hantverk. Just den här flaskan blev det något vajsing med.

Jag har såväl en 2006:a som en 2007:a i källaren. 06:an kommer nog att gå åt i vinter, medan jag väntar ett år med 07:an. Nyfikenheten på 07:an kan ta överhand, så att jag ställer dom båda mot varandra.