Valpolicella mot södra Rhone.

I lördags hade vi en provning där vi ställde två viner från Södra Rhone mot två viner från Valpolicella.

Druvsammansätnningen är 65% Merlot, 30% Syrah, 10% Cabernet Sauvignon och 5% Grenache, Druvorna växer i ett område som kallas Bussière utanför Courthezon, strax nordost om Chateauneuf-du-Pape. Jag skrev om vinet för två månader sedan och det hittar du här. Den här kvällen kom vinet på delad andra plats. För min egna del var det den klara tvåan. Upplevelsen av vinet var ungefär den samma som i slutet på januari.
Ett ungt vin med mycket mörk frukt och örter i såväl doft som smak. En lätt jordig touch i doften och eftersmak av choklad, lakrits, örter och mörka bär.
För sina 112 kr är detta ett riktigt bra "husvin".

Kvällens överlägsna vinnare. Åtta av nio personer hade detta som kvällens etta, så även jag.
Jag presenterade vinet i höstas och vad jag skrev då hittar du här.
Här har det använts druvorna: Corvina 40%, Corvinone 30% samt 10% vardera av Sangiovese, Merlot och Cabernet Franc. Corvina och Corvinone har fått torka i 2-3 månader.
Vinet har fått ligga till sig i 22 månader på barriquer.

Här finns rätt typiska Valpolicella drag: mörka körsbär, blåa plommon, lite örter och ett litet lätt inslag av fat. Ett mjukt och runt vin med en bra friskhet.

20 euro betalade vi då det privatimporterades.

En magnumflaska som hamnade i källaren 2009 och av någon anledning blivit bortglömd.
Detta är det första ripassovinet som gjordes och året var 1964. Det är väl inte tänkt att lagras någon längre tid, men i en magnumflaska borde det ha klarat sig hyfsat.
Lite nyfikna ärt vi allt på hur det står till med vinet.
En av gästerna hade det som sin favorit, men de flesta rankade det som kvällens fjärde vin. Även om jag själv höll det som vin nr tre.

Vinet görs på 70% Corvina, 25% Rondinella och 5%Molinara. En klassisk Valpolicellablandning!
Det doftar inte så särdeles mycket. Lite mörka körsbär och försiktiga kryddor. I gommen är det rätt beskedligt, men smaken sitter där och är som vi minns den. Det kan nog röra sig om tre  möjligen fyra år sedan vi senast drack en Campofiorin. Visst har det fått lite ålder, men klarat sig riktigt hyfsat och har fortfarande en friskhet. Tanninerna är lite avrundade, men gör sig gällande på ett försiktigt vis.
Mörka körsbär, lite örter, kakao och en del fat.

Ett favoritvin från 90-talet, som vi vuxit ifrån och som känns lite för "mainstream". Idag vill "Bolaget" ha 119 kr för vinet.

Här har vi ett vin gjort på 80% Syrah och 20% Grenache.
Mörka bär, rejält med örter och lite rökta charkuterier. Eftersmaken är medellång och inte alls oäven med sin lakrits, svartpeppar och lilla violpastill. Frisk och med behagfulla tanniner.

Här gick omdömena rejält isär. Det rankades allt ifrån kvällens näst godaste vin till det minst lyckade.

Vinet är köpt av näthandlaren "Franska Vinlistan" för 119 kr.

Alla var överens om att det var fyra trevliga och matvänliga viner. Det var endast vinet från Monte Santoccio som stack ut och var lite annorlunda. Mjukare, rundare och lite mer tyngd i frukten. Det var också det vinet som de flesta hade som nr ett. Det var jämnare mellan de andra tre vinerna.
Prismässigt låg vinerna mellan 112 kr och 20 euro.