Veckans amarone: 2010 Zenato

En vecka utan CL-fotboll. De sista kvartsfinalmatcherna i Organiserad Misshandel (förlåt alla hockeyälskare) gick av stapeln med en sjunde avgörande match mellan VF och Luleå, men hockey är inte min grej. Detta kunde slutat med att det inte blev någon amarone, men ödet ville annorlunda.
I måndags hämtade jag ut ett par viner jag beställt via nätet. Jag passerade då hyllan med amarone och ögonen fastnade på en flaska jag hört mycket gott om, men själv aldrig testat på ett seriöst sätt. Den fick slinka ner i varukorgen.

Zenato är en av de större producenterna med sina ca 2 miljoner flaskor, varav amarone utgör ca 10 procent. Det hela började 1960, då Sergio Zenato byggde vidare på familjetraditionen och grundade vingården Zenato vid San Benedetto di Lugana vid Gardasjöns sydostligaste hörn. I Valpolicella äger man 30 ha i Sant Ambrogio samt köper druvor från San Pietro in Cariano, Fumane och Illasi.
Två amaronevarianter, ripasso, superiore, recioto samt några IGT-viner.Dom producerar dessutom DOC-viner från Bardolino, Garda och Lugana.

Den här amaronen är gjord på druvorna Corvina till 80% och sedan lika delar Rondinella och Oseleta. Tidigare årgångar innehöll såväl Molinara som Sangiovese, men har nu ersatts med Osoleta. Druvorna kommer från vingården i Sant Ambrogio
Druvorna har fått torka i tre till fyra månader.
Runt 36 månader får vinet ligga till sig på ekfat.

Färgen har en djup, mörk rubinröd ton.

Direkt efter upphällning är doften väldigt försiktig, men redan efter en halvtimma börjar en typisk amaonedoft framträda: massor av mörka körsbär och mörka skogsbär, blåa plommon, torkad frukt  med en tydlig russinton, lite örter och en del kaffe och kakao. Det finns också en doft av jord, regnvåt kompost jord och läder som ger doften en lite annorlunda framtoning än hos många andra amaroneviner. Detta gör doften mer komplex och spännande.

I munnen möter vi en läcker mörk körsbärsjuice, som även innehåller en del torkad frukt (russin, fikon), katrinplommon, finmalda örter och mörk choklad. Vinet känns ungt med en bra friskhet tack vare välbalanserade syror. Tanniner finns det och dessa är inte helt mjuka utan bjuder ett trevligt motstånd. Eftersmaken är otroligt lång. Den höga alkoholen (16,5%) märker vi inget av. Den är redan nu infångad och integrerad med frukten.

Ni hör hur det låter. En ung och väldigt bra amarone. Vi öppnade flaskan på tisdagen och ungefär halva flaskan gick åt. Onsdagskvällen tillbringades på Lorenbergsteatern, där Björn Afzelius gamla kompband "Globetrotters" ger alla Affe-fans en helafton. Vi låter flaskan stå halvfull med korken på. Vi avslutar flaskan på torsdagskvällen och ta mig tusan nu har vinet tagit ytterligare ett steg mot mot himmelens höjder.
Vinet har fortfarande sin friskhet, tanninerna har blivit mer avrundade utan att ha blivit mesiga. Vinet känns mer komplext och fullt av mer nyanser. Frukten är fortfarande mörk med körsbär, mogna björnbär, katrinplommon, torkad frukt och örter som dominerande attribut. Eftersmaken är ännu längre, elegantare, mer intensiv och med ett avslut där både sötma och bitterhet vandrar hand i hand.
Här finns den ljuvligaste mörka choklad man kan tänka sig, någon krossad körsbärskärna, en ton av fikon/russin med en lätt sötma och aningens lakrits.

Betyg 4++

Det här vinet kommer att utvecklas väl de närmaste åren, för att kanske nå sin topp runt 2020. Det är väldigt gott redan nu, om du bara ger det ett par timmar på karaff.

Priset på "Bolaget" är 419 kr och det verkar finnas gott om flaskor kvar.
Winefinder har just nu en drive där 2009:an kostar 379 kr och 2010:an kostar 369 kr.