Priorat, detta lilla bergiga område i de södra delarna av Katalonien, gör viner helt i vår smak. 2017 var vi på en vinresa dit i regi Club Amarone. Det blev några oförglömliga dagar, som jag skrivit om med start här.
Visst hade vi druckit några prioratviner innan resan, men där och då blev vi helt frälsta på dessa viner. Träffarna med människorna bakom vinerna gjorde oss än mer förtjusta i vinerna. Med jämna mellanrum köper vi några av våra favoriter, men också sådant vi inte smakat.
Det här blogginlägget handlar om ett vin från en av våra favoritproducenter Celler de L´Encastell.
Celler de l´Encastell är en litet familjeföretag i utkanterna av den lilla byn Porrera. Familjen Castellvi har odlat druvor här under många år och sålt dom till det lokala kooperativet. 1999 tog Raimon Castellvi och hustrun Carme Figuerol beslutet att producera vin under eget namn.
Vi besökte dom på hösten 2017 och fick en oförglömlig lunch och vinprovning. Den minnesvärda stunden skrev jag om här.
Jag har tidigare skrivit om årgång 2015, klicka på länken så får du mina tankar. Ikväll dricker vi årgång 2019. Vi drack det rätt omgående efter vårt inköp. Hur det upplevdes då läser du på denna länk.
Nu har dett gått tre år sedan vi senast drack det och visst har det utvecklats en hel del. Det riktigt ungdomliga stadiet har det lagt bakom sig utan att för den skull vara ett moget vin, men samtidigt finns det lite mognadstoner. Sin friskhet behåller vinet genom en trevlig och behaglig syra.
Färgen går i en riktigt mörkröd nyans.
Doften inleder med jord, höstlöv och aningens läder, men efter en stund i glasen nås vi av en stor och intensiv doft av mörka bär. Här finns också en hel del örter och kryddor (mesta dels svartpeppar). Så småningom nås vi även av mer subtila toner av balsamico, mentol, nygrusad landsväg och skolkrita.
En fantastiks trevlig doft!
I gommen känns frukten som mörka körsbär, hallon, blåa plommon, svartavinbär och mogna björnbär. Inslaget av örter och kryddor är markant. Precis som i doften blir kryddorna i huvudsak svartpeppar.
Tanninerna finns där och har med tiden rundats av så att nu nafsar dom endast lite försiktigt i munhålan, men ändå tillräckligt för att vi ska notera deras närvaro.
Eftersmaken är något längre än medel och där tillkommer lite sötlakrits, mörk choklad, mer frukt, örter och unset vanilj. Tillsamman bildar de en helt ljuvlig smakupplevelse.
För oss som gillar druvan Grenache eller som den heter på spanska Garnatxa är detta en högtidsstund.
Och för alla Prioratälskare blir det ett minnesvärt vin.
Betyg 5-
47 euro betalade jag 2021 när vinet inköptes.
