2023 Dolcetto Monterustico Dogliani

 Vi fortsätter vår genomgång av viner på druvan Dolcetto. Den senaste tiden har vårt flöde på FB och Insta översvämmats av reklam för en budgetdolcetto, så klart måste vi testa den.

Så här skriver Vinguidens Sofia Ander: Som vanligt tvista de lärde om druvans härkomst. Men troligtvis har den sitt ursprung i Monferrato, ett bergigt område i sydöstra Piemonte. Här kan druvan även skylta med flera DOCG-appellationer som Dogliani, Ovada och Diano d’Alba. DOC-status har den i Alba, Asti och Acqui. Det kan dolcetto också vara lika stolt över. Vinerna från framför allt Dogliani är i regel mer kraftfulla och täta än i de nämnda distrikten ovan.

Jag hann 2024 med nedanstående viner:

- 2021 "Piandelle Mascha), Crissante 

- 2020 Dolcetto Dogliani San Luigi, Chionetti

- 2021 Docetto d´Alba från Elio Sandri

- 2021 Amalia Dolcetto d´Alba

- 2015 San Fereolo

2025 har jag fortsatt med dessa:

- 2020 Bricco Mollea Dogliani från trediberri

- 2023 Dolcetto d´Alba från Principiano

- 2019 Tre Passi Avanti Cantina Gentile Dolcetto di Ovada

- 2014 Du Riva Dolcetto d´Ovada Superiore, Tacchino

- 2022 Dolcetto d´Alba Vigna Scot, Cavallotto

- 2023 Dolcetto d´Alba från Mascarello

- 2022 Dolcetto, Enzo Boglietti

- 2019 Cursalet från Gillardi 

- 2023 Dolcetto d´Alba från Massolino

- 2023 Dolcetto di Diano d´Alba från Fratelli Ravello 

- 2022 Maestra Dogliani från Gillardi

Monterustico är en gammal egendom, där vinfälten ligger runt Farigliano och  Dogliani (15 km söder om Barolo och 60 km söder om Turin). Sedan några år tillhör egendomen familjen Vajra och med Giuseppe Vajra som vinmakare. Odlingarna sköts efter ekologiska principer. 

Du som vill veta lite om producenten Kan läsa det här blogginlägget.

Det här vinet är uteslutande gjort på druvan Dolcetto, som kommer från vinfält runt byarna Farigliano och Dogliani.

Jäsningen har ägt m på ståltankar. Skalmaceration och sedan en kortare tid på ståltankar innan vinet buteljeras.

Färgen går i en mörk, blålila nyans.

Doften inleder med lite läder och jord innan frukten tar över. Här finns också lite försiktiga toner av örter och någon krydda. På slutet kan vi också ana lite violer.

I gommen är det den mörka frukten som dominerar med mörka körsbär, blåa plommon, hallon, några tranbär och blåbär. Ingen stor omfamnande frukt utan mer försiktig och samtidigt tydlig. Ett trevligt inslag av örter och kryddor noteras. Snälla och lite inställsamma tanniner konstaterar vi. Syran ger vinet enn bra friskhet. Kanske lite kort i eftersmaken, där det tillkommer violer och aningens lakrits.

Vi faller inte riktigt för det här vinet. Vi tycker det känns lite tunt. Vi lägger gärna till dryga femtilappen för att få en lite kraftigare och smakrikare Dolcetto.

Med detta sagt så är det ändå ett helt OK vin för sina 129 kr som det kostar på SB.

Betyg 3

2012 Amarone från Allegrini

Häromveckan var det dags att ta farväl av en gammal trotjänare. Allegrinis Amarone från 2012. Detta var en av de första amaroneproducenterna som jag kom i kontakt. Det måste varit någon gång när millenniet var nytt och det var så att säga kärlek vid första klunken. Åtskilliga årgångar har det blivit sedan dess. En del har hamnat på bloggen medan andra har det bara njutits av utan en tanken om att dokumentera upplevelsen.

I över 400 år har familjen Allegrini förvaltat en av de ledande vinegendomarna i Valpolicella Classico och Fumane. Allegrinis ständiga engagemang för att både bevara och utveckla vinodling och traditioner har spelat en viktig roll för Valpolicella och som resulterat i några av världens mest framstående röda viner. I Veneto äger familjen Allegrini 150 hektar i hjärtat av Valpolicella Classico. Allegrini Estates samtliga vinegendomar är hållbarhetscertifierade enligt Equalitas. 

De mest kända vingårdarna finns på kullen La Grola, dels vingården med samma namn som kullen, d v s La Grola, dels den högt rankade vingården La Poja på högplatån högst upp på kullen.

Efter sortering får de bästa druvorna lufttorka i 3-4 månader, de tappar då 40-45 % av sin ursprungliga vikt. I början av januari avstjälkas och pressas druvorna för att sedan macerera i 21 dagar med dagliga överpumpningar. Jäsningen äger rum på ståltankar.
Efter omdragning till stora ekfat får vinet mogna i 18 månader varav sju månader efter blandning. Vinet vilar på butelj i ytterligare 14 månader före försäljning.
Alkoholhalten är 15,5 %. Den är helt integrerad med frukten.

Druvmixen är: 75% Corvina Veronese, 20% Rondinella och 5% Oseleta. Druvmixen har på senare år förändrats så att idag är det lika delar (45%) av Corvina och Corvinone samt 5% vardera av Rondinella och Oseleta.

Vi häller upp två glas, som får stå och lufta sig i drygt en halvtimme innan vi börjar njuta av vinet.

Vi möts omgående av en stor och intensiv doft, där den mörka mogna frukten dominerar. Här finns också en hel del örter och kryddor som förhöjer doftintrycken. Vi noterar också, även om det är i små portioner, kakao, torkad frukt och aningens vanilj.

Vi tar den första lilla klunken och precis som i doften är det den mogna, mörka frukten som dominerar: mörka körsbär, blåa plommon, mogna björnbär och aningens hallon och blåbär. Precis som i doften finns här lite örter och kryddor. Tanninerna har med tiden blivit alldeles sammetslena. En trevlig syra ger vinet en förträfflig friskhet. Eftersamken är lång på amaronevis och vi tar till oss den bitterljuva smaken av riktigt mörk choklad, några droppar espresso och körsbärskärnor. Alldeles på slutet känner vi lite torkad frukt och aningens, aningens vanilj.

En riktigt bra amarone som är helt på topp och säkert håller i många år till.

Betyg 4+

Den här flaskan köpte jag 2017 för 449 kr på SB. Idag är det årgång 2018 som gäller och nu är priset 699 kr

Beaujolais Nouveau och 2021 di Fatto Monferrato Rosso från Tacchino

 I torsdags förmiddag var jag förbi mitt lokala systembolag och norpade ett par flaskor Beaujolais Nouveau från min favoritproducent Foillard. Jag passerade också hyllan med tillfälliga nyheter. Inte bra. Ett par flaskor di Fatto och San Fereolo hamnade i kundkorgen. Det vill gärna bli så med gamla favoriter.

Jag skrev för två år sedan lite mer utförligt om fenomenet ”Beaujolais Nouveau”. Du kan Läsa det på denna länk. På torsdagskvällen fick det bli korkdragning och ett första test. Jag tillhör ju dom som gör det här varje år och när jag har Foillards uttryck i glaset blir jag alltid nöjd. Jag gillar det här slanka, friska, lite svala och josiga uttrycket. Så klart blir det aldrig ett stort vin, men jag tycker att det växer med något år i källaren. Idag känner vi en drös röda bär i doften samt grus och krossad sten.

I munnen blir de röda bären mosade jordgubbar, hallon, tranbär, körsbär och några röda vinbär. Trevlig syra och en eftersmak där de röda bären återkommer i sällskap med toner av mineraler och precis förnimbara örter.

Sa jag lättdrucket!

Betyg 3

179 kr ville SB ha.

2021 Monferrato Rosso från Tacchino.

Familjen Tacchino har i mer än tre generationen hållit på med vinframställning. Dom har sin verksamhet i den lilla byn Castelotto d´Orba i Alto Monferrato i Piemonte. 

Familjen Tacchino har idag 25 hektar mark där cirka hälften är planterad med vingårdsmark. Majoriteten ligger i en enda stor amfiteater med sydostlig exponering som skyddar på nordliga vindar och bidrar till en lång växtsäsong. 

Idag är det Romina och hennes bror Alessio Tacchino vid rodret. De sköter allt från produktion till försäljning med filosofin att bevara familjens traditioner men samtidigt ha en innovativ och modern sida. De har anammat ny teknik för att säkerställa den konstanta kvaliteten och tar även hjälp av framstående konsultvinmakare för att upprätthålla vingårdens hundraåriga tradition av excellens och originalitet.  

 Vinet är gjort på en blandning av Albarossa, Cabernet Sauvignon, Barbera och Dolcetto. Proportionerna har jag inte lyckats få fram. Genomsnittsåldern på vinstockarna ligger runt 40 år. Druvorna vinifieras var för sig i ståltankar. Spontan jäsning. Efter jäsningen blandas vinet och får sedan ligga på 500 l stora ekfat i cirka 24 månader

Jag har tidigare druckit och bloggat om årgångarna 2010, 2012, 2015 och 2016 så vill du veta mina tankar om dessa årgångar är det bara att klicka på respektive årtal.

Färgen går i en mörkröd nyans med både blåröda och några violetta stråk.

Doften inleder med läder, jord och lite höstlöv, men efter en stund i glasen ger sig den mörka frukten tillkänna. Jag hade inte luftat vinet alls, så ge det en halvtimme i karaff så kommer frukten snabbare. Efterhand så tillstöter örter, kryddor, kaffe, lakrits och aningens vanilj. Fast den mörka frukten dominerar och är i centrum hela tiden. 

I munnen känns di Fatto mjukt och runt och rätt så fylligt med en bra och trevlig syra. Tanninerna närvarar och biter endast lite försiktigt i munhålan. Precis som med doften är det den mörka frukten som innehar  huvudrollen. Här finns blåa plommon, mörka körsbär, svarta vinbär, en del björnbär och några hallon. Vi noterar lite örter och kryddor i väl avvägda portioner. Lägg till en liten bit mörk choklad. Eftersmaken är något längre än medel. Den fina mörka frukten återkommer, med värmande kryddor och i små portioner mörk choklad, lakrits, vanilj och rosor.

Butik 4-

Det här är ett vin vi gillar. Kan säkert utvecklas något, men duger riktigt bra som det är nu. Priset på SB är 179 kr, vilket måste anses som ett mycket bra pris för ett vin av den här klassen. Vinet finns i många av SB:s butiker och just nu finns det 212 fl att köpa online.

2022 "Maestra" Dogliani Dolcetto från Gillardi

Vi fortsätter enträget med vårt Dolcetto-projekt. För ett par månader drack Cursalet från Gillardi. Den här kvällen är Maestra från samma producent.

Så här skriver Vinguidens Sofia Ander: Som vanligt tvista de lärde om druvans härkomst. Men troligtvis har den sitt ursprung i Monferrato, ett bergigt område i sydöstra Piemonte. Här kan druvan även skylta med flera DOCG-appellationer som Dogliani, Ovada och Diano d’Alba. DOC-status har den i Alba, Asti och Acqui. Det kan dolcetto också vara lika stolt över. Vinerna från framför allt Dogliani är i regel mer kraftfulla och täta än i de nämnda distrikten ovan.

Jag hann 2024 med nedanstående viner:

- 2021 "Piandelle Mascha), Crissante 

- 2020 Dolcetto Dogliani San Luigi, Chionetti

- 2021 Docetto d´Alba från Elio Sandri

- 2021 Amalia Dolcetto d´Alba

- 2015 San Fereolo

2025 har jag fortsatt med dessa:

- 2020 Bricco Mollea Dogliani från trediberri

- 2023 Dolcetto d´Alba från Principiano

- 2019 Tre Passi Avanti Cantina Gentile Dolcetto di Ovada

- 2014 Du Riva Dolcetto d´Ovada Superiore, Tacchino

- 2022 Dolcetto d´Alba Vigna Scot, Cavallotto

- 2023 Dolcetto d´Alba från Mascarello

- 2022 Dolcetto, Enzo Boglietti

- 2019 Cursalet från Gillardi 

- 2023 Dolcetto d´Alba från Massolino

- 2023 Dolcetto di Diano d´Alba från Fratelli Ravello

Azienda Agricola Gillardi (det fullständiga namnet) är ett familjeföretag. Det hela tog sin början 1890, då Giovanni Battista flyttade från Piemonte till Provence och startade en vinhandel. Några år senare återvände han till Langhe och började odla druvan Dolcetto. 1923 räknar familjen Gillardi som den egentliga starten då sonen Giacomo köpte vingården Cascina Corsaletto i Farigliano (ca 60 km söder om Turin).och började odla Dolcetto, men det dröjde fram till 1980 innan de buteljerade vin under egen etikett. De har också några vinfält i Barolo och La Morra för produktion av Barolo

Idag är det Elena och fadern Giacolino som förvaltar vingården och dess historia.

Två Barolo och två Dolcetto är deras "historiska viner", men sedan några år tillbaka odlar dom även Syrah, Merlot och Cabernet Sauvignon.

Vingården sköts enligt ekologiska principer utan att vara certifierad.

Det här vinet görs uteslutande på druvan Dolcetto, som kommer från ett 2,6 ha stort vinfält. Druvorna pressas varsamt och får jäsa på en blandning av stål- och cementfat. Vinet får sedan ligga till sig på dessa fat i ett par månader, så att det buteljeras sommaren efter skörd. De gör runt 18 000 flaskor av Maestra.

Färgen skiljer sig inte nämnvärt från storasyskonet "Cursalet", som jag hyllade här. Färgen går i en granatäppelröd nyans.

Doften inleder med läder, höstlöv och lite jord. Efter en kort stund i glasen är det den mörka frukten som tar kommandot. Vi kan även notera lite kryddor, nypon, krossat grus och någon viol. En trevlig doft om än inte så stor.

I munnen känns vinet slankt och fräscht med en fin samling mörka bär: körsbär, plommon, björnbär, hallon och några blåbär. Här finns också lite örter och kryddor. Trevlig och bra syra. Tanninerna biter endast lite försiktigt i munhålan. Eftertsmaken är medellång och även här är det den mörka frukten och kryddorna som spelar första fiol, men det tillkommer nypon, svart te, violer och steniga mineraler.

Betyg 4-

Jag betalade 229 kr på SB.

Jag har nu druckit Gillardis båda Dolcetto. Cursalet  med årgång 2019 och Maestra från året 2022.

Visst finns det många likheter. Läser en bara de doft- och smaknoter jag skrivit är väl skillnaden inte så stor, vilket då ger en liten felaktig bild.

Maestra (2022) är en helt OK Dolcetto, men Cursalet (2019) är ett par steg upp. Cursalet har en annan spänst och djupo i smakerna. Jag rankar nog Cursalet på min topp 5-lista. Det skiljer endast 30 kr i pris och de 30 kronorna är Cursalet (2019) definitivt värd. Jag tror den byter årgång snart och dett ska bli väldigt spännande att se om den är lika bra som 2019.

2020 Piede franco, Vino Rosso från Calabretta

 Jag har tidigare bloggat om några av Calabrettas viner. Klicka på resp länk så får du mina tankar:  Minella, Vino Bianco, Rosato Terre Siciliane, 2011 Capuccio, Nonna Concetta, Capuccio Terre Siciliane Rosso, 2017 Piede franco Ungrafted och 2015 Vigne Vecchie Terre Siciliane

Sedan fyra generationer har familjen Calabretta odlat vin på vulkanen Etnas sluttningar. Odlingarna uppgår idag till 8 hektar med till största delen gamla rankor med en snittålder på 70-80 år. Nästan hälften är på oympade stockar. Odlingarna är ekologiska och med en traditionell vinifiering. Man arbetar helt enkelt på det sätt man alltid gjort. Naturlig jäst, inga bekämpningsmedel, ingen filtrering och minimalt av svavel.  Jäsningen äger rum på öppna kar och lagringen sker på botti (stora fat av Slavonsk ek).
Calabretta har odlingar i många små lotter i de flesta stora vingårdar som Solicchiata, Passopiscario, Calderara m fl.

Vinet är gjort på nästan bara Nerello Mascalese. Vinrankorna planterades för drygt femton år sedan på ett speciellt vinfält, som är cirka 0,2 ha stort. Det är s k "selection Massale" dvs dom har plockat skott fån de äldsta och bästa vinstockarna och planterat direkt

Avstjälkning, fem dagars maceration, spontanjäsning i öppna träkar och lagras sedan runt 16 månader i stora äldre Botti samt på en del mindre ekfat. Ingen klarning och heller ingen filtrering. En ytterst liten tillsats av svavel 30 mg/liter. Det görs knappt 600 flaskor.

Det här är ett vin gjort på druvor som kommer från Calabrettas lite yngre vinrankor. De ger också ett vin som andas friskhet och ungdomlighet.

Doften inleder med läder, jord och aningens stall. Vi låter vinet få någon halvtimme på karaff innan vi häller upp i glasen och då är det den unga och pigga frukten som dominerar. Här finns också några nypor örter och kryddor, aningens krutrök och torkade rosor. En mycket trevlig doftupplevelse.

I munnen är det friskt och slankt med röda bär som tar kommandot. Vi noterar bl a tranbär, hallon och  ljusa körsbär. Några nypor av örter och kryddor dyker upp längs vägen, där vi särskilt tar till oss tonen av svartpeppar. Vinet har en bra syra och fogliga, endast smånafsande, tanniner. Medellång eftersmak där frukten och kryddorna får sällskap av en trivsam ton av knallpulver, nypon, aningens lakrits samt rosor.

Vi gillar verkligen det här vinet med sin friskhet, frukt och lätta kryddighet. Vår flaska försvinner i ett nafs, vilket för oss indikerar att det är i ett bra drickfönster nu. Detta var vår sista flaska. Jag hade gärna haft några till i källaren för att dricka de närmaste två till tre åren. Detta är inget jag långlagrar, men som dricks med stor förtjusning nu.

Betyg 4

Flaskan kostade 379 kr då vi köpte den på SB. Slut på SB. Hoppas importören WineTrade fyller på med den nya årgången!

2020 Chianti Classico Caparsa

 Vi drack för dryga månaden sedan en Chianti Classico Riserva årgång 2017 från producenten Caparsa. Vi blev riktigt imponerade och skrev en hyllning på bloggen. Du kan kan läsa det här. Jag skrev då också lite om klassifieringen av Chianti Classico, som du kan läsa i samma inlägg.

Producenten Caparsa håller till runt byn Radda, belägen nästan mitt emellan Florens och Siena. Det hela tog sin början 1965 då Reginaldo Cianferoni köpte 10 ha som planterades med vinrankor. 1982 tog sonen Paolo över. En inriktning på ekologiskt jordbruk gjordes och hela vingården, såväl odlingar som vineriet, är idag organiskt certifierade. I deras portfölj hittar vi bl a ett vitt vin, en rosato, ett vini santo samt ett flertal röda viner. Ett par utav dom har jag skrivit om tidigare: 2016 Caparsa Chianti Classico och Rosso di Caparsa, 2014 och 2015 Caparsino Chianti Classico Riserva, 2017 Caparsino CC Riserva  samt deras vingårdsbetecknade Chianti Classico 2011 Doccio a Matteo Chianti Classico Riserva. 

Nu är det alltså dags att testa årgång 2020 av deras "vanliga" Chianti Classico, som också är själva basen i deras verksamhet.

Detta är ett vin som uteslutande är gjort på druvan Sangiovese. Druvorna kommer från vinstockar som växer på deras vingård Caparsa. Spontan jäst. Det har fått tillbringa närmare 24 månader på cementtankar innan det buteljerades

Doften inleder med läder och lite jord för att efter en kort stund i glasen låta den friska frukten ta över. Vi noterar även lite örter, järnfilspån, aningens balsamico, tomatblad och aningens, aningens krossad krita.

Vi smakar och visst tusan är det här gott. Riktigt gott till och med. Minst sagt lättdrucket men ändå väldigt trevligt sammansatt med läckra smaker.

I smaken hittar vi en blandning av röda och mörka bär, även om de röda är lite mer framträdande. Körsbär, tranbär, röda vinbär och några blåa plommon och björnbär. De röda bären tar mer för sig och de lite mörkare hamnar i bakgrunden. Här finns också ett trevligt inslag av örtar och kryddor. En bra och fin syra bildar tillsammans med fogliga tanniner en liten motståndslinje, som jag tycker är döläcker.

Eftersamaken något längre än medel och där kommer lite krita,  violer och sällskapar med den unga friska frukten.

En strålande Chianti helt enkelt.

Betyg 4

L´Éphémère Brut Champagne Castelger

Hösten har verkligen kopplat sitt grepp om oss. Förvisso är det lite mildare än normalt, men samma regn och blåst. Sista delarna av trädgårdsarbetet har avslutats, vilket för oss innebär att några vitlöksklyftor petats ner i jorden. Palsternackorna får övervintra och så länge vi inte har någon tjäle kan vi skörda. Svartkål och grönkål kan vi också fotsätta att skörda.

Vi inhandlade några stora och riktigt fina havskräftor att avnjuta på fredagskvällen. Ur källaren plockade jag upp ett bubbel jag tidigare inte smakat.

Champagne Castelger är beläget i den lilla byn Vauciennes någon mil väster om Epernay. Verksamheten drivs idag av familjen Lourdez med mamma Florence i spetsen. Familjen har odlat champagne i fem generationer sedan mitten på 1800-talet. Dom äger 9 ha, där det odlas Chardonnay (44%), Pinot Noir (10%) och Pinot Meunier(46%).

Tre av deras andra cuvéer har vi njutit av. Klicka på länkarna så får du våra tankar.

- 2012 Brut Blanc de Blancs

- La Trilogie och Chardonnay

En champagne gjord på blandningen Chardonnay, Pinot Noir och Pinot Meunier. Den exakta blandningen har jag inte kunnat få fram.

En årgångschampagne från 2017, som har en dosage på 7 g per liter.

Färgen går i en ljusare nyans av gult, som påminner om citronvatten.

Drycken däremot är något helt annat än citronvatten!

I doften hittar vi en fin samling äpplen. De gröna dominerar, men det finns tydliga toner av såväl röda som gula äpplen. Vi känner också lite citrus, mariekex, några gula stenfrukter, ostronskal, grusväg samt aningens nötter.

Vi smakar och kan omgående konstatera att det här är en mycket trevlig och god champagne. Äppelkompotten från doften ger sig omedelbart till känna. Främst gröna äpplen, men också en hel del röda och några få gula. En citrusmix kan vi också notera: grillad citron, lite lime och några enstaka mandariner. De gula stenfrukterna från doften känns i smaken som persika och aprikoser. I avslutet får vi vi mandelbeskvier, krita och ett litet grapefrukt bett.

Betyg 4.

Vår flaska är köpt genom Fanwine. Vi betalde för något år sedan drygt 360 kr. Ett bra pris för en champagne som smakar så här bra.

2019 Roquers de Garnaxta från Celler de L´Encastell

Priorat, detta lilla bergiga område i de södra delarna av Katalonien, gör viner helt i vår smak. 2017 var vi på en vinresa dit i regi Club Amarone. Det blev några oförglömliga dagar, som jag skrivit om med start här.

Visst hade vi druckit några prioratviner innan resan, men där och då blev vi helt frälsta på dessa viner. Träffarna med människorna bakom vinerna gjorde oss än mer förtjusta i vinerna. Med jämna mellanrum köper vi några av våra favoriter, men också sådant vi inte smakat.

Det här blogginlägget handlar om ett vin från en av våra favoritproducenter Celler de L´Encastell.

Celler de l´Encastell är en litet familjeföretag i utkanterna av den lilla byn Porrera. Familjen Castellvi har odlat druvor här under många år och sålt dom till det lokala kooperativet. 1999 tog Raimon Castellvi och hustrun Carme Figuerol  beslutet att producera vin under eget namn. 

Vi besökte dom på hösten 2017 och fick en oförglömlig lunch och vinprovning. Den minnesvärda stunden skrev jag om här.

100% Grenache från vinfältet  MAS D´EN CACADOR, där druvstockarna har en ålder av 75-100 år. Vinet har fått 8 månader på begagnade franska ekfat (400-liters). 600 flaskor görs av detta vin.

Jag har tidigare skrivit om årgång 2015, klicka på länken så får du mina tankar. Ikväll dricker vi årgång 2019. Vi drack det rätt omgående efter vårt inköp. Hur det upplevdes då läser du på denna länk.

Nu har dett gått tre år sedan vi senast drack det och visst har det utvecklats en hel del. Det riktigt ungdomliga stadiet har det lagt bakom sig utan att för den skull vara ett moget vin, men samtidigt finns det lite mognadstoner. Sin friskhet behåller vinet genom en trevlig och behaglig syra.

Färgen går i en riktigt mörkröd nyans.

Doften inleder med jord, höstlöv och aningens läder, men efter en stund i glasen nås vi av en stor och intensiv doft av mörka bär. Här finns också en hel del örter och kryddor (mesta dels svartpeppar). Så småningom nås vi även av mer subtila toner av balsamico, mentol, nygrusad landsväg och skolkrita. 

En fantastiks trevlig doft!

I gommen känns frukten som mörka körsbär, hallon, blåa plommon, svartavinbär och mogna björnbär. Inslaget av örter och kryddor är markant. Precis som i doften blir kryddorna i huvudsak svartpeppar. 

Tanninerna finns där och har med tiden rundats av så att nu nafsar dom endast lite försiktigt i munhålan, men ändå tillräckligt för att vi ska notera deras närvaro.

Eftersmaken är något längre än medel och där tillkommer lite sötlakrits, mörk choklad, mer frukt, örter och unset vanilj. Tillsamman bildar de en helt ljuvlig smakupplevelse.

För oss som gillar druvan Grenache eller som den heter på spanska Garnatxa är detta en högtidsstund.

Och för alla Prioratälskare blir det ett minnesvärt vin.

Betyg 5-

47 euro betalade jag 2021 när vinet inköptes.

2023 Dolcetto di Diano d´Alba från Fratelli Revello

 Dags för ännu en Dolcetto i vårt årslånga projekt.

Så här skriver Vinguidens Sofia Ander: Som vanligt tvista de lärde om druvans härkomst. Men troligtvis har den sitt ursprung i Monferrato, ett bergigt område i sydöstra Piemonte. Här kan druvan även skylta med flera DOCG-appellationer som Dogliani, Ovada och Diano d’Alba. DOC-status har den i Alba, Asti och Acqui. Det kan dolcetto också vara lika stolt över. Vinerna från framför allt Dogliani är i regel mer kraftfulla och täta än i de nämnda distrikten ovan.

Jag hann 2024 med nedanstående viner:

- 2021 "Piandelle Mascha), Crissante 

- 2020 Dolcetto Dogliani San Luigi, Chionetti

- 2021 Docetto d´Alba från Elio Sandri

- 2021 Amalia Dolcetto d´Alba

- 2015 San Fereolo

2025 har jag fortsatt med dessa:

- 2020 Bricco Mollea Dogliani från trediberri

- 2023 Dolcetto d´Alba från Principiano

- 2019 Tre Passi Avanti Cantina Gentile Dolcetto di Ovada

- 2014 Du Riva Dolcetto d´Ovada Superiore, Tacchino

- 2022 Dolcetto d´Alba Vigna Scot, Cavallotto

- 2023 Dolcetto d´Alba från Mascarello

- 2022 Dolcetto, Enzo Boglietti

- 2019 Cursalet från Gillardi 

- 2023 Dolcetto d´Alba från Massolino

År 1945, precis efter andra världskrigets slut, flyttade Giovanni med sin familj till byn L´Annunciata i La Morra. 1954 planterade han tillsammans med sönerna om vingårdarna på den hyrda egendomen och några år senare kunde druvorna säljas till vinmakare i området. 1967 gjordes den första Barlon under eget namn "Giovanni Revello & Figlio".  På 1970-talet flyttade familjen till cru.n Gattera och byggde där sin egna vingård med vineri och allt. De köpte också fler vingårdar i La Morra området. 1990 tog bröderna Lorenzo och Carlo (barnbarn till Giovanni) över ansvaret. Familjevännen och legendaren Elio Altare tog de båda unga vinmakarna under sina vingar, vilket tillförde både ny kunskap och entusiam. 

I slutet på 1990-talet började de olika vingårdslägena vinifieras och buteljeras separat.

2016 beslöt bröderna att dela upp vingården mellan sig och sina familjer. Allt i syfte att deras barn skulle kunna kliva in i respektive företag. Lorenzo fick behålla det gamla företagsnamnet Frattelli Revello, medan Carlo döpte sin verksamhet till Carlo Revello & Figlio

Fratelli Revello äger vingårdarna Ceretta, Conca, Gattera och Giachini. I deras portfölj finns 5 Barolo, 2 Barbera, en Dolcetto samt en Langhe Nebbiolo.

Vinet är gjort uteslutande på druvan Dolcetto. Vinrankorna planterades 1980 på ett vinfält (0,7 ha)  runt byn Diano d´Alba. Jordmånen är kalkrik lera.

10 dagars skalmaceration, sedan har det fått jäsa på ståltankar. Vinet lagras i 6 månader på ståltank innan det buteljeras.

Färgen går i en djup mörkröd nyans med några violettastråk ut mot glaskanten.

Den rätt så intensiva doften inleds med jord och läder, men efter en kort stund i glasen är det den mörka frukten som tar över. Det finns en trevlig kryddighet nästan lite pepprig i doften. Vi noterar även nykrossat grus. På sluttampen dyker det även upp några violer.

Vi smakar och konstaterar att vi har ett ungt och frisk vin i glasen med en en fin syrlighet. Kanske något tydligare än vad vi känt i många andra Dolcettoviner. Ett rätt så slankt vin med en medelfyllig kropp.

I munnen är det de mörka bären som dominerar: körsbär, björnbär, blåbär, blåa plommon och något tranbär.  Lite nypon fins här också. Precis som i doften noterar vi en fin och härlig kryddighet, där svartpeppar är särskilt tydlig. Medellång eftersmak där frukten får sällskapa med violer och steniga minneraler.

Tanninerna närvara genom att endast smånafsa i munhålan på ett förtjänstfullt sätt.

Det här är gott. Inget jag långlagrar, men med något år i källaren kan det nog utvecklas lite grann.

Betyg 4

På SB kostar det 185 kr.

2007 "Il fornetto" från Stefano Accordini.

 Den stora hajpen efter Amarone kan vi nog konstatera har minskat drastiskt. För oss amaronenördar innebär det väl egentligen bara att de nya årgångarna som lanseras är det lite lättare att få tag på.

När ska Amarone drickas. En fråga som jag ofta fått. Jag svarar som min gode vän Henrik Ungerth: "En regnig måndag eller tisdag är väl en utmärkt dag". Vi på JC Vintankar tycker också att det är en alldeles utmärkt dryck att njutas av under en fotbollsmatch i Champions League.

Tisdag i förra veckan hade vi på Västkusten heldagsregn. Det spelades CL-fotboll samma kväll. På kvällen öppnade vi en amarone från det översta elitskicktet. 

Henrik skriver i sin bok "Mina Favoriter": "Det är godare om man inte dricker det så ofta. Någon gång i veckan räcker bra". Det är väl bara att instämma i detta.

Stefano Accordini är en odlare som vi på Vintankar håller väldigt högt. Åtskilliga gånger har vi besökt dom och alltid blivit mycket väl bemötta. Ett litet längre blogginlägg blev det i maj 2015 efter ett besök hos Accordini med Club Amarone. Du kan läsa det här.

Vad vi tyckt om andra årgångar hittar du genom att klicka på resp årtal:  2004, 2006, 2007, 2010 och 2011

Druvmixen är 55% Corvina, 35% Corvinone och 10% Rondinella, som kommer från vinfältet "Il Fornetto" i närheten av staden Negrar. Druvorna får torka i 120 dagar. Vinet har fått ligga i 36 månader på nya barriquer av fransk ek.

Il Fornetto är den typen av amarone som behöver mogna åtskilliga år i källaren för att riktigt komma till sin rätt. Åtminstone tio år från skördedatum är ett riktmärke. Det växer sedan hela tiden. Kvällens flaska är det 18 år sedan druvorna skördades.

Vi dricker det under två dagar. Dag 1 häller vi upp två glas, som får stå och lufta sig ungefär en timma innan vi börjar njuta av det.

Någon kvart efter upphällningen börjar det sprida sig en ljuvlig doft av mörk frukt. Ju längre tid i glaset desto intensivare blir doften. Här finns också lite örter och kryddor, en del torkad frukt, kakao och aningens violer. 

En helt ljuvlig doft som det går att bara sniffa på länge.

I munnen är det en stor, komplex och rätt så kraftig smak, där den mörka frukten i form av söta, mörka körsbär, blåa plommon, björnbär, några hallon och aningens svarta vinbär dominerar. Det finns också en del finstämda toner av örter och kryddor, där särskilt svartpeppar gör sig gällande. Vi noterar också en del torkad frukt såsom katrinplommon, aningens fikon och dadlar. De sammetslena tanniner finns där och bjudet ett försiktigt motstånd. Eftersmaken är lång ochformidabel med mera mörk frukt, aningens lakrits och unset vailj samt den lilla bitterheten från riktigt mörk choklad.

Dag 2 njuter vi av vinet rätt omgående efter att vi fyllt våra glas. Vi hittar inga påtagliga skillnader mellan dag 1 och dag 2. Möjligen känns vinet mer moget dag 2. 

Betyg 5 

Ett enastående vin idag och som vi tror kommer att hålla sig där i åtskilliga år framöver.

2023 à Rina Etna Rosso från Girolamo Russo

Ett av mina favoritviner har nyligen bytt årgång till 2023. Det här är ett vin som jag upptäckte på våren 2012 när det lanserades i Sverige för första gången. Då var det årgång 2009. Jag har sedan dess köpt några flaskor av varje ny årgång och aldrig har jag blivit missnöjd. 2012 var priset 179 kr. Årgång 2023 som lanserades för någon månad sedan fick jag betala 249 kr för. 

Det gäller att vara på tårna för flaskorna har en strykande åtgång. I år kom det 9 000 flaskor till Sverige. Det är redan slut online. På Västkusten finns det nästan inga flaskor, men andra håll i landet finns det en del flaskor. Så kolla på SB:s hemsida om det finns flaskor i en butik nära dig.

Långt ifrån alla årgångar har jag bloggat om, men dessa finns det lite tankar om: 2009, 2010, 2014, 2016 och 2017. Klicka på årtalet så får du mina tankar. Det är med andra ord hög tid för à Rina att få ett nytt blogginlägg.

Girolamo Russo drivs av Giuseppe Russo som tog över familjeegendomen 2004 för att göra eget vin. Egendomen är gammal och släkten har gjort vin på Etna i generationer vilket känns roligt, då många egendomar på Sicilien idag byggs upp och drivs av investerare från fastlandet eller andra delar av världen. Giuseppe är klassisk pianist och har universitetsexamen i Italiensk litteratur, vilket avspeglar sig i hans fokusering på detaljer. Något som behövs om man vill göra viner av allra högsta klass. Den totala produktionen är knappt 80.000 flaskor och vingårdarna ligger på mellan 600-800 meters höjd.
Dom gör två vita viner, tre röda viner på druvan Nerello Mascalese med en liten skvätt Nerello Cappuccio samt ett rosévin även detta gjort på Nerello Mascales. På senare år har det tillkommit tre vingårdbetecknade viner
Egendomen är på totalt 26 ha, varav 18 ha är vinodlingar och resten är odlingar av oliver och hasselnötter. Här tillämpas principerna om organisk odling. Ja till och med så att det betraktas som ett Veganvin.

Vinet är gjort på druvan Nerello Mascalese med en liten skvätt Nerello Cappuccio. Druvorna kommer från vingårdarna i San Lorenzo, Feudo, Calderara Sottana och Feudo di Mezzo. Vinrankorna har en ålder på mellan 20 och 100 år. Macerationen äger rum under knappt 10 dagar och sker tillsammans med skalen. Jäsningen äger rum på stålfat och vinet får sedan ligga till sig i ungefär 12 månader på stora botti av slavonsk ek.

Även årgång 2023 ger ett enastående vin. Slankt och samtidigt smakrikt. Ungt och friskt.

I doften hittar vi en hel drös röda bär, örter, vulkaniska mineraler (lite knallpulver), aningens läder och lite violer på sluttampen.

Trots att vinet känns ungt är det redan nu tillgängligt och bjuder på en fin smakupplevelse. Friskt och fräscht med en fin syra och med en härlig ungdomlig frukt, där de röda bären vi kände i doften återkommer i smaken: skogshallon, mogna jordgubbar, ljusa körsbär och några tranbär. I inledningen noterade vi lite läder. Här finns också örter och kryddor, mineraler (vulkaniska) samt aningens enbär. Tanninerna närvarar genom att endast smånafsa i gommen. Medellång eftersmak och med ett avslut där både violer och rosor dyker upp och sällskapar med frukten.

Betyg 4