måndag 31 juli 2017

Brunelli juli: Overnight (Rosé) och Pariondo(vitt)

Tiden går fort. Sommarmånaden juli går mot sitt slut och det har blivit dags för att rapportera vad som har hänt på "vår" vingård under juli. Ni som följer bloggen vet att det då handlar om
Brunelli WineNedan finns länkar till årets föregående månadsrapporter.

Januari- Campo Inferi
Februari- Bianco di Custoza
Mars-Corte Cariano

April. Ripasso
Maj: Carianum
Juni: Campo del Maestro

Under juli är det fullt tryck i deras vinshop. Det kan vara 10-15 olika sällskap där samtidigt för att prova och handla viner. Delar av Albertos släkt (kusiner) har involverats i arbetet. Därtill är det fullt på deras Agriturismo och dessa gäster ska ju också tas om hand.

Juni var en månad med torrt, soligt och mycket varmt väder med temperatur på 35 grader. Lite så har det fortsatt i juli, men detta är ju normalt för juli, men kanske inte lika hett som i juni. Det har också varit tämligen torrt och därmed har skadeangreppen varit minimala.
Druvorna började i mitten på juli att skifta färg, vilket indikerar att årets skörd kan bli något tidigare än normalt.
Corvina-druvan började i mitten på juli att skifta färg.
Arbetet ute i vingården har mestadels bestått i att beskära vinrankorna, vilket nu betyder att ta bort en del löv samt ordna kvarvarande löv så att de ger druvorna nödvändigt skydd mot den starka solen, samtidigt ordnar man druvklasarna så att de växer så att de lätt ska kunna skördas. Detta är ett tidskrävande arbete och måste göras innan druvorna börjat mogna så att de inte skadas. Arbetet utförs på morgonen och den sena eftermiddagen. Klicka på nedanstående länk så ser du hur det går till:
Nya årgången av Recioto ska buteljeras så fort en regnig eller svalare dag infinner sig. En del viner ska skickas iväg till kunder runt om i Europa. Alberto håller koll på väder och temperatur, så att frakten kan göras lämpliga dagar.

Den här månaden har jag testat två av Brunellis viner lite mer noggrant. Jag har varit väldigt nyfiken på deras rosévin, vilket är ett av årets två nya viner.

2016 Overnight Rosato IGT.
Det här är ett vin gjort nästan uteslutande på druvan Molinara. Det finns några små mängder från andra typiska Valpolicella-druvor såsom Corvina, Corvinone m fl. Efter pressning av druvorna får musten tillbringa natten tillsammans med skalen, därefter separeras skalen från druvjuicen. Det är ju i druvans skal färgen sitter. Att det är just en natt har också fått ge namn till vinet. Efter jäsningen har vinet fått tillbringa en kortare tid på ståltankar innan det buteljerats. Det här första året har Brunelli gjort runt 3 500 flaskor. Inga av dessa hamnade hos Systembolaget. Vi får hoppas att den svenske importören tar hem några flaskor nästa år.
Mina flaskor har privatimporteras. Jag betalade 7 euro flaskan, men så tillkommer frakt och sv alkoholskatt och då blir priset runt 110 kr flaskan.
Klicka på länken så ser du hur vinet får sin etikett mm Video Overnight.

Färgen går i en lätt hallonröd nyans.
I doften hittar vi en hel del röda bär såsom smultron och röda vinbär. Ett delikat inslag av rosor samt lite citrus noterar vi också. Regnvåt grusgång anar vi på sluttampen. Väldigt fräsch och frisk doft.
I munnen är det samma friskhet som vi kände i doften. De
röda bären dominerar även smakintrycken till en början. Här finns smultron, lite jordgubbar och röda vinbär. Ett hyfsat stort inslag av röd citrus. Vi tänker blodapelsin och röd grapefrukt. Lite steniga mineraler, rosor och någon ört kan vi också notera. Det finns en ganska så stor syra. Ibland kan jag tycka att i enklare roséviner blir den både vass och jobbig, men inte alls på det viset i Brunellis Overnight. Här skänker den friskhet och gör vinet nästan törstsläckande.
Vi drack vår flaska i det gassande solskenet en sen eftermiddag. Helt perfekt! Den går klart in på vår Topp-fem-lista över roséviner. Jag kan också tänka mig att den gör sig särdeles bra till sommarsallader av diverse slag.
Betyg 4-


2014 Pa´riondo
Ett vin gjort på druvan Garganega till 100%. Det här är ju den druva som viner med beteckningen Soave görs på. Brunelli äger en vingård(2 ha) i Custoza, där dom odlar Garganega. Custoza hittar vi strax söder om Gardasjön.
Druvorna avstjälkas och pressas tämligen omgående. Efter jäsningen får vinet, tillsammans med jästfällningen, tillbringa runt tre månader på 18 hl stora ekfat, som redan använts en gång.
Färgen går i en halmgul nyans.

Doften har en fin friskhet, där främst gröna och gula äpplen tillsammans med citrus och regnvåta stenar dominerar intrycken. I bakgrunden kan vi också notera vita blommor från en sommaräng.

I munnen är det lättdrucket och nästan lite törstsläckande. Lättsamt med gula äpplen, mogna päron, någon liten citruston och tydliga steniga mineraler som främsta smakattribut. Medellång eftersmak, där vi känner en viss blommighet, mandlar och små lätta instick av acaciahonung.
Betyg 3+
Ett enkelt, rättframt och "rent" vin. Vi dricker det här gärna varma sommardagar eller till någon lätt sommarsallad.

Brunelli har haft tre vita viner i sin portfölj. Carianum som är lite kraftigare och smakrikare. Bianco di Custoza ett lättsamt sommarvin och så Pa´riondo som ligger någonstans mittemellan. Under det gångna året bestämde dom sig för att tillsvidare göra två vita viner och då får Pa´riondo utgå. Enligt Alberto så koncentrerar man sig på Carianum och Bianco di Custoza.


lördag 29 juli 2017

En Amarone och en Chateauneuf-du-Pape: 2009 av Casa dei Bepi och Domaine St Préfert

I början på veckan hade vi besök av våra goda vänner V och A. En vänskap som närmar sig 40 år. Gemensamma resor, barn i samma ålder och ett brinnande intresse för samhällsfrågor har svetsat oss samman.

Vi har tillsammans vid två tillfällen rest runt i Valpolicella, så det är närmast självklart att en amarone måste finnas med då vi träffas. Jag har dessutom plockat med en Ch9dP då vi serverar grillade lammentrecoter som huvudrätt.

Domaine Saint-Préfert.
Apotekaren Fernand Serre köpte för snart hundra år sedan egendom (80 ha) någon mil norr om Avignon. Han skapade där Domaine Saint Prefert. Det är sedan 2003 Isabel Ferrando som styr verksamheten.
Idag görs det två vita och fyra röda viner. Man odlar 13 olika druvor. Grenache står för 70%, Mourvèdre för 15% och resterande femton procent fördelas således på elva olika druvsorter.

2009 Chateauneuf-du-Pape
Detta är deras s k instegs-Ch9dP. Den är gjord på druvorna Grenache (80%), Cinsault (10%), Mourvedre (5%)och Syrah (3%). Hälften av vinet har legat på cementtankar och den andra hälften på 600 l ekfat, som använts tre gånger tidigare. I cirka 15 månader har vinet fått ligga till sig innan det buteljerats.
Det är en stor och mäktig doft med begynnande mognadstoner som vi får ta del av. En blandning av röda och mörka bär, en tydlig ton av blåa plommon och ett stort knippe örter. Någon liten nyans av viol kan vi också ana oss till.

Jag drack det här för kanske sex år sedan när det lanserades på "Bolaget". Jag gjorde då en anteckning "Ungt, friskt och lovande. Gott".
Idag kommer belöningen för att ha lyckats hålla fingrarna borta i sex år. Det här är helt enkelt förbaskat gott. Den ungdomliga frukten är ersatt av en något mer mogen frukt. Fortfarande med en bra friskhet tack vare den förträffliga syran. Tanninerna bjuder fortfarande ett försiktigt motstånd, men vinet upplever jag idag som ganska runt och mjukt. Smaken av bär och frukt har mognat och djupnat. Mogna blåa plommon, solmogna björnbär, skogshallon och körsbär noteras. Gott om örter som för tankarna till Provence. Lång eftersmak med lite sötlakrits i avslutet.
Betyg 4+
I beställningssortimentet finns årgång 2011 till 240 kr. Det får nog bli en komplettering!
2009 Casa dei Bepi
Viviani har jag skrivit om åtskilliga gånger här på bloggen.
Just Casa dei Bepi tillhör en av mina favoriter. Tidigare årgångar jag skrivit om:  2003200420062007 och 2009.

Ja, jisses vilket vin Casa dei Bepi i version 2009 år. Helt sagolikt gott. Ändå så tror jag att det finns lite mer att krama ur den om ett år eller två.

Doften är såväl kraftfull som elegant med massor av mörk frukt, en del torkad frukt, lite örter och kakao.

I munnen är det en amarone som lämnat ungdomen bakom sig, men ännu inte nått det fullmogna stadiet. Här finns så klart Vivianis traditionsenliga elegans, men den är också mer kraftfull än vanligtvis. Den mörka frukten med söta, mörka körsbär, blåa plommon och skogsbär dominerar till en början intrycken. En välbalanserad palett av torkad frukt, lite örter och kakao skänker vinet en fin komplexitet. Jag upplever vinet lite mer tanninrikt än vad jag gjort med tidigare årgångar, vilket gör det lite lättare att kombinera till olika maträtter. Eftersmaken är formidabel. Lång som bara den med mera mörk frukt, kryddor, lite lakrits och i avslutet den där lilla bitterheten som vi associerar med mörk choklad av riktigt hög kvalitet.

Betyg 5-


fredag 28 juli 2017

2008 Chateauneuf-du-Pape, Domaine de la Janasse

För någon vecka sedan blev vi lite sugna på Ch9dP till kvällens grillade kött. Vi hade en flaska kvar av en trotjänare. Det hade dessutom gått ett par år sedan vi senast drack den här godingen, så det var inte mycket att fundera på. Ner i källaren. Excellarket stämde. Flaskan låg på rätt plats. Vi drog korken och lät vinet få lufta sig en knapp halvtimme på karaff.

Vinet är gjort på druvorna 80% Grenache, 10% Syrah, och 10% Mourvèdre
Dom kommer från några olika lägen i Chateauneuf-du-Pape.
18 dagars maceration. 80% av vinet är lagrat på cementtank, 20% på barriquer varav 1/3 nya.


Doften har tydliga mognadsdrag, där bären dominerar. Hallon, björnbär och körsbär kan vi lokalisera. Ett tämligen stort inslag av  provencalska örter och lite orientaliska kryddor samt någon liten blommighet i bakgrunden. Jord och läder finns där och ger en mörkare ton åt doften. En rätt så stor doft som andas solvarm högsommar, men ändå frisk på något vis.

Ett runt och mjukt vin. Visst finns här fortfarande lite tanniner som bjuder ett försiktigt motstånd. Och visst ger syran vinet alltjämt en trevlig friskhet. Men vinet har mognat och blivit mjukare. Känslan är att det nog inte blir så mycket bättre.
I munnen är det de solvarma bären från doften som går igen i smaken. Här finns ordentliga doser örter och kryddor.
Eftersmaken bjuder på lakrits, choklad, någon violpastill och några droppar espressokaffe.
Det här var vår sista flaska. Den som ligger på några stycken ska definitivt öppna en flaska för att stämma av läget. Bra när sin topp tror vi.
Betyg 4+
Vi köpte den här flaskan någon gång under 2011 för 329 kr. Idag är det årgångarna 2013 och 2014 som finns hos "Bolaget". Några tior dyrare har dom blivit.


torsdag 27 juli 2017

Grekiska viner del 6: Retsina från Tetramythos

Tidigt i våras köpte vi tolv olika viner från den danska importören  OinofiliaVi har tidigare skrivit om fem av dessa:
2014 Angels Heart Negoska Rosé
Economou Estate Crete 2013 Assyrtiko 
2014 Xinomavro Nature
Economou Estate 1999 Sitia

2014 Orgion, Sclavos Winery

Vårt grekiska vinprojekt fortsätter. Självklart måste en Retsina ingå.
Någon gång varje sommar dricker vi Retsina. Det får alltid bli en riktigt varm sommardag. En sådan infann sig i förra veckan.
En grekisk sallad är så klart given liksom tzatziki, calamares, grillad zucchini-halvor och gott bröd.
Retsina serverar vi kylskåpskall.
Producenten Tetramythos tillämpar ekologiska odlingsprinciper. Vinet är gjort på druvan Roditis. Vinet har fått jäsa på traditionellt sätt på amforor av lera och med tillsats av kåda från Alleppotallen. Druvorna kommer från odlingar i Aegialia på Peloponnesos, där de vuxit på vinstockar med en ålder på cirka 25 år och belägna runt 600 m över havet.


Vi har druckit den här Retsinan tidigare och tycker att den är bland det bästa i Retsina-väg.
Vi noterar omgående den väldigt typiska kådadoften, men i en frisk framtoning. Inslaget av citrus är markant liksom de fräscha örterna. I bakgrunden finns en pinjeskog.
I munnen känns en stor friskhet som genomsyrar hela vinupplevelsen. Knastertorrt. Lite elegantare än vad många andra retsinor är. Vi känner en fin citruskompott som förstärkts med gröna äpplen, några päronskivor och ett stort knippe örter. En skir liten blommighet tycker vi oss skönja.

Vinet är köpt av Oinifilia i Köpenhamn. Jag betalade 99 DKK.

Något betyg sätter vi inte. Retsina går i en egen klass. Och Tetramythos är nog det bästa vi smakat i den klassen.
Du som vill återuppliva Greklandsminnen på hemmaplan får rådet att hålla ögonen öppna efter Tetramythos Retsina. Just nu finns den inte hos SB, men den har funnits i beställningssortimentet tidigare år. I Köpenhamn går den att få tag på.

tisdag 25 juli 2017

2012 Chardonnay Knipser

I september förra året besökte jag tillsammans med importören Rudolf Good Life några olika producenter i Pfalz. En av dom som gjorde ett starkt intryck på mig var Weingut Knipser med sina vingårdar runt den lilla byn Laumersheim några mil nordväst om Heidelberg.
Knipser förfogar över 40 ha vinmarker i Laumersheim, Grosskarlbach och Dirmstein. Deras fokus ligger på Grosse Gewächse Riesling och Pinot Noir, men dom odlar även 15 andra druvsorter. Bland de röda kan nämnas Merlot, Cabernet Franc, Cabernet Sauvignon och Dornfelder och bland de vita Chardonnay, Gelber, Sylvaner och Pinot Blanc.

Dirk Rosinski guidade oss igenom vineriet och deras viner. Jag tror vi provade  drygt tio viner. Allt ifrån Bordeaublandningar, via Spätburgunder (Pinot Noir) och Riesling till de mer ovanliga druvsorterna Gelber och St Laurent. Genomgående bra saker.









2012 Chardonnay
Druvorna kommer i huvudsak från vingårdslotterna "Im grossen Garten" och Grossen Gewächs läget "Burweg". Jäsningen har ägt rum på nya barriquer av fransk ek, där det fått mogna i 6 månader. Vinet har därefter fått ligga bortåt fyra år på flaska innan det är redo att börja säljas.


I den ganska så komplexa doften hittar vi lime, gula plommon, någon liten aprikos, små, små spår från ekfaten samt ett hyggligt stort inslag av kalkhaltiga mineraler.
I munnen återkommer det läckra citrusinslaget nu förstärkt med gula äpplen och stenfrukter (plommon, aprikos, nektarin, persika), en tydlig ton av örter, lite brynt smör och en finstämd ton av mineraler (både steniga och kritaliknande).
Eftersmaken är något längre än medel. Den gula frukten med citrustouchen och kryddorna bildar ett läckert avslut.
Ett synnerligen gott vin. För Vintankars del är det inte så ofta som vi dricker Chardonnay från Tyskland, men när det smakar så här ja då gör vi det mer än gärna.
Betyg 4+


lördag 22 juli 2017

2005 Marta Galli från Le Ragose

När amaronesuget satte in efter vår cykelsemester i Alsace, så plockade jag upp en av Le Ragoses Amaroneviner. Le Ragose är en producent jag håller högt. På hösten 2015 fick dom en svensk importör. En närmare presentation av Le Ragose och några av deras viner skrev jag här. Dom hör ju också hemma på min egna Tio-i-Topp-lista.

Den här gången blev det varianten Marta Galli. Tidigare har jag endast druckit 2004:an av den här amaronen. Du hittar mina tankar här och här.

Druvmixen är 50% Corvina, 20% Corvinone, 20% Rondinella och 10% andra godkända druvor.
 Druvorna torkas i 3-4 månader. Efter jäsningen ligger vinet till en början på ståltankar i 8-10 månader. Det får därefter ligga någonstans emellan 24 och 36 månader på nya franska ekfat. Slutligen sex månader på flaska innan det ska ut på marknaden.
Det här vinet görs inte varje år och när det görs så är det i en liten upplaga. Runt 3 000 flaskor.

Vi möts av en massiv amaronedoft, där de mörka körsbären och den torkade frukten spelar huvudrollen. I birollerna hittar vi lite örter och aningens kakao. Vi doftar länge och väl och njuter fullt ut av doften.
I munnen återkommer omgående de söta mörka körsbären från doften. Det är en kraftfull och intensiv smak. Här finns också solmogna björnbär, blåa plommon och massor av torkad frukt. En finstämd ton av örter spär på smakintrycken liksom mörk choklad och lite espressokaffe.
Precis som i alla Le Ragoses viner finns här en fin syra och finstämda tanniner. Fast Marta Galli är nog den av Le Ragoses amaroneviner där tanninerna är som allra mjukast och lena. Eftersmaken är riktigt lång med mera söta körsbär, katrinplommon, en tydlig ton av russin och det lilla bittra avslutet av riktigt mötk choklad.
Betyg 4+
Vi köpte den här flaskan vid ett besök i Danmark hos Carlo Merolli för dryga 300 DKK.

fredag 21 juli 2017

Zinfandel x 3

Häromdagen bjöd brodern in till ett Zinfandel-test. På 1990-talet var det ganska vanligt att Vintankar drack Zinfandel, men på senare år har det blivit mer sällan.
Vi bjöds på två amerikanska och en italiensk. Det ska sägas med en gång att det här var tre helt olika drycker och också tre helt olika priser på dom.

2015 Vivati Zinfandel
Det här vinet hette tidigare Vivati Primotivo, men inför sommaren blev det design- och namnbyte.
Druvorna kommer från Apulien. Vinet har fått drygt 6 månader på franska ekfat.
Ett ganska syltigt och inställsamt vin med stor sötma. Eken känns ganska tydligt.
Det här är inget för Vintankar.
Betyg 2. Pris 99 kr.

2013 Old Vine Zinfandel, Girard.
Vinet är gjort enbart på druvan Zunfandel.
Druvorna kommer från de högt belägna vingårdarna Blue Ridge och Morgan Vienyards på Mount Vaca. Vinet har fått ligga till sig i 14 månader på franska och amerikanska ekfat. Knappt hälften (nya).
Min första gissning var en Ripasso!
Doften är stor och ymnig. Den domineras av de mörka bären främst björnbär, men här finns också ett påtagligt inslag av div kryddor. Vi anar oss också till lite viol och vanilj.
Smaken domineras till en början helt av de mörka bären läs björnbär, söta, mörka körsbär och lite blåbär. Efterhand växer inslaget av kryddor fram främst svartpeppar och kanel. I mellanpartiet lite blåa plommon, aningens viol och diverse inslag från fathanteringen.
Det finns en trevlig och ordentlig syra samt tydliga tanniner, även om de senare är tämligen avrundade och mjuka. Eftersmaken är något längre än medel och där får de mörka bären sällskap av lakrits och mörk choklad.
Den höga alkoholen (15%) är knappt märkbar, då den helt omslukas av frukten.
Betyg 4-
Priset på "Bolaget" är 199 kr

2014 East Bench Zinfandel från Ridge
Här kommer druvorna från en enda vingård belägen på en av topparna som vetter mot Dry Creek Valley från öster. Druvorna är organiskt odlade. Runt ett år har vinet fått ligga till sig på amerikanska ekfat varav 20% nya och resten ett och två år gamla.
En helt annorlunda Zinfandel mot de två andra. Slankare, stramare och betydligt mer komplex.
Doften är inte så kraftfull som hos de båda andra, men ändå tydlig. Vi känner en tilltalande ton av såväl röda som mörka bär. Här finns en fin kryddighet parad med lite violer, unset vanilj och någon liten animalisk ton.
I munnen känner vi smaken av en komplex bärkompott där vi noterar björnbär, skogshallon, mörka körsbär, några svarta vinbär och något enstaka blåbär. En finstämd ton av svart peppar tillsammans med lite örter hottar till smakintrycken.
Syran ger vinet en härlig friskhet.. Tanninerna är distinkta och inte bara smånafsar utan biter lite mer. Just tanninintrycket är väldigt läckert, men får mig också att gissa på helt andra druvor än Zinfandel.
Eftersmaken är något längre än medel och där möter vi återigen den fina frukten, kryddorna, lite vanilj, mörk choklad, viol och någon lite ton av espressokaffe.
Det här måste vara en av de bättre om inte den bästa 100-procentiga Zinfandelvinet vi druckit!!
Här finns ingen tillstymmelse till sylt och  saft. Bara elegant frukt.
Betyg 4+
På Systembolaget verkar det slutsålt. Enligt brodern låg priset någonstans emellan 250 och 300 kr.

onsdag 19 juli 2017

2014 Campo San Vito, Ripasso, Villa Monteleone

För någon vecka sedan landade den senaste årgången av Villa Monteleones Ripasso hos Vintankar. Så klart var vi tvungna att göra ett test, så när flaskorna fått lugna ner sig efter den långa transporten drog vi korken ur den första flaskan.
Villa Monteleone är en av de producenter som Vintankar verkligen tagit till sitt hjärta. Vi har besökt dom ett flertal gånger. De första gångerna tillsammans med Club amarone. Vi har också bott på deras B&B. Vi skev för tre år sedan om detta.


Detta är alltså årgång 2014. Ett år som inte var helt lätt att hantera för odlarna, då det under sommaren kom en hel del regn. På VM:s Ripasso märks inte detta så mycket, då den i vanlig ordning levererar en fin vinupplevelse.
Campo San Vito görs på druvorna Corvina, Rondinella, Croatina och Molinara som vuxit på vinstockar som är dryga 20 år. Runt två år har vinet fått ligga till sig på stora ekfat.

Campo San Vito är en Ripasso som helt står på egna ben utan att försöka efterlikna en Amarone. I vår bok betyder det mindre sötma, mindre torkad frukt och istället en friskare och fräschare och "renare" frukt. Precis så som vi vill ha en Ripasso.
I doften finns mörka körsbär, lite örter, kakao och någon liten ton av rosor.
Smaken domineras, åtminstone till en början, av de mörka körsbären och de fina örterna. Det tillkommer efterhand skogsbär, blåa plommon och lite mer kryddor. Här finns mer tanniner än hos många andra ripasso, men givetvis är de rätt så mjuka. Eftersmaken något längre än medel och bjuder på ett avslut med en liten bitterhet från mörk kvalitetschoklad.
Det är också i eftersmaken vi känner lite olika inslag från fathanteringen, men på ett varsamt sätt.
Betyg 4

tisdag 18 juli 2017

2011 Amarone Acinatico från Stefano Accordini

Stefano Accordinis vingård har vi besökt ett flertal gånger. Både på egen hand och med Club Amarone. Senaste gången var på våren 2015, vilket resulterade i en bloggpost som du kan läsa här.
Deras båda Amarone håller vi väldigt högt. Ja, så högt att dom finns med på vår Tio-i-topplista.
Den här kvällen var det deras "vanliga" Amarone som vi drog korken ur. Du som vill veta vad vi tyckt om andra årgångar klickar på resp årtal: 2005 och 2008
Den är gjord på 75% Corvina, 20% Rondinella och 5% Molinar. Druvorna har fått torka i ca fyra månader. Vinet har fått ligga till sig i ca två år på nya barriquer av fransk ek.

Det är en storslagen doft vi möts av med mörka körsbär och torkad frukt i centrum. Här finns också lite örter, kakao och unset vanilj. Den höga alkoholen (16,5%) kan bara anas.

I munnen är det en hyfsad kraftfull amarone med både  komplexitet och elegans. Senast vi provade den(två år sedan) kändes den väldigt ung. Den här kvällen är det ett stadie den passerat utan att för den skull kännas mogen.
Precis som i doften är det de söta, mörka körsbären och den torkade frukten (dadlar, fikon, russin) som dominerar till en början. Strax därpå kommer mörk frukt av ett annat slag: blåa plommon, björnbär, skogshallon och några svarta vinbär. En stund senare ett nytt lager, men nu örter, steniga mineraler, kakao och katrinplommon. Tusan så läckert.
Genomgående finns det en fin syra som balanserar smakerna med sin friskhet. Små nätta tanniner, som är mjuka och lena, men ändå bjuder lite motstånd. Avslutningen är formidabel på amaronevis med söt, mörk frukt och någon russinton som möts av bitter högprocentig och högkvalitativ mörk choklad, lite espressokaffe och några krossade körsbärskärnor.
Betyg 4++

måndag 17 juli 2017

5 viner från 4 stora europeiska vinländer.

Broder fyllde pensionär och bjöd in på lite grillat och några viner.

Vintankars förhållande till Bourgogne är inte det allra bästa. Kanske har vi inte gått upp i pris, men det är väldigt sällan vi dricker något som överraskar oss i positiv bemärkelse. Så var fallet även den här gången. Snipigt och trist. Vi ödslar ingen mer kraft på det här vinet.
 2012 Kirschgarten från Knipser.
Detta är något helt annat. Fast samma år och samma druva, men så mycket mer vi gillar det här vinet. Vi fick det blint och jag hamnade på PN direkt. Ja t o m Spätburgunder, då det påminde om något jag drack i höstas vid mitt besök i Pfalz.
Visst är det fortfarande ungt, friskt och tämligen slankt. Vinet har en ljuvlig kompott av röda bär i kombination med finmalda kryddor. Lite steniga mineraler och försiktiga toner från fatlagringen noteras. Här finns en bra syra och även tanniner som på ett behagfullt sätt smånafsar i gommen.
Ett riktigt bra vin, som nog har möjlighet att utvecklas ytterligare.
Betyg 4+


2005 Torraccia del Piantavigna
Ett vin gjort på druvorna Nebbiolo(90%) samt Vespalina (10%). Tre års mognad på ekfat.
Ett moget vin med en hyfsad komplex framtoning. I doften hittar vi nypon, läder, rosor, lite tobak och spår från fathanteringen bl a unset vanilj. I munnen är det röda bär, lite kryddor, kakao och någon torkad frukt som vi främst noterar.
En hyfsad vital syra ger vinet friskhet. Tanninerna är ordentligt avrundade och därmed mjuka och lena, men bjuder ett försiktigt motstånd.
Betyg 3++

2011 Pago de Valtarrena från Carmelo Rodero.
Ett vin som helt är gjort på druvan Tempranillo. Det har fått tillbringa runt två år på 225 liters fat av fransk ek.
Ett stort och kraftfullt vin med tydliga drag åt amaronehållet. Ett underbart vin till ost eller som en avslutning på kvällen. Mer svårt som måltidsdryck.
I såväl doft som smak är det packat med mörka bär i form av björnbär, hallon, mörka körsbär, men också en del torkad frukt, kakao och någon liten krydda. Alldeles sammetslena tanniner. En trevlig liten syra ger vinet friskhet. Eftersmaken är något längre än medel och där framträder den torkade frukten tydligare liksom en fruktsötma som paras med mörk choklad och kaffe.
Betyg 4
Kvällens dessert: en stor och maffig tårta på massor av mörk choklad och kanderade nötter.
En dessert som gjord för Recioto.

2015 Recioto från Brunelli
Söta mörka körsbär och torkad frukt dominerar i såväl doft som smak. Här finns också blåa plommon, skogsbär, örter kakao och nötter. Visst är det sött men syran balanserar sötman och skapar friskhet. Och så det där lilla bittra avslutet som för tankarna till riktigt mörk choklad och körsbärskärnor.
Betyg 4++



söndag 16 juli 2017

Sommar med kräftor, räkor,jordgubbar och tillhörande vin.

För drygt en vecka sedan dök min vän V, yrkesfiskare, upp. Det hade blåst för mycket så han hade inte kunnat vittja alla burar. Fångsten var för liten för att åka in till auktionen. Tur för mig för då fick jag chansen att köpa några kilon till auktionspriset.
Så klart blev det en kvällsmåltid med nykokta lite ljumna kräftor.


2014 "Clos de la Cure"
Det här är ett vin från området Menetou-Salon. Vi befinner oss i den övre delen av Loire-dalen, alldeles sydväst om Sancerre. Här är det druvan Sauvignon Blanc som dominerar.
Vårt vin kommer från Domaine Champault och deras en hektar stora vingård Le Clos de la Cure.
Vinstockarna är planterade 1995 och 2004. Jäsningen sker på rostfria ståltankar. De grövsta jästfällningspartiklarna avlägsnas och vinet får sedan ligga på sin jästfällning fram till våren/försommaren året efter skörd.

Ett trevligt och ganska lättdrucket vin, som gjorde sig alldeles utmärkt till våra kräftor. Torrt, friskt och viss krispighet.
Visst finns de typiska SB-dragen med nässlor, fläder, krusbär och steniga mineraler men i en klädsam och liten återhållen stil. Vi känner också smaken av gula stenfrukter, lite citrus, gul/gröna äpplen, någon liten ört och kritga mineraler.
Betyg 4-
I fredags inhandlade vi lite räkor från Fiskbilen i Frillesås. Ur frysen tog vi fram en förpackning med frysta kräftor. Ur källaren en flaska vitt vin.  En perfekt måltid en somrig och varm lördagskväll i juli.

2013 Cuvée Fleurs från Domaine Labet
100% Chardonnay från 40-60 år gamla stockar från sex olika vingårdar runt byn Rotalier. Vinet har jäst och sedan lagrats med jästfällningen på gamla ekfat (4-10 år) i ca 15 månader.
Ett gott och ganska okomplicerat vin, som fått lite lätta mognadstoner.
I doften gula äpplen, persika, örter, krossad flintasten och våt grusgång.
Smaken är torr och frisk. Inga stora åthävor mer åt det försiktiga hållet, men ändå finns här en tydlig ton av citrus, gula äpplen och steniga mineraler. Eftersmaken är finstämd och medellång. Det dyker där upp lite örter, honung och någon gul stenfrukt.
Betyg 3+
Jag har skrivit det tidigare, men jag är barnsligt förtjust i att dricka något glas Brachetto till jordgubbar. Jag gillar verkligen den här vintypen med sin friskhet och sin låga alkoholhalt(5,5%).
Brachetto d´Acqui 2015, "Braida", Giacomo Bologna
Producent Giacomo Bologna lyssnade till smeknamnet Braida, vilket fått ge namn till det här vinet. Giacomo avled hastigt och företaget och vinmakeriet har förts vidare genom hustrun Anna och de båda barnen Raffaela (oenolog) och Giuseppe (agronom).


I doften finns det en hel del röda bär såsom jordgubbar, smultron, körsbär och hallon.

I munnen är det så klart sött med en lätt pärlande karaktär. Bären från doften återkommer i smaken med betoning på jordgubbar och körsbär. Efterhand en lätt liten örtig ton samt fläder och kalkiga mineraler. Det finns en ordentlig syra som skapar friskhet. Det är just balansen mellan sötman och syrligheten som gör det här så gott och oerhört lättdrucket.
Betyg 4
Vinet ingår i SB:s ordinarie sortiment och säljs på halvflaska för 89 kr.

fredag 14 juli 2017

2011 Gneiss, Masia Serra

Vi botaniserar vidare bland viner från Emporda.  Det där lilla vindistriktet i nordöstra Spanien. Vi träffade den svenske importören i börja på maj och det resulterade i ett blogginlägg om Masia Serra. Det resulterade också i att vi köpte dels en Masia Serra låda och dels en Emporda låda. Vi har så smått börjat testa dessa viner lite mer noggrant.
Turen har nu kommit Gneiss 2011. Ett vin som vi inte testade när vi träffade importören
Detta är ett vin gjort på Cabernet Sauvignon till 90% och så en slatt Grenache (10%). Vinstockarna till Cabernet S planterades 1990 medan Grenache är betydligt äldre. Dom planterades 1961.
Vinet har fått mogna runt 14 månader på lätt rostade fat av fransk ek (Allier). Ekfaten används cirka fyra gånger (år).

I doften känner vi mörk frukt, lite blyertspenna, örter och våt jord.
Vi gillar det här vinet med sina bordeauxliknande toner. Fast det har en något "varmare" framtoning. I gommen är det till en början den tilltalande mörka frukten i form av blåa plommon, körsbär, svarta vinbär, och slånbär som vi först tar till oss. Visst finns det kraft i frukten, men den är ändå långt från att upplevas som ymnig. Mer åt det eleganta hållet. Ett tydligt inslag av örter noteras liksom cederträ och kakao. I eftersmaken finns lite lättrökta charkuterier och mogen mörk frukt.


Syran skänker pigghet åt vinet. Tanninerna nafsar i munhålan. Tillsammans ger syran och tanninerna både karaktär och ryggrad åt vinet samt gör det till en utmärkt samspelare till lite kraftigare kötträtter.
Dag två drack vi det på egenhand. Lite mjukare och rundare då, men klart läckert.
Betyg 4

På SB kostar vinet 299 kr och säljs endast i kolli om 6 flaskor. Det ingår också i Vinuas Emporda låda (73548) som innehåller sex spännande viner från det här distriktet.