2022 Solosole, Vermentino från Poggio al Tesoro

Det har nu gått lite mer än tio år sedan vi besökte Halltorps Gästgiveri på Öland, där Marilisa Allegrini presenterade Allegrinis Bolgheri-projekt. Det hela resulterade i ett blogginlägg som du kan läsa om här.

För oss amaronenördar är Allegrini välkända för sina Valpolicellaviner. Inte lika känt är deras engagemang i Toscana. 2001 köpte dom egendomen Poggio al Tesoro i Bolgheri. Det har med tiden blivit fler vingårdar, som dom köpt så att idag omfattar verksamheten runt 64 ha fördelat på fyra olika vingårdar. Dom köpte 2007 även vingården San Polo i Montalcino.

Vi dricker den här kvällen deras Solosole från 2022 till en pasta med skaldjurssås. Solosole har jag skrivit om tidigare. På Halltorps Gästgiveri var det årgång 2011. Några år senare var det årgång 2015 vi drack, vilket resulterade i detta blogginlägget.

Druvan är Vermentino till 100%. Vinstockarna är knappt 20 år gamla och växer på en sandrik lerjord med mycket grus. Vinfälten ligger i ett västläge.

Druvorna pressas omedelbart på ett varsamt sätt och får macerera några timmar innan jäsningsproceduren drar igång. Jäsningen sker på ståltankar, där det även får mogna i några månader på sin jästfällning innan det buteljeras.

Färgen går i en lite blekare halmgul nyans med några skira vårgröna stråk.

Vi möts av en härligt frisk doft, där gulgröna äpplen tillsammans med lite citrus och en god portion gula stenfrukter dominerar. I mindre omfattning, men ändå tydligt dyker det upp örter, liten nätt blommighet samt daggvåta grusgångar och regnvåta granithällar.

Vi smakar och faller pladask för det här friska och smakrika vinet. Det är helt enkelt urläckert. Mycket från doften går igen i smakerna: gröna äpplen, citrus, örterna, den florala tonen och det tydliga inslaget av steniga mineraler. Aprikoser, persika, någon tropisk frukt, aningens vitpeppar och en ljuvlig ton av acaciahonung i avslutet fullbordar intrycken. 

Friskt, medelfylligt, smakrikt och en fin syra i en alldeles underbar balans får oss att lyfta på hatten.

Betyg 4+

Priset på SB är 219 kr. Så nära ett fynd en kan komma.

2012 Chateauneuf-du-Pape från Domaine Janasse

Sonen med familj var för någon vecka sedan på besök. September bjöd på en fantastisk sensommardag. En dag som gjord för grillning. Den överlåter jag alltid på honom. Den här gången hade han med sig ett stycke högrev, som skulle läggas på grillen för att  sedan bli "pulled beef".

Mitt bidrag blev att hitta något drickbart i källaren.

Domaine de la Janasse är en berömd producent i Södra Rhonedalen. Domainen skapades 1967 av Aimé Sabon. Idag är det Aimés barn Christophe och Isabelle som för traditionen vidare. Mycket av odlingarna sköts idag enligt organisk-biologiska odlingsmetoder.

De flesta förknippar Janasse med Chateauneuf-du-Pape, men faktum är att det är bara en liten del av firmans viner som är Ch9dP. Egendomen ligger inte ens i Chateauneuf-du-Pape, utan i Courthezon strax nordost om Ch9dP. Merparten av produktionen är Cotes-du-Rhone och Vin de Pays. Deras Cotes-du-Rhoneviner håller enligt oss en mycket hög klass. Många gånger är de bättre än de mer ordinära Chateauneuf-du-Papevinerna.

Det här vinet är gjort på druvorna 80% Grenache, 10% Syrah, och 10% Mourvèdre, som kommer från några olika lägen i Chateauneuf-du-Pape.
18 dagars maceration. 80% av vinet är lagrat på cementtank, 20% på barriquer varav 1/3 nya.

Färgen är rubinröd med några tegelfärgade stråk, som indikerar att vinet har fått tillbringa några år i källaren.

Doften börjar med toner av läder, tobak och höstlöv, men efterhand är det en mogen, rätt så mörk frukt som tar allt större utrymme. Här finns också gott om provencalska örter och kryddor. I betydligt mindre omfattning noteras en viss rökighet, en liten floral ton samt några torkade frukter typ fikon och dadlar.

I munnen är det ett ganska fylligt vin med tydliga mognadtoner. Mogna bär såsom mörka körsbär, björnbär, hallon och blåa plommon dominerar. Gott om örter. Svart peppar och lite andra kryddor kan vi även känna. Här finns en trevlig syra och tanniner som med tiden blivit väldigt lena, men inte mer än att dom alltjämt nafsar runt i munhålan och bjuder på ett försiktigt motstånd. Eftersmaken är härligt lång med mer mogen frukt, men nu tillkommer också små doser av viol, pinjeträ, kako, sötlakrits, aningens fikon och dadlar. 

Betyg 5- 

Ett aldeles strålande vin med sina ljuvliga smaker. Så här elva år efter skörd är det nog så gott det kan bli. Vi köpte det här vinet 2015 på SB för 389 kr. Det har verkligen varit värt att vänta ut det här vinet.

2006 Casa dei Bepi en Amarone från Viviani

 Det här blogginlägget påbörjades för några veckor sedan, men har blivit liggandes. Någon av de där dagarna i juli när det regnade och blåste som värst var vi bara tvungna att öppna en flaska amarone för att förgylla gråheten med. 

Det blev en flaska från en av våra favoritproducenter Viviani, men det blev en årgång som vi förundrats över och där besvikelsen genom åren varit total. Årgång 2006. 

I somras språkade jag lite med Henrik Ungerth om just detta fenomen. Han hade nyligen druckit en flaska från 2006 och tyckte att först nu, 17 år efter skörd, började han känna igen Casa dei Bepi. Vi hade en flaska kvar, så vi bestämde oss för att ge den ett sista försök.

Casa dei Bepi görs på druvorna Corvina Veronese (70%) och Rondinella (30%), som vuxit på kullarna högt upp i Negrar-dalen. Druvorna torkas i tre till fyra månader och får efter vinifieringen tillbringa närmare tre år på 225-liters ekfat s k barriquer. Vi har tidigare druckit och skrivit om 2003, 2004, 2006, 2007, 2009, 2011 och 2015

Äntligen!! Nu har årgång 2006 börjat leverera. Vi känner igen Casa dei Bepi, som ett av de bästa Amarone-vinerna, men det tog 17 år för årgång 2006 att nå dit. Den är därmed ett mysterium och visst är jag nyfiken på att fråga Claudio om detta. Finns det någon förklaring?

Doften börjar med toner av läder, som rätt kvickt övergår i en ljuvlig doft av mörka bär, örter, någon krydda, lite torkad frukt och kakao. Kanske inte det riktigt stora sniffarvinet, men en mycket trevlig och angenäm doft är det.

I gommen är det söta, mörka körsbär, mogna björnbär, hallon, blåbär, några blåa plommon och aningens svartavinbär som ger den komplexa fruktsmaken. Lit örter och kryddor ökar på komplexiteten liksom tonerna av kakao och torkad frukt (inte så mycket russin). Sammetslena tanniner och en finfin liten syra noteras. Eftersmaken är på amaronevis riktigt lång, där mörk choklad, körsbärskärnor och någon droppe espresso ger en läcker bitterhet som får möta en liten sötma från de mörka bären. 

Betyg 4+

Brut Sous Bois, Billecart-Salmon

September har bjudit på ett underbart sensommarväder Även om förmiddagarna varit lite disiga, så har eftermiddagarna varit riktigt soliga och varma. Vattnet i havet håller alltjämt runt 19 grader. Det har m a o varit många tillfällen att njuta av något svalkande i solen

Billecart-Salmon gör åtskilliga cuvéer av mycket hög klass. Priserna är rätt så höga, vilket gör att inköpen inte blir så många. Vi hade anledning att fira lite tidigare i den gångna veckan, så det fick bli vår sista flaska av den här cuvéen. Jag skrev för tre år sedan ett inlägg om både producenten och just den här cuvéen. Den intresserade kan läsa det på den här länken.

Brut Sous Bois är gjord på ungefär lika delar Chardonnay, Pinot Noir och Pinot Meunier. Chardonnay-druvorna kommer från vinfält i Côte des Blancs. Pinot Noir från Montagne de Reims, Aÿ och Mareuil-sur-Aÿ och Pinot Meunier från den högra stranden av Vallée de Marne. Samtliga druvor är från Premier Cru eller Grand Cru-lägen.

Vinifieringen äger rum på stora ekfat under låg temperatur. Vinet får också ligga till sig under en kortare tid på begagnade ekfat innan det buteljeras. Den här cuvéen har runt 30-35 %  reservvin. Den får sedan tillbringa mellan 6-7 år på sin jästfällning innan den degorgeras. Den får då en dosage på 7g/liter.

Färgen går i en vacker guldgul nyans, som indikerar att den fått en tid på ekfat.

Precis som för tre år sedan konstaterar jag att det är en alldeles underbar dryck. Här finns komplexitet parad med finess och elegans i såväl doft som smak.

I den rätt så stora doften hittar vi gula, mogna äpplen som blivit aningens bokna. Här finns toner av citrus, någon gul stenfrukt, några röda bär, lite brioche och nötter. En mycket trevlig och angenäm doft.

Vi tar den första lilla klunken och vi ler igenkännande. Det här är riktigt gott. Friskt, lite mognadstoner, fylligt och komplext med stor finess. Den sammanfattning räcker egentligen, men vi fortsätter vår beskrivning. 

Här finns lätt bokna äpplen, tydligt inslag av citrus, persika, rostat bröd, nötter, några mogna röda bär såsom hallon, jordgubbar och några smultron. Fin syra. Härlig mousse. En viss krämighet i all sin friskhet.

I dom här lägena dyker alltid frågan upp "Varför köpte jag inte fler?"

Betyg 5-

Jag köpte den här flaskan för ganska exakt tre år sedan på SB. Den kostade då 599 kr. Idag är priset 799 kr. Även om kronan är svag så är det en kraftig prisökning.

2018 Basaltico Rosso Veronese, Ernesto Ruffo

Sensommaren har den senaste veckan här  på Västkusten bjudit på molniga förmiddagar och soliga eftermiddagar. Annat var det i augusti, då vi hade en period där det var grått, blåste och regnade. Ett väder som gjort för att plocka fram något som får oss att tänka på värme, sol och Italien. Det fick bli ett vin från den östra delen av Valpolicella.

Ernesto Ruffo är ett litet familjeföretag med en produktion på endast 6 000 flaskor fördelade på fem olika cuvéer. Vingården ligger väldigt vackert belägen på en kulle i utkanten av den lilla byn San Briccio i Mezzane di Sotto någon mil öster om Verona. En hektar vulkanjord äger dom. Produktionen sker efter ekologiska principer. Inga pesticider, ingen konstgödsel eller andra kemiska substanser används.

Jag skrev en artikel på Club Amarones hemsida om en provning i Stockholm under hösten 2019 med Leonardo Ruffo. Den intresserade hittar där lite mer om producentens och deras olika viner.

Basaltico är deras instegsvin gjort på druvorna Corvina, Corvinone och Rondinella, som vuxit på vinstockar med en ålder på 15-45 år. Druvorna plockas först när de är fullt mogna, men inte övermogna. De får torka i cirka 10 dagar innan de avstjälkas och pressas. Jäsning med skalkontakt pågår i cirka 15 dagar varpå vinet får mogna mellan 12 och 24 månader på franska och amerikanska ekfat beroende på årgång. Efter buteljeringen får vinet vila i ytterligare 6-12 månader innan det anses moget för marknaden.

Detta är första flaskan från 2018. Jag har tidigare skrivit om årgångarna 2017 och 2016. Två helt fantastiska viner så det är med stor spänning vi drar korken ur flaskan från 2018.

Doften är initialt lite återhållen, men efter en stund i glasen börjar det ta sig. Vi hittar mörka bär, örter och kryddor, lite kakao, aningens lakrits och cederträ. Det vill inte riktigt släppa loss.

Vinet behöver en tid i glasen för att komma till sin rätt. Vi kan känna och framförallt ana kraften och komplexiteten i vinet. Mörka körsbär, björnbär, hallon och blåa plommon dominerar. Vi noterar även en fin ton av svartpeppar, lite kryddor och örter.

I eftersmaken återkommer den mörka frukten fast nu i sällskap med körsbärskärnor, mörk choklad och espressokaffe. Fin syra och härligt nafsande tanniner.

Mycket av det vi känner kan vi minnas från tidigare årgångar. Årgång 2018 känns lite ung. Här finns så mycket som inte rikitgt tagit sig upp till ytan. Utan minsta tvekan kommer årgång 2018 bli lika bra som övriga årgångar vi druckit. Jag tror det behöver något år på sig för att vara där. Under tiden dricker jag mina sista flaskor av årgångarna 2016 och 2017.

Betyg 4+

På SB är det alltjämt 2017 som säljs. Priset är 572 kr. Vill du ha ett enastående vin att dricka omgående så är det bara att köpa. Det håller säkert samma höga klass i flera år till. 2018 köper jag när det kommer och stoppar ner i källaren och börjar dricka det om ett år.

Ystad i juli

Dom goda vännerna J och C har skaffat sig sommarboende i Ystad. Vi besökte dom i slutet på juli. Vi började ankomstdagen med en härlig strandpromenad.  Den första kvällen åt vi på Tumült. Dag två blev det en rundresa på Österlen med en god lunch på Brösarps Gästgifveri. Vi avslutade kvällen på Le Petit Bistrot.

Vi besökte J och C förra året också. Vi gjorde då en guidad tur på Dag Hammaskölds Backåkra. I år nöjde vi oss med en promenad till Meditationsplatsen. Vi förstår precis varför just den här platsen valdes. Det infinner sig ett lugn och vi känner en harmoni med landskapet. 

Vi svängde också förbi Kabusa Art Gallery i Köpingebro med verk från Mercedes Murat,  Pauline Lindberg (glasskulpturer), Lloyd Tabing och  Maria Hamberg. Mycket sevärd och spännande utställningar.

Restaurang Tumült.

Vår första kväll i Ystad avslutade vi på Tumült. Detta är en ganska så nyöppnad restaurang belägen i det gamla regementsområdet och som drivs av Daniel Müllern, en välkänd krögare i Ystad.

En skånsk Bodega med 23 rätter att välja bland.

Det är ett mycket stort urval av rätter att välja bland. I princip finns det något för varje person och smakriktning. Vi valde ett antal rätter och delade. Allt var riktigt gott, men några stack ut lite extra: En sagolik råbiff, en smaskig hummertaco, oxcarpaccio&anklever och friterad King Edward.

Riktig god mat i en avslappnad miljö. Hit återvänder vi mer än gärna.

Vi startade kvällen med en fördrink: Rosa Sheriffen gjord på gin, hallon, rabarber och hibiskus. Mycket frisk och faktiskt riktigt god. Drinkar är inte min grej, men den här var svalkande och god.

Diebolt-Vallois Tradition

Till hummertacosen behövde vi ett glas champagne.

Den 11 ha stora vingården har majoriteten av sina vinfält i Cramant och Cuis. Den drivs av Jaques Diebolt och Nadia Vallois samt deras barn Arnaud och Isabelle. Familjerna Diebolt och Vallois har en mycket lång historia i Cramant och Cuis. 6 olika cuvéer finns i deras portfölj, varav fyra är gjorda på enbart druvan Chardonnay. Det är deras roséchampagne och den som vi dricker(Tradition) som har inslag av Pinot Noir och Pinot Meunier

Den här champagnen har mixen Chardonnay (25%), Pinot Noir (70%) och Pinot Meunier (5%). Den är gjord på druvor från 2018 (25%) och 2019 (75%). Den har fått ligga i tre år på sin jästfällning innan den degorgerades och fick då en dosage på 3 g per liter.

En frisk och mycket trevlig vardagschampagne, där inslagen av gul/gröna äpplen, citrus och krita dominerar. Lite mindre men ändå tydligt känner vi en viss brödighet, blommor, lite nötter och aprikoser.

Betyg 4

2019 Nipozzano Riserva. Chianti Rufina.

Kvällens röda vin är från producenten Frescobaldi, som äger vingårdar runt om i Toscana. Dom har också en mycket lång historia som producent av viner.

Det här vinet är gjortpå Sangiovese (90%) och de resternade tio procenten innehåller druvorna Malvasia, Colorino, Merlot och Cabernet Sauvignon. Jäsningen äger rum på tankar av rostfritt stål. Det har sedan lagrats på använda barriquer i cirka 24 månader innan det buteljerades.

Doften börjar med läder och höstlöv, men rätt omgående är det körsbären som dominerar. Lite örter, någon krydda, unset vanilj och aningens kakao.

I gommen är det körsbären som omgående visar upp sig. Det tillkommer efterhand lite hallon, tranbär och något blåbär. Precis som i doften dyker det upp lite örter, kryddor och nypon. Medellång eftersmak, där det tillkommer aningens vanilj, choklad och charkuterier.

En finstämd syra och lättsamma tanniner gör att detta går att matcha till många utav Tumülts rätter.

Betyg 4-

Priset på SB är 209 kr.

Le Petit Bistrot

Andra dagen avslutar vi på Le Petit Bistro. Här dyker Paris upp i Ystad. I bakgrunden finns den legendariske köksmästaren Christer Svantesson. Behöver jag skriva att maten var underbar. Vår kalvfilé var sagolik. Vi gillar det här stället skarpt. God mat. Bra viner som är rimligt prissatta. Väldigt duktig och trevlig personal. Ett givet ställe att besöka då en är i Ystad.

2015 Brunello di Montalcino, San Polo.

På den södra sluttningen av beget (kullen) Montalcino ligger vingården San Polo med vinfälten belägna 400-450 m ö h. Egendomen köptes 2007 av Marilisa Allegrini och drivs numera tillsammans med döttrarna Carlotta och Caterina.

Druvan är så klart Sangiovese. Vinstockarna är planterade mellan åren 1990 och 2000.  Druvklasarna avstjälkas innan pressning. Jäsninen äger rum på cementtankar. Vinet har lagrats i 30 månader på lätt rostade ekfat på 10, 20 och 40 hektoliter.  Det blandas och tappas sedan på flaska, där det får vila i 6 månader innan det släpps ut på marknaden.

En stor och fin doft som börjar med lite höstlöv, tobak och läder, men som rätt kvickt övergår i en härlig doft av bär, örter, några kryddor, aningens vanilj och kakao samt unset viol.

Årgång 2015 är i ett sagolikt drickfönster just nu. Fin syra. Lättsamma och trivsamma tanniner och med en bedårande frukt, där vi särskilt noterar körsbär, hallon, tranbär och några björnbär. Örter och kryddor ger vinet en extra dimension. I den långa eftersmaken får vi lite kaffe, choklad, aningens vanilj och violer.

En mycket bra balans och fint djup i smakerna.

Riktigt gott!

Betyg 4+

På SB är priset 559 kr. Värt varenda krona.

Ratafia de Champagne, Egly-Ouriet.

Ratafia föddes ur tanken att inget ska gå förlorat. Den sista druvsaften som det går att få ut jäser dom inte. Den klarnas och så tillsätter dom alkohol så att drycken hamnar på 17-18%. Resultatet blir en bärnstensfärgad dryck med druvornas naturliga sötma.

Det är faktiskt första gången jag dricker en Ratafia.

Till det här vinet har det bara använts Pinot Noir-druvor. Dessa är alltid från ett och samma år, även om det inte skrivs ut. Enligt uppgift är det vi drack gjort på druvor som skördats 2017. Det har också fått ligga till sig i två år på franska ekfat.

Ett sött vin med en bra friskhet. 

I doften hittar vi torkade aprikoser, lite kryddor, hasselnötter, aningens knallpulver, någon liten citrus ton och gott om krossat grus.

I gommen är det fylligt och sött så klart. En mycket fin balans mellan sötma och friskhet. Torkade aprikoser och en fin kryddighet kan vi omgående notera. I mindre omfattning prickar vi av nötter, lite honung, citrus, mogna päron och aningens russin.

Gott!!

Betyg 4

565 kr ligger priset på hos SB

Hamburgsund i Augusti

Det har blivit lite av en tradition att under sommaren få gästa vännerna Stig och Anki i Hamburgsund. Ovädret Hans hade dragit förbi. Ju längre norrut i Bohuslän vi kom desto blåare blev himlen. Vinden hade mojnat och nästan upphört. Det blev en tur på havet och lite medhavd fika, som vi kunde njuta av på Gåsö.

Solen värmde riktigt skönt på kvällen och den inbjöd till att njuta av ett glas champagne och några underbara kammusslor utomhus.

2014 Pur Oger, Franck Bonville. 

Franck Bonville är en producent jag kommit att uppskatta alltmer de senaste åren. Fantastiska champagner över hela linjen.

Jag har skrivit några blogginlägg om några av de cuvéer som dom producerar och lite om själva producenten. Den intresserade kan läsa här.

Den här champagnen är gjord på enbart chardonnaydruvor från 2014, som vuxit på två olika vinfält i byn Oger: Les Noyerots och Les Rumigny. Druvorna skördades och pressades 14 september 2014. I februari 2015 buteljerades 2400 flaskor, som sedan fick ligga på sin jästfällning fram till november 2020 då det degorgerades och fick en dosage på 5,83gr/liter.

Färgen går i en ljusare gyllengul ton, med massor av små fina bubblor som strävar upp mot ytan.

I doften är det gott om gröna äpplen, lite citrus, en del gula stenfrukter, krita, våta berghällar samt aningens nötter och en liten blommighet.

I munnen är det mycket friskt och nästan lite krispigt. En ung champagne som säkert kommer utvecklas på ett fint sätt de närmaste åren. Smakmässigt är det gott om gröna äpplen, citrus och toner av krita. Det finns i mindre omfattning men ändå tydligt, persika, gula plommon, någon aprikos, en viss brödighet, aningens blommor samt unset nötter.

Vi hade nog förväntat oss en viss krämighet, som vi gillade i årgång 2012. Kanske blir det så efter ytterligare något år i källaren.

Betyg 4+

Vi fick en superläcker pasta med sardeller. Strålande gott och till detta serverades ett vitt vin från Sicilien.

2020 Nerina Etna Bianco, Girolamo Russo.

Girolamu Russo är en av mina absoluta favoriter när det kommer till producenter av vin från Etnas sluttningar.

Girolamo Russo drivs av Giuseppe Russo som tog över familjeegendomen 2004 för att göra eget vin. Egendomen är gammal och släkten har gjort vin på Etna i generationer vilket känns roligt, då många egendomar här idag byggs upp och drivs av investerare från fastlandet eller andra delar av världen. Giuseppe är klassisk pianist och har universitetsexamen i Italiensk litteratur, vilket avspeglar sig i hans fokusering på detaljer. Något som behövs om man vill göra viner av allra högsta klass. Den totala produktionen är endast 30.000 flaskor och vingårdarna ligger på mellan 600-800 meters höjd.
Dom gör enligt hemsidan: två vita viner, sex röda viner på druvan Nerello Mascalese med en liten skvätt Nerello Cappuccio samt ett rosévin även detta gjort på Nerello Mascalese.
Egendomen är på totalt 26 ha, varav 15 ha är vinodlingar och resten är odlingar av oliver och hasselnötter. Här tillämpas principerna om organisk odling. Ja till och med så att det betraktas som ett Veganvin.

Det här är ett vin där den gröna druva Carricante (75%) spelar huvudrollen. De resterande 25 procenten är en blandning av Catarratto, Inzolia, Minnella samt Coda di Volpe. Druvorna kommer från 3 olika Contrada: Feudo, San Lorenzo och Calderara Sottana.

Det har fått jäsa (spontant) på en blandning av äldre ekfat och ståltankar, där det också fått ligga till sig i sex månader innan det buteljerades.

Färgen går i en halmgul nyans.

I doften hittar vi en del citrus, lite blommor, någon persika, örter och en hygglig dos rökiga mineraler.

I munnen känns det friskt med en härlig smak av citron och lime, lite mindre men ändå tydligt noterar vi gröna och gula äpplen. Gott om örter. Någon tropisk frukt liksom aningens florala toner kan vi också känna. Precis som i doften återkommer den rökiga tonen av mineraler. Främst i eftersmaken. Ett spännande vin med sina Etnatoner. Väldigt gott!

Betyg 4

Årgång 2020 är slutsåld, men 14/9 lanseras årgång 2022 på SB till priest 329 kr.

2016 San Lorenzo Etna Rosso, Girolamo Russo.

Dagens huvudrätt var lamm med primörer från S och A:s egna trädgård. Ett fantastiskt lamm och primörerna bara så goda. Vi fortsatte med vin från Girolamo Russo.

Det här vinet är gjort på druvan Nerello Mascalese och en liten skvätt Nerello Cappucchio. Druvorna kommer från ett vinfält (Contrada) med namnet San Lorenzo nära den lilla staden Randazzo. Åldern på vinrankorna ligger mellan 70 och 100 år och vinfältet ligger ca 750-780 m ö h. Jäsningen sker med naturlig jäst. Vinet har fått vila upp sig i 18 månader på begagnade 2600-liter stora ekfat. 

Alldeles i början infinner sig en försiktig ton av läder i doften, men rätt omgående är det den mörka frukten som dominerar med tydliga inslag av örter, kryddor, krossad flintastenar och med en underliggande diskret ton av rök.

Vi smakar och konstaterar direkt att detta är et fantastiskt vin. För varje liten sipp vi tar blir vi allt mer lyriska. Ett hyfsat slankt vin och visst har det en liten stramhet, ändå är det den ljuvliga frukten av såväl röda som lite mörka bär vi faller för: hallon, tranbär, körsbär, blåa plommon, något björnbär. Mmmm så gott! Efterhand dyker det upp lite örter och kryddor, rosor, steniga mineraler med unset av rökighet. Finfin syra och lättsamma tanniner skapar ett visst motstånd. Eftersmaken är något längre än medel och där återkommer bären och örterna, men också rosor och aningens viol.

Årgång 2016 är fantastisk nu!!

Ett av de bästa Etna Rosso-vin vi druckit.

Betyg 5-

Dessvärre springer priset iväg. 2016 kostade vinet 329 kr. 2020 var priset 429 och idag kostar årgång 2019 519 kr. 

2012 Recioto från Le Bertarole.

Vi avslutade kvällen med en recioto som fått några år på nacken.

Le Bertarole är en producent, som vi besökt ett flertal gånger. Det är alltid samma glädje att träffa Marco och höra hans berättelse.

Vinet är gjort på 50% Corvina, 20% Corvinone, 20% Rondinella och 5% vardera av Croatina och Dindarella. Druvorna har torkats runt tre månader. Vinet har legat på ståltankar i 14-15 månader.

Det doftar av mörka bär, torkad frukt, lite kakao samt aningens vanilj. Det här är ett sött vin, men syran ger friskhet så att sötman blir inte alls lika påtaglig som annars.

Söta mörka körsbär, mogna björnbär, torkad frukt, någon liten örtighet och lite mörk choklad blir vår sammanfattning av smakintrycken.

Betyg 4

275 kr kostar årgång 2017 på SB.

Vinprovning: Chianti, Rioja och Garnacha

Varje sommar besöker L och G oss. På schemat står bad och vinprovning. I år fick vi inställa badandet för första gången på bra många år, men vinprovning är inte väderberoende så den blev av. L och jag började prova vin tillsammans på det sena 1970-talet, då vi var arbetskamrater på Volvo LV, så några provningar har det blivit under åren.

Vi startade övningarna med ett glas champagne. Vilmart är, som trogna bloggläsare vet, en av mina absoluta favoriter. Du som vill veta lite mer om Vilmart och deras Cuvéer hittar detta via Den här länken

Grand Cellier, Vilmart & Cie. 

Grand Cellier är en av Vilmarts lite enklare champagner, men håller ändå fanan högt.

Den är gjord på Chardonnay (70%) och Pinot Noir (30%) som vuxit på vinstockar som har en genomsnittlig ålder på dryga 30 år. Den görs på tre olika årgångar med ungefär en tredjedel av vardera året. Jag tror den är gjord på årgångarna 2014,2015,2016 med tanke på att den degorgerades i februari 2020. Dosagen är 8g/liter. 

Den har tillbringat runt tio månader på stora ekfat s k foudres innan den tappades på flaska för en andra jäsning. 

Färgen går i en blek citrongul nyans med lite skira ljusgröna stråk.

I doften hittar vi gul-gröna äpplen, en del citrus, våta berghällar, krita, kaprifol, rostat bröd, någon örtkvist samt några gula stenfrukter.

I munnen känns det väldigt friskt med en rätt ordentlig och trevlig syra. Ännu ugnt, men ändå fullt njutbart. De gul/gröna äpplena och citrusen från doften återkommer omedelbart i gommen vid den första lilla klunken. Nu får de sällskap av gula plommon, persika, rostat bröd och några mariekex. I mindre omfattning, men ändå tydligt noterar vi en viss örtig ton, mineraler i form av krita och sten samt aningens blommor typ jasmin och kaprifol. I den medellånga eftersmaken dyker det upp aningens grapefrukt och unset honung. 

Gott!!

Betyg 4

Innan vi tar oss an huvudrätten provar vi tre flaskor vin mot varandra. Vi följer alltid samma mönster när vi träffas. Värden bidrar med två flaskor och gästen svarar för det tredje vinet. För mig blir det ett helt okänt vin medan för L och G är två av viner helt okända

2019 Chianti Classico, Bucciarelli. 

Familjen Bucciarelli har sedan slutet på 1800-talet ägt och brukat jorden på gården Antico Podere Casanova. Det startade med Gaetano, fortsatte med sonen Dino och sedan har det rullat på. Idag är det fadern Ezio och sonen Massimo som bär ansvaret. Totalt äger dom 20 ha varav vinodlingarna omfattar 7 ha. De övriga 13 ha är jordbruksmark. Vinodlingarna drivs enligt organisk-biologiska odlingsprinciper. Vingården är certifierad. Dom har även ett Agriturismo. Vinportföljen består av följande viner: Chianti Classico, Chianti Classico Riserva, ett IGT-vin Gandino (familjens stolthet) samt ett vitt och ett rosato.

Druvan är Sangiovese till 100 procent. 14-28 dagars maceration. 20-24 månader på stora fat s k botti.

Ett slankt vin med en viss stramhet.

Doften börjar med lite läder och jord, men rätt omgående dominerar körsbären. Vi noterar även en viss kryddighet och krossade stenar. Doften är kanske inte så stor, men ändå tydlig och inbjudande.

I gommen är det de syrliga körsbären som spelar huvudrollen, men här finns små fina portioner steniga mineraler, aningens balsamico och lite örter.

Ett inte så avancerat vin, mer gjort för att förgylla vardagen. 

Betyg 4-

Vi betalade i våras 225 kr till Fanwine

2010 Vina Tondonia Reserva.

Under mitten av 1800-talet åkte många franska vinproducenter till Rioja. De letade efter nya platser där det gick bra att odla druvor då vinlusen hade förstört stora delar av de franska vingårdarna. Don Rafael López de Heredia y Landeta studerade vinmakning och följde de franska producenterna till Rioja. 1877 lade han grunderna till vineriet som idag är det äldsta i Haro och ett av de tre äldsta i Rioja. 1913 planterades vingården Viña Tondonia. Företaget äger ytterligare tre vingårdar i Rioja Alta: Viña Cubillo, Viña Bosconia och Viña Zaconia. R López de Heredia har också ett eget tunnbinderi, och har sedan vineriets start enbart framställt vin som legat på fat av amerikansk vitek. Vinmakare är Mercedes López de Heredia, fjärde generationen i familjen.

Vinet är gjort på Tempranillo (70%), Garnacha (20%) samt resterande 10% på Mazuelo och Graziano. Det har legat sex år på ekfat med omtappning två gånger per år.

Färgen går i en mörkröd nyans med några tegelfärgade stråk.

Doften börjar med jord, läderoch tobak, men övergår ganska så snabbt till mörkröda, varma bär, som tillsammans med vanilj, dill och kryddor bildar ryggraden i doften.

I munnen känns det som ett moget vin med en varm mörkröd frukt, där körsbären är särskilt tydliga. En fin kryddighet tar sin plats. En hel del toner från fatlagringen noteras, men detta är inget som stör oss. Visst känns både vanilj och dill, men det är ju också lite utmärkande för rioja.

Betyg 4-

På SB är priset 191 kr

2019 Garnacha, Bodega Marañones.

Bodega Maranones grundades 2008 i ett samarbete mellan vinmakaren Fernando Garcia och vingårdsägaren Fernando Cornejo i ett område som kallas just Maranones. Egendomen omfattar idag 20 hektar och förutom vin växer även mandel- och olivträd på marken. Jorden brukas ekologiskt och fokus ligger på druvsorten garnacha från 30-70 år gamla vinstockar. Bodegan ligger i San Martín de Valdeiglesias, en underregion av Vinos de Madrid DO. 

Jordmånen består av kalkstens och sand. Det här vinet är gjort uteslutande på Grenache-druvor, där vinrankorna är 50 - 70 år gamla belägna i norrläge 750 - 850  meter över havet. Skörden sker för hand. Vinet spontanjäses i stora franska ekfat. Druvornas skaltrampas varsamt sönder med fötterna inför jäsningen, som sker med naturlig jäst. Vinet mognar efter jäsningen under 12 månader i använda franska ekfat. Vinet har inte genomgått stabilisering, klarning eller filtrering.

Färgen överraskar genom att gå i en ljusare rubinröd nyans.

I doften hittar vi en hel del röda bär av det mörkare slaget. Här finns gott om örter och kryddor, men även solvarm grusväg noteras. Aningens blommor.

I munnen är det förvånansvärt slankt och samtidigt ganska så mjukt med sommarvarma bär som drar åt jordgubbar, hallon , tranbär och lite körsbär. Ett rätt så stort inslag av örter och kryddor adderar karaktär till vinet. Trevlig syra och snälla tanniner. Eftersmaken är medellång och där det upp lite lakrits och unset rosor.

Betyg 4

Flaskan kostade 249 kr på SB. Nu är den slutsåld.

2015 Hohenmorgen Auslese, Dr von Bassermann-Jordan. 

Jag besökte 2016 Pfalz med några vinvänner. En helt fantastisk resa, som gav lite insyn i ett vinområde jag inte hade stor kunskap om. En av de producenter vi besökte var Dr. von Bassermann-Jordan, där vi också bjöds på en fantastisk provning under ledning av Sebastian Wandt. Du kan läsa om detta här.

Verksamheten har sitt ursprung i den lilla staden Deidesheim. Idag omfattar verksamheten 49 ha vinmarker fördelat på 20 olika lägen med bl a topplägena Hohenmorgen, Kirchenstuck och Jesuitgarten. Årsproduktionen är knappt 500 000 flaskor. Biologiska odlingsmetoder har blivit en naturlig del i arbetet och ett flertal viner är också blivit certifierade.

Ett av de vinerna vi fick smaka var den då mycket unga, men ändå läckra Hohenmorgen Auslese från 2015. Ett par flaskor fick följa med hem och nu är det dags för den sista.

Jäsningen sker spontant. 10% avdruvorna har fått jäsa på gamla ekfat medan 90% har fått jäsa på ståltankar.

En härlig friskhet noteras i såväl doft som smak. Päron, persika, lite citrus, persika, tropiska frukter och aningens honung i eftersmaken. Visst finns här en elgant och delikat sötma, men den fina syran och den låga alkoholen (7%) gör det här väldigt klunkvänligt. Och dessutom väldigt gott!

Betyg 4+

Brut Nature, Billecart-Salmon

28 juni fick vi barnbarn nr två. Så klart en stor tilldragelse speciellt för dottern och hennes man. Vi själva blev mormor och morfar. Så nu har båda vår barn varsitt barn. 28 juli, en månad senare, är de lyckliga föräldrarna på besök. Vi måste så klart fira detta och då duger endast champagne.

Maison Billecart-Salmon grundades 1818. Det var då som Nicolas Francois Billecart gifte sig med Elisabeth Salmon. Vingården ligger i den lilla byn Mareuil-sur-Aÿ cirka 7-8 km öster om Epernay. Det är fortfarande ett familjeföretag, där det idag är den 7:e generationen som styr över verksamheten. Idag omfattar verksamheten 100 ha som dom själva äger samt ytterligare lika mycket som dom köper från kontrakterade odlare. Från totalt 40 olika crus skapar dom sina cuvéer. Alla från Premier- eller Grand Cru-lägen. 

Deras portfölj består av 6 Non Vintage Cuvéer, en "vanlig" vintage, en champagne på Pinot Meunier med namnet Les Rendez-vous de Billecart-Salmon, en årgångsrosé Elisabeth Salmon, en Brut Millésime Cuvée Nicolas Francois samt en Blanc de Noirs med namnet Le Clos Saint-Hilaire med druvor från den en hektar stora vingården med samma namn.

Noterbart är att när Rickard Juhlin 1999 skulle utse "The champagne of the Millenium", så hamnade Billecart-Salmon som etta med årgången 1959 och tvåa med årgången 1961.

Min erfarenhet av Billecart-Salmons champagner är begränsad. Jag har druckit och skrivit om:

- Brut Sous Bois

- 1998 Cuvée Nicolas Francois Billecart Brut

- 2000 Cuvée Niocolas Francois Billecart Brut

Den här strålande eftermiddagen är det Brut Natur vi häller i glasen. Den här är gjord på en blandning av Pinot Meunier (40%), Pinot Noir (30%) och Chardonnay(30%).

Runt 48 månader har den fått ligga på sin jästfällning innan den degorgerades. Brut Nature betyder att ingen dosage (socker) har tillsatts. Den är gjord på en blandning från tre årgångar. Jag har inte kunnat hitta vilka årgångar som ingår eller när den degorgerades. Jag köpte den på Systembolaget på sensommaren 2020.

En mycket frisk och välsmakande champagne, där vi i doften hittar en hel del gröna äpplen, citrus, bröd, krita och krossad sten. I takt med att temperaturen stiger tillkommer krusbär och tropiska frukter.

Det vi känner i doften kommer tillbaka när vi smakar på den. Mycket frisk och riktigt tillgänglig redan nu. Visst finns här en stor syra, men den blir aldrig påfrestande. Gröna äpplen typ Granny Smith är tillsammans med grapefrukt och grillad citron det som vi först noterar. Efterhand noterar vi en fin brödig ton, persika, aprikos, krusbär, krita och steniga mineraler. Eftersmaken är något längre än medel och där tillkommer tropisk frukt, aningens honung och nötter.

Betyg 4++

Brut Grand Cru Vieilles Vignes från Paul Sugot.

Tidigare i våras damp det ner ett mail från Fanwine. Deras senaste projekt var champagner från Paul Sugot. Jag hade läst mycket gott om Paul Sugots champagner, så det fick så klart bli en beställning.

Distanshandlaren Fanwine har ett intressant upplägg, där du som vinkonsument önskar dig ett vin och när tillräckligt många andra hakat på så fixar Fanwine en import. Läs mer på deras hemsida. Det finns också en lagershop belägen i Danmark och hittar du något intressant där är det bara att beställa. Frakt, moms och alkoholskatt ingår i slutsumman.

Maison Paul Sugot är ett familjechampagnehus, som startade 1901 och som nu är inne på den femte generationen vinmakare (Olivier Sugot). Deras vinfält befinner sig runt byn Avize på det som kallas för "Côte des Blancs" och dom producerar endast champagner gjorda på druvan Chardonnay. Tre olika cuvéer gör dom: 

- En årgångscuvée Extra Brut Grand Cru Vieilles Vignes, där de äldsta vinstockarna är 112 år och som får ligga på sin jäst i 12 år innan den degorgeras. Dosagen är 2,5 g/liter

- En årgångslös Brut Grand Cru Vieilles Vignes, där vinstockarna har ungefär samma ålder som årgångscuvéen, men däremot ligger den 10 år på sin jästfällning. Dosagen är här 5 g/liter.

- Brut Classique, där vinstockarna är yngre, men ändå har en ålder på 45 år och äldre. 5 år får den på sin jästfällning och en dosage på 6 g/liter

Vårt första smakprov är en halvflaska av den årgångslösa (Non Vintage) Brut Grand Cru Vieilles Vignes. Den är gjord på de tre årgångarna 2009-2010-2011.Den procentuella fördelningen håller dom hemlig. Druvorna kommer från riktigt gamla vinstockar. Det har fått ligga 10 år på jästen och fått en dosage på 5 g per liter.

Färgen går i en lite djupare gyllengul ton.

I den lätt mogna doften hittar vi gott om gula och gröna äpplen som blivit lite bokna. Här finns också en rejäl dos våta granithällar. Ett tydligt inslag av citrus. I lite mindre omfattning noterar vi gula stenfrukter, en del brödiga toner, aningens kaprifol samt unset honung.

En alldeles underbar champagne att njuta av nu. Lite begynnande mognadstoner har börjat infinna sig i smaken, men ändå mycket frisk och aptitretande. Precis som i doften startar det med lite bokna gula och gröna äpplen, som följs av ett trevligt inslag av citrus. I små doser noterar vi persika, aprikos, mariekex, krita och aningens, aningens honung.

Betyg 4+

Vi betalade 1201 kr för sex halvflaskor.

Cuvée Rubis, Vilmart & Cie

Vilmart & Cie är en producent som Vintankar håller högt. Firman grundades 1890 i Rilly-la-Montagne någon mil söder om Reims. Årsproduktionen ligger runt 110 000 flaskor. Odlingarna sker efter biodynamiska principer utan att vara certifierade.
Enligt deras hemsida tillverkar dom sju olika cuvéer: Grand Réserve, Grand Cellier, Cuvée Rubis, Grand Cellier d´Or Millésime, Coeur de Cuvée Milleéime, en årgångs Blanc de Blancs  och en årgångs rosé (Emotion) samt en Ratafia.
Vi har tidigare druckit och skrivit om deras Grand Réserve Magnum inköpt 2010 som var fantastisk. Riktigt bra var också den lite enklare Grand Cellier och alldeles strålande den mer eleganta Grand Cellier d´Or 2008. Deras toppvin Coeur de Cuvée 2008 var helt enastående. Cuvée Rubis alldeles lysande.

Cuvée Rubis är gjord på 90% Pinot Noir (inkl 15% rött vin) och 10% Chardonnay, som vuxit på vinstockar som är drygt 30 år gamla. Den har fått tillbringa 10 månader på ekfat. Den degorgerades i november 2016. Den görs vanligtvis på två årgångar. Stämmer mina anteckningar så bör det vara från skördarna 2013 och 2014.

En helt fantastisk roséchampagne, som nu har fått en del mognadstoner. 

Färgen har med åren fått en alltmer orange ton.

I doften är det gott om röda bär, röda äpplen som blivit aningens bokna, våta stenhällar, bröd, aningens syrener samt någon gul stenfrukt.

I munnen är det friskt med fina röda bär: Syrliga jordgubbar, smultron, tranbär och aningens körsbär. Lite lätt bokna röda äpplen känner vi. Här finns också lite röd citrus som mandariner och blodgrape. I mindre omfattning hittar vi mandlar, steniga mineraler och persika. I eftersmaken kan vi känna lite blommor, aningens honung och ännu mera blodgrape.

Betyg 4+