Brunelli december: Campo del Titari Amarone Riserva

Ett år går fort. När jag i januari skrev den första månadsrapporten kändes december väldigt avlägset, men nu är vi där. Det här projektet hade ju inte varit möjligt om inte Alberto ställt upp med bilder och information. Det är helt och hållet hans förtjänst att jag lyckats få ihop en rapport för varje månad.

Det har blivit dags att förmedla lite om vad som hänt under december på "vår" vingård dvs Az Agr Brunelli. Vi har varje månad under 2017 skrivit lite om vad som hänt på vinfälten, i källaren och på deras gård. Du hittar nedan en länk till varje månad

Nedan hittar du länkar till årets föregående månader:
Januari- Campo Inferi
Februari- Bianco di Custoza
Mars-Corte Cariano
April. Ripasso
Maj: Carianum
Juni: Campo del Maestro
Juli:Overnight (rosé) och Pa´Riondo (vitt)
Augusti: Valpolicella Classico och Superiore
September: Resol
Oktober: Amarone della Valpolicella
November: Recioto

Vi har också varje månad presenterat ett av deras viner. Vi inledde året med deras Riserva Campo Inferi och vi avslutar året med Riserva Campo del Titari. Vi får på så sätt året inramat av två Amarone i världsklass.

December har bjudit på ett varierat väder i Valpolicella. Ett ordentligt snöväder drog in i början på månaden, men snön låg kvar endast någon dag. Många dagar har varit  fyllda med solsken, medan nätterna har varit kalla och temperaturen tagit sig ner mot nollpunkten. Ett för vinbonden bra förhållande. På dagtid har dom kunnat jobba på vinfälten med att beskära vinrankorna samtidigt som nätterna gör att vinplantorna fortfarande "sover".

Det har varit en ganska torr höst med inte alltför mycket dimma och dis, vilket är gynnsamt för torkningen av druvorna. Fukten kan annars vara ett problem med svampangrepp, men inte så i år.

Årets tidiga skörd har också resulterat i att Brunelli redan strax före jul pressade de torkade druvorna till Recioto och Amarone (inte deras riservor Inferi och Titari). En provning av druvmusten gör att deras förväntningar är mycket stora på årgång 2017. Nu är jäsningsproceduren igång.

Luigi Brunelli composer of magic wines and poems.

Campo del Titari håller Brunelli på att testa från några olika fat. Den lovar mycket!!
2013 kan vara en riktigt stor årgång!

Custoza 2017 buteljerades i början på december med den nya etiketten.
Även deras Valpolicella Classico och Valpolicella Superiore har fått nya etiketter, så att de stämmer designmässigt överens med övriga viner.

Det har som ni förstår varit full aktivitet i vinkällaren.
December är också en månad där det är mycket att göra i "Vin-shopen". Många kunder kommer för provningar och inköp inför jul- och nyårsfirandet.
En hel del viner har också skeppats iväg till USA och andra länder. Allt ska fram innan julfestligheterna drar igång.

Vårt månadsvin under december har varit Campo del Titari. Ett av de absolut bästa Amarone-viner som finns. Vi har under december testat årgångarna 2009, 2010, 2011 och 2012.
Druvblandningen är ungefär den samma år från år.

Titari är gjord på druvorna Corvina och Corvinone (75%), Rondinella (15%) och Oseleta (10%).

Druvorna kommer från en och samma vingård, som ligger cirka 450 m över havet. En första selektering görs ute på fältet, då druvorna plockas. En andra selektering görs efter att druvorna torkats. Druvorna torkas i cirka fyra månader innan de pressas. Jäsningen äger rum i 40 dagar vid en låg temperatur.

  Vinet får därefter mogna under 36 månader på nya ekfat innan de buteljeras. Slutligen får det vila ett år på flaska innan det släpps ut på marknaden.

Årsproduktionen av Titari är runt 3 000 flaskor.

Nästan samtidigt som Valpolicella fick snö, så fick vi det också på den svenska västkusten. Vår snö stannade ett halvt dygn längre. 

Årgång 2009 känns helt fullmogen nu och är i ett underbart drickfönster, med alla nyanser fullt utvecklade. Den är med andra ord på sin topp och kommer nog att vara så något år till.
Vi har låtit den få knappt två timmar i karaff. Vi möts av en stor doft med massor av mörka bär, kryddor, kakao och lite vanilj samt en finstämd ton av torkad frukt. En alldeles underbar doft!

Vi tar en klunk. Oj, det är är ju bara så gott. Så fullpackad av fullmogna smaker. De söta mörka körsbären, de solmogna björnbären, den lilla tonen av skogshallon är en sådan underbar inledning. Ganska så omedelbart ansluter örter, lite steniga mineraler och kakao. Syran är fortfarande alert. Tanninerna har rundats av ordentligt, men dom finns där alltjämt och bjuder det där härliga lilla motståndet.
En nästan magisk eftersmak får oss att sitta och småsmacka hela tiden. Ljuvliga söta mörka körsbär, lite torkad frukt, mörk choklad med en bitterljuv touch och någon liten ton av espresso.
Hysteriskt gott!
Betyg 5

Årgång 2010

Det svagaste kortet i den här fyrlingen.  Ändå ett fantastiskt vin. Det enda som fått ett minustecken bakom sin 5:a. Ja ni förstår själva.
Det är klart att mycket av det vi kände i 2009  går igen i 2010, men smakerna har inte samma djup, inte samma intensitet eller mognad. Nu är ju årgång 2009 dels alldeles enastående god samtidigt som det redan nått en formidabel topp. Årgång 2010 tycker jag mognar lite långsammare och även om det är ganska nära sin topp är det ändå inte riktigt där.
Betyg 5-

Årgång 2011
Ett sagolikt vin, rent av magiskt. Förra hösten var alkoholhettan påtaglig och det krävdes bortåt 6 timmars luftning för att vinet skulle komma till sin rätt. Nu (dec 2017) räcker det med 2-3 timmar och alkoholen är i ganska hög grad, om än inte fullt ut, infångad av frukten. Årgång 2011 har fortfarande kvar en hel del av sin ungdomlighet i den komplexa mörka frukten: söta, mörka körsbär, solmogna björn, några mörka skogshallon, aningens sv vinbär och några blåbär. Örter, lite torkad frukt, kakao, lakrits och finmalda kryddor. I doften har 2011:an en mer tydlig ton av läder, kompostjord och tobak än vad 2009 och 2010 har.
Eftersmaken är ju bara så lång och läcker. Den har det där fina lilla bittra avslutet som får oss tänka på espressokaffe, körsbärskärnor och riktigt mörk choklad. Det finns också en väldigt fin syra och tydliga tanniner. De senare smånfsar lite grann och bjuder ett försiktigt motstånd.
Betyg 5

Årgång 2012
Dryga två månader sedan jag senast drack en 2012:a. Riktigt bra redan då, men jag tycker den utvecklats något och hackat sig upp ett pinnhål till. Visst är det här en en ung amarone, som kräver sina tre timmar på karaff, men görs detta så blir det en himmelsk upplevelse.

Här finns en stor, komplex doft fylld av en läcker mörk frukt, som tillsammans med lite läder, jord, örter, torkad frukt, kakao och aningens kolasås gör det till en ljuvlig sniff- och doftupplevelse. Någon liten alkoholton kan vi initialt skönja, men den avtar ju längre tid vinet får i glaset.
Den första lilla klunken väcker en känsla av hysterisk upprymdhet. Vilken fantastisk amarone! Intensiteten, kraften och komplexiteten! Den generösa frukten: söta mörka körsbär, solmogna björnbär, några svarta vinbär, blåa plommon och ett sällsamt inslag av skogshallon får oss att jubla.
Lägg på lite örter och torkad frukt tillsammans med den trevliga syran och finstämda tanninerna, så går vi nästan upp i brygga. Tanninerna är särskilt värt att nämna. De är visserligen avrundade och tämligen mjuka, men ändå påtagliga och bjuder det där lilla motståndet, som en kvalitetsamarone ska ha enligt vår bok.
Eftersmaken är packad med söta mörka körsbär, någon liten, liten ton från russin och den bitterljuva smaken av riktigt mörk choklad. Milde Moses vilken Amarone!!

Betyg 5

Detta fick bli årets sista blogginlägg. Vi vill också passa på att önska alla våra vänner

GOTT NYTT ÅR    HAPPY NEW YEAR      FELICE ANNO NUOVO

2012 Luddite Shiraz

Månadens vin på forumet finewines.se har under december månad varit ett ett vin från Sydafrika på druvan Shiraz (Syrah).
Det kostar inget att vara medlem på forumet. Det är bara att registrera sig och ta del av diverse nördiga vinmänniskors tankar och åsikter om vin. Just projektet "Låt oss dela en pava över nätet" tycker jag är lite extra kul. Någon av medlemmarna väljer månadens vin. De som har lust deltar genom att köpa en flaska och sedan förmedla sina tankar.

2012 Luddite Shiraz 
Niels Verburg och Penny Meyer möttes 1985 på Elsenburg Agricultural College. Efter avslutad examen var de ett par vars önskan var att få göra vin tillsammans. Det var hårda tider i Sydafrika så dom flyttade till Europa, där dom jobbade och förkovrade sig inom vintillverkning. Det blev även något i år i Chile, Nya Zeeland och Australien innan dom 1995 återvände till Sydafrika. Det blev närmare åtta år hos vinproducenten Beaumont i Bot River innan dom öppnade eget.
Dom köpte en gård alldeles utanför Bot River, som är runt 17 ha stor. Shiraz har dom gjort sedan årgången 2000. Deras motto är "Passion går före teknik".

Druvorna kommer från Bot River och är små i storleken men med en fantastisk koncentration. De skördas för hand och delas in i två olika batchar, nya och gamla odlingar. Direkt efter press blandas vinet för att jäsa på lite lägre temperaturer för att behålla fruktigheten. Musten dras sedan till ekfat varav 25 procent är nya, 95 procent fransk och 5 procent ungersk ek. Resten av faten är gamla och vinet får mogna i två år innan man buteljerar.
Källa: importörens hemsida.

Doften är ganska kraftig med en massiv mörk frukt som omedelbart slår emot oss. Här finns en del örter av provencalskt snitt, men också lite läder, jord, järnrör, någon liten ton av kakao och björnklister samt unset vidbränd mjölk.

I munnen är det ett kraftigt vin med stor kropp och massor av mörk frukt såsom björnbär, katrinplommon, körsbär och några skogsbär. Örterna från doften återkommer i smaken och nu förstärkta med svartpeppar. Bra syra och medgörliga tanniner gör att vinet bjuder ett försiktigt motstånd och håller frukten på plats så den inte övergår till att bli syltig. Eftersmaken är något längre än medel och har en hyfsad stor komplexitet: med en fin mörk bärkompott, örter och kryddor, mörk choklad och sötlakrits. Det finns en viss ton av alkohol, men inte direkt störande.
Ett gott vin som jag gärna dricker igen. Återköp? Troligen inte. 346 kr som det kostar på SB känns lite högt.

Betyg 4-

1982 Vintage Port, Quinta Do Noval

En gång i tiden hade Vintankar en faiblesse för portvin. Några flaskor hamnade i källaren. Smakpreferenserna förändrades och numera blir det en flaska portvin om året. På Julaftonens förmiddag drar vi korken. Dekanterar. Och till osten som avslutar vårt julbord dricks den.
I år blev det en VP från Quinta do Noval

Quinta Do Novals historia startade 1715, men det är kanske främst under 1900-talet som dom gjort sig ett namn. Antonio José da Silva förvärvade egendomen 1894 och planterade om p g a phylloxera-angreppen. Svärsonen Louiz Vasconceles Porto tog så småningom över. Han hade ansvaret för verksamheten under nästan fyra decennier. En kreativ man som införde en mängd innovationer i verksamheten bl a var det han som formade om terassodlingarna till ett mycket bredare format, 1958 introducerade han Late Bottle Vintage (LBV), år på Old Tawnies m m.
1993 köpte AXA Millésime verksamheten och sedan dess har Christian Seely haft ansvaret.

Att öppna en gammal flaska portvin är alltid lika spännande. Den här gången är korken i ett förvånansvärt bra skicka. Övre delen är helt fräsch och det är bara längst ner som den är lite "gammal". Den åker ur med ett litet plopp och nästan inga smulor är kvar i portvinet.
Druvorna till det här portvinet kommer från en enda vingård. Druvmixen har jag inte lyckats få fram

En fin doft av björnbär, lite hallon, någon liten ton av viol och fikon samt  kanderade mandlar. En ytterst svag nyans av romrussin kan vi notera.

I gommen finns en härlig sötma som balanseras av en finstämd syra. Några alldeles sammetslena tanniner. Inte ett så tungt portvin, men tämligen komplext och så nära toppen det går att vara. Björnbären och den lilla tonen av skogshallon från doften går igen i smaken också. Här finns en del torkad frukt främst fikon och dadlar, några romrussin, en liten försiktig ton av örter och kanel samt mörk choklad. Eftersmaken är mycket lång.
Visst är det ett portvin som inte är så tungt, men desto mer lättdrucket är det. Och visst tusan är det gott!!

Betyg 4++

Det här portvinet köpte jag i början på 90-talet för knappt två hundra kronor. Onekligen ett väldigt bra köp! Portvin kan det verkligen löna sig att vänta ut!

2006 Amarone Villa Monteleone.

Uppesittarkvällen avslutas på samma sätt som den gjort de senaste 15 åren. När allt julstöket är avklarat, så slår vi oss ner med ett glas Amarone och njuter av  att julefriden börjar infinna sig. Från musikanläggningen hörs Håkan Hagegård och Adolf Fredriks Gosskör. I våra glas är det Amarone från Villa Monteleone.

There won´t be snow this Christmas on the Swdish westcoast

Ni som följer bloggen vet att Villa Monteleone fyller en särskild plats i hjärtat hos Vintankar. Vi har bott på gården ett par gånger, besökt den ännu fler gånger och köper deras viner så gott som varje år.
Ett av besöken kan du läsa om här.
Åtskilliga årgångar av Villa Monteleones Amarone har vi njutit av.
Du kan läsa om årgång 2001 här, 2003 här, 2004 här, 2005 här, 2006 här, 2007 här, 2008 här, VM Raimondi (svenska ekfat) 2008 här samt årgång 2009 här.
Vinet är gjort på druvorna Corvina, Corvinone och Rondinella. Vinet har legat 36 månader på franska ekfat.

Årgång 2006 befinner sig helt på topp och levererar en högtidsstund för en amaronenörd som Vintankar. Redan direkt då korken dragits ur och den första lilla provskvätten hällts upp blir vi mer eller mindre saliga.
En underbar doft av mörka körsbär, lite torkad frukt, några örter och kakao kan vi ganska omgående ta till oss. Det är väldigt lätt att sluta ögonen och förpassa sig till Villa Monteleones underbara trädgård.

Vi blir överraskade av att vinet känns så omedelbart tillgängligt. Redan då vi tar den första lilla skvätten möts vi av de allra ljuvligaste smaker. Vinet får en timma på karaff. Visst har det tillkommit en del smaker, men kanske har de främst djupnat. Vinet håller den här höga nivån kvällen igenom.

I gommen känner vi ett runt och fylligt vin, som är fullpackat av söta mörka körsbär, solmogna björnbär, några skogshallon och blåa plommon.Fikon, dadlar och lite russin. Örter och försiktiga kryddor. Katrinplommon. Kakao. En mångfacetterad smakpalett. Inte allt på en gång. Mer som lager på lager. Fortfarande en bra syra för friskhetens skull. Mjuka och sammetslena tanniner, men dom finns där. En ljuvlig och riktigt lång eftersmak med det där lilla bittra avslutet från riktigt mörk kvalitetschoklad.
Hög komplexitet. Fin elegans. Bra balans.
Du som har några 06:or får rådet att öppna några nu. Det är en underbar upplevelse och det blir inte bättre än så här, vilket räcker ända fram till paradiset.

Betyg 5-

Alla ni där ute tillönskas en riktigt GOD JUL

Vintankar träffar Kontextvin

Det har gått några år sedan jag första gången träffade Ingvar. Det var ett möte två bloggare (JC:s Vintankar och Billigt Vin) emellan. Vi har vid ett par tillfällen besökt diverse vin-event i Köpenhamn. Vintankar har också vid några tillfällen fått chansen att vara med på vinprovningar i Ängelholm och inte minst var det Ingvar som gjorde att jag upptäckte Cibi e Vini i Köpenhamn.

Ursäkta det dåliga fotot.

Nu har Ingvar startat eget under namnet Kontextvin. Klicka på namnet och du kommer till Facebook-sidan. Under hösten har Kontextvin besökt diverse städer i vårt avlånga land och presenterat sina viner. Den 23 november var det dags för Göteborg. Självklart gjorde vi oss lediga för att få ett samtal med Ingvar och samtidigt prova en del av sortimentet.

Ingvar är ju en av Sveriges främsta, om inte den främste, kännare av viner från Friuli. Naturligtvis finns viner därifrån representerade i Kontextvins portfölj. Jag lyfter särskilt fram producenten Ronchi di Cialla, som vi hittar i Cialla-dalen, där det odlats vinrankor sedan urminnes tider. Vi befinner oss inte långt från Slovenien.

1998 och 2014 Cialla Bianco
Jag provade två årgångar med åtskilliga år emellan sig. Det som slår mig mest av allt är att ett vin med nästan 20 år på nacken har kunnat behålla en sådan friskhet.
Druvsammansättningen är lite olika mellan åren, men håller ungefär de här proportionerna Ribolla Gialla (60%), Verduzzo Friulano (30%) och Picolit (10%).
Vinet har fått jäsa på ekfat och sedan mogna på dessa i knappt ett år. Det får sedan ligga ytterligare 6-12 månader på flaska innan det anses moget för marknaden.
Ett aromatiskt vin med en doft av citrus, gula äpplen, päron, gula plommon, lite vanilj och persika.
I munnen känns det friskt, fylligt och väldigt fräscht. Citrusen liksom den gula frukten från doften kommer tillbaks nu förstärkt med lite kryddor
Årgång 1998 har ett något fylligare uttryck med så klart mer mogen frukt och smaker som djupnat, men ändå otroligt friskt.


Två viner som verkligen stack ut var dessa två röda viner. Jag undrar om inte den här Schioppettinon är den bästa jag druckit på just den druvan

2012 Schioppettino di Cialla

Druvan är så klart Schioppettino till 100%. Vinet har fått mogna 14-18 månader på ekfat samt närmare tre år på flaska innan det anses moget för marknaden.

Ett alldeles underbart vin med med mörka bär såsom körsbär och björnbär i såväl doft som smak.. Den typiska tonen av vitpeppar är där. Någon ton av violer. Här finns tanniner som biter, men aldrig att det blir för mycket. En förförisk frisk syra och en lång eftersmak. Fantastiskt gott redan nu, men kommer säkert att utvecklas ytterligare och hålla i många år till.

Den här vill jag bara ha!!

2015 Ribolla Nera

Detta är deras instegsvin och även det gjort på Schioppettino till 100%. Det får jäsa på ståltankar och sedan får det ligga till sig i 12-18 månader på barriquer samt slutligen ett år på flaska.
Ett slankare vin, men med samma friskhet. Vi känner körsbär, hallon och björnbär. Bra syra med en viss liten lingon knorr. Trevliga småbitande tanniner. Pepprigheten finns där, men inte lika påtaglig som i det tidigare vinet.
Ett riktigt bra matvin!

2015 Mongarda
Vi befinner oss geografiskt någon mil rakt österut från Valdobbiadene.
En Col Fondo av mycket hög klass. Glera är druvan. Ingen dosage socker. Flaskjäst.
Friskt och läckert med gröna äpplen, lite citrus och en del kryddor. Någon liten ton av päron. Törstsläckande, charmigt och oefterhärmligt gott!

2016 Menti Roncaie Sui Lieviti
Här är druvan Garganega till 100%. Naturlig jäst. Jäsning på ståltankar. Andra jäsning på flaska. Helt utan tillsatser. Eko-odlingar med biodynamiskt tänk.
Producenten Giovanni Menti hittar du några mil öster om Verona i byn Gambellara.
Ett lättsamt bubbel med hög klunkabilitet. Endast 11%.
Gula stenfrukter, gula äpplen, brioche och en liten fin ton av nyjäst bröd.
Det här vinet har karaktär och är ett vin gjort för sommardagar. Så oändligt mycket charmigare än de flesta roséviner som förmedlas av SB.

2016 Balos från Crocizia
Vi förflyttar oss till Emilia Romagna. Några mil söder om Parma, där hittar vi producenten Crocizia. Ett ekologiskt tänkande genomsyrar hela deras vinproduktion.
Balos är ett pärlande (frizzante) vin på druvan Pinot Nero. En natt med skalkontakt. Jäsning på ståltankar. En andra jäsning på flaskan. Ett friskt vin med fina röda bär, mineraler, regnvåt jord och någon liten örtighet. Stor och fin syra och faktiskt lite finstämda tanniner. Annorlunda och väldigt gott. Perfekt till diverse kycklingrätter och sallader.

2016 Besiosa från Crocizia
Här ett ypperligt exemplar på ett sk "orange-vin". Till och med en skeptiker som Vintankar faller pladask för det här vinet.
Druvan är Malvasia. 10 dagars maceration med skalkontakt. Jäsning på ståltankar. Mousserande eller frizzante om man så vill.
Friskt, läskande och törstsläckande. Aprikoser, grapefrukt, steniga mineraler och väldigt gott.

2016 Bardolino Chiaretto
Vi förflyttar oss upp till den östra kanten av Gardasjön, där vi hittar producenten Monte dei Roari. Ekologisk produktion.
Ett strålande rosévin med karaktär. Det är gjort på druvorna Corvina och Rondinella och en liten slatt Molinara.

Lättdrucket, svalkande och oerhört charmigt. Gjort för ljumma sommarkvällar, men klarar sig bra även vintertid till lite lättare kycklingrätter.

2015 Pinot Grigio Ramato
Ännu ett vin från Bardolino och producenten Monte dei Roari, fast nu gjort på druvan Pinot Grigio och där musten haft en kortare tid tillsammans med skalen.
Fruktigt, lite örter och kryddor, gott om mineraler och grapefrukt i avslutet. Mycket gott!

2016 Libeccio 225.
Åter till Emilia Romagna och producenten Denny Bini. Geografiskt befinner vi oss alldeles i utkanten av Reggio Emilia
En Lambrusco med lite fräs i. Vintankar har inte druckit särdeles många Lambrusco, men här vaknar intresset.

2015 Vitovska
Åter till Friuli. Den här gången producenten Skerk och druvan Vitovska. Ett härligt vitt vin kanske inte så kraftigt mer åt det eleganta hållet.
I doft och smak känns aprikoser, citrus av det röda slaget, te, lite kryddor och mineraler med en viss sälta.
Väl värt att undersöka lite noggrannare.

För tillfället går vinerna endast att köpas av restauranger, men jag vet att Ingvar jobbar på en lösning även för privatkunder. Det finns åtskilliga av ovanstående viner som jag gärna skulle ha i min källare
Kolla Facebook-sidan eller kontakta på ingvar@kontextvin.com

2009 Amarone della Valpolicella, Brigaldara

Den här amaronen drack vi för ett tag sedan. Ryktena har gott att årgång 2009 mognar snabbare än vad man trott från början. Vi plockar fram vår sista Amarone Classico 2009 från Brigaldara. Visst är den fullmogen, men ännu inte över toppen.
Dom gör tre Amarone: Amarone Classico, Case Vecie och en Riserva. För lite drygt tre år sedan var jag med om en provning i regi Henrik Ungerth och Barrique Wine Bar här i Göteborg, där vi provade deras tre amarone. Du kan läsa om detta här.

Från importörens (Winemarket Nordic) hemsida är följande hämtat:

I den lilla byn San Floriano i Maranodalen ligger Brigaldara. Tillsammans med Negrar, Fumane, San Pietro in Cariano och Sant’Ambrogio utgör Marano en av de fem berömda dalarna i Classico-omådet. Brigaldara är en av de tolv familjerna i sammanslutningen “Famiglie dell’Amarone d’Arte” som arbetar för att bevara kvaliteten i amaroneproduktionen i regionen. Redan 1260 omnämns Brigaldara i rullorna och alltsedan 1929 äger familjen Cesari egendomen. Men det var inte förrän 1979 som Brigaldara började producera vin under eget namn. Runt San Floriano växer gårdens druvor på cirka 200 meters höjd. I den vingård som kallas Case Vecie, och som producerar det exklusiva Amaronevinet med samma namn, sträcker sig odlingen upp till 450 meter.

Classicon är deras basamarone. Den är gjord på 50% Corvinone, 20% Corvina, 20% Rondinella och 10% diverse tillåtna druvor. Druvorna har fått torka i ca 4 månader.
Vinet har fått ett år på barriquer och två år på 25 hl ekfat.

I doften känns de typiska amaronemarkörerna av mörka körsbär, torkad frukt (lite russin, fikon, dadlar), några örter och unset vanilj.

I munnen blir det tydligt att den här amaronen är så nära toppen den kan vara, så mycket mer utveckling tror vi inte på.
Munhålan fylls av mogna, söta, mörka körsbär och ordentligt med torkade frukter såsom russin, dadlar, fikon samt en fin liten örtsamling. Syran är alltjämt vital och ger vinet en nödvändig friskhet. Tanninerna har blivit rejält avrundade och känns nu väldigt mjuka och lena, dock bjuder de ännu ett litet försiktigt motstånd. Eftersmaken är lång kanske inte riktigt med samma stuns som tidigare, men fortfarande tilltalande med mörk choklad, lite sötlakrits, katrinplommon och espressokaffe.
Alkoholen är hela 17% och fullt ut omfångad av frukten.

Betyg 4

Du som har några 09:or hemma får rådet att öppna någon under juldagarna och stämma av läget mot dina egna smaklökar.

På Systembolaget är det årgång 2013 som gäller till priset 299 kr

Cotes du Jura vs Chianti vs Montepulciano d´Abruzzo

I början av december hade vi några av våra goda vänner på middag. Tre av kvällens viner utmärkte sig lite extra. Jag tog några snabba noter och nu har tiden medgivit att få till ett blogginlägg om dessa.

2008 Cotes du Jura

Domaine Rolet är ett familjeföretag med rötterna i 1940-talet. Idag förfogar dom över 63 ha vinmarker spridda över de bästa områdena i Arbois och Cotes du Jura. Dom är därmed en av de största producenterna i Jura. Drygt häften av arealen är planterade med de gröna druvorna Chardonnay (34%) och Savagnin (21%). Den andra hälften är odlad med de blå druvorna Poulsard (21%), Trousseau (10%) och Pinot Noir (13%).

Kvällens vin är till hundra procent gjort på druvan Savagnin. Det har fått ligga fem år på ekfat och fått den där karaktäristiska sherrytonen i såväl doft som smak.

I doften känner vi oxiderade äpplen, gula äpplen, nötter, stendamm och rostat bröd.

Smaken har en läcker ton av sherry. En bra friskhet. Några mandlar, gula äpplen, några gula stenfrukter och någon liten citrusfrukt. Eftersmaken är lång med bokna äpplen, en liten sälta bland mineralerna samt lite torkade frukter av typen aprikoser.

Ett spännande och lite annorlunda vin. Vi gör tummen upp.
Betyg 4

2006 Il Poggio, Castello Monsanto
Vi drack det här tidigare i höstas och utnämnde det till årets bästa Chianti. Precis lika bra ikväll.
Vi hänvisar till vad vi skrev i oktober, vilket du kan läsa här.
Betyget kvarstår: 5-
Vinet i årgång 2006 är nu slutsålt. Årgång 2012 finns i beställningssortimentet till priset 459 kr, vilket är 80 kr dyrare än vad vi köpte 06:an för.

2010 Montepulciano d´Abruzzo, Praesidium
Praesidium är ett familjeägt vinföretag, som grundades 1988 av Enzo Pasquale och hustrun Lucia. Idag arbetar också deras båda barn i företaget. Vingårdarna (5 ha) ligger på de västra kullarna i Peligna-dalen på en höjd av 400 m över havet, nära staden Prezza. Det är också här som druvan Montepulciano d´Abruzzo har ansetts ha sitt ursprung.
Dom tillämpar organisk/biologiska odlingsmetoder. Vinet är gjort på druvan Montepulciano d´Abruzzo till 100%. Vinstockarna har en ålder av 25 år. 

Vinet får spontanjäsa (druvor med skal) på ståltankar. Macerationen äger rum i 12 dagar.
Vinet får sedan ligga och mogna i två år på dessa ståltankar. Därefter förs vinet över på fat av fransk och slavonsk ek, där det får ligga till sig i ytterligare två år. Slutligen får vinet vila i sex månader på flaska innan det ska ut på marknaden.

En finstämd och försiktig doft med en härlig bärkompott (både röda och mörka bär) möter oss omgående. Vi noterar även en del läder, jord och tobak.

I munnen känns vinet hyfsat slankt och lite småstramt. Initialt är det röda bär såsom syrliga körsbär, skogshallon, lingon och tranbär som attackerar smaklökarna. Så småningom kommer även lite mörkare bär främst blåbär. Syran är precis som vi minns den dvs ordentligt vital. Tanninerna distinkta och biter och nafsar i gommen, men blir aldrig alltför närgångna. Eftersmaken något längre än medel, där tillstöter en fin liten kryddighet.

Betyg 4

Vinet är köpt hos Cibi e Vini i Köpenhamn. Nu verkar det slutsålt, men jag vill minnas att vi betalade runt 170 DKK. På Systembolaget finns det inte.

2013 Barbaresco, BelColle

Vi fick för några veckor sedan ett varuprov från importören  Malchamax.  En Barbareso. Så klart vart vi nyfikna, då vi gillar viner från Piemonte och inte minst viner på druvan Nebbiolo. Förra helgen drog vi korken och se det var ett riktigt hyfsat vin.

1976 drog bröderna Franco och Carlo  Pontiglione och Giuseppe Priola igång sitt vinmakande. Strax utanför den lilla staden Verduno någon mil norr om La Morra hittar du deras vineri och vinkällare. Vingårdarna finns dels runt själva staden Verduno och dels några mil längre norrut i Barbaresco-området. Detta gör att dom tillverkar både Barolo-viner och Barbaresco-viner liksom röda viner på druvorna Barbera och Dolcetto samt Langhe Nebbiolo och Nebbiolo d´Alba. På den vita sidan gör dom druvrena-viner på Arneis, Favorita, Chardonnay och Moscato.
Från och med augusti 2015 ingår dom i familjeföretaget Bosio Family Estate.

Detta är den enklare av de två Barbaresco-viner som dom tillverkar. 100 % Nebbiolo så klart, där druvorna kommer från vingårdar runt städerna Treiso och Barbaresco.
Jäsningen har ägt rum på ståltankar. Vinet har fått mogna runt två år på fat. År 1 har det legat på barriquer (225 l) av fransk ek och sedan ett andra år på barriquer (fortfarande 225 liters) av kastanj.

Det ska sägas med en gång att det här är ett ungt vin, som mår bra av någon timmars luftning för att komma till sin rätt.

Gör en så blir det en riktigt trevlig vinupplevelse.

I doften hittar vi en hel drös röda bär, lite våt jord, läder, finmalda kryddor samt en bukett bestående av violer och rosor.
I munnen finns en ungdomlig, röd, primär frukt, där körsbären, några hallon, lingon och tranbär dominerar. Inte fullt utvecklad, men ändå tillräckligt för att vara njutbart. Här finns toner av vitpeppar, timjan, unset menthol och någon liten violpastill. Vinet har en hyfsat stor stor syra och stadiga tanniner. Visst biter de senare i gommen, men det blir aldrig alltför närgånget eller besvärande.
Eftersmaken är av medellängd, där får vi lite mer av de röda bären, violer och en inslag från fatlagringen.
En riktigt hyfsad Barbaresco, som vi tror kommer utvecklas bra de närmaste åren.
Betyg 4-
Priset på Systembolaget är 355 kr.

2009 Selezione Antonio Castagnedi från Tenuta Sant Antonio

I förra veckan drack vi den sista flaskan av årgång 2009 av den här amaronen. Under ganska många år höll vi Selezione Antonio Castagnedi (SAC) som en av de allra bästa amarone på Systembolaget i prisklassen under 300 kr. Vi tycker dom släppt sina Amarone-viner allt tidigare och att de senare årgångarna inte riktigt levt upp till våra förväntningar. Detta är vår sista flaska av årgång 2009. Vi drack den i början på året och en viss besvikelse infann sig. Du kan läsa här om mina tankar.
Vad vi tyckt om tidigare årgångar kan du läsa genom att klicka på resp årtal  2007, 2006, 2005 och 2004

Producent är Tenuta Sant Antonio. Deras ägor ligger nordost om Verona mellan Illasi och Mezzani. Idag drivs vingården av fyra bröder. Deras prestige Amarone Campo dei Gigli tillhör en av våra favoriter.

Druvblandningen är 70% Corvina, 20% Rondinella, 5% Croatina och 5% Oseleta.
Dessa druvor kommer från ett område strax utanför byn Mezzane di Sotto. Vinstockarna är mellan 25 och 30 år gamla och växer på en höjd av 300 m över havet.
Vinet har legat två år på 500 l fat av fransk ek innan det tappats upp på flaska

I doften hittar vi mörk frukt, lite örter, aningens läder, några torkade frukter såsom fikon samt några små doser kakao.
Här finns inte den stora omfamnande doften utan den känns mer återhållsam.

I munnen tar de så amaronetypiska söta , mörka körsbären kommandot, tätt följt av lite örter, kakao, torkad frukt och några katrinplommon. Syran är helt OK med en en bra friskhet. Tanninerna har blivit rejält avrundade och känns väldigt mjuka och lena. Eftersmaken är något kortare än vad jag önskar och förväntar mig av en bra amarone.
SAC har passerat sitt toppläge. Den håller fortfarande ihop ganska hyggligt, men visst har en del av intensiteten i frukten tunnats ut och vissa nyanser försvunnit.

Betyg 3+

Du som har några 2009.or kvar får rådet att dricka några av dem under julhelgen.

Grekiska viner del 11: 2011 Old Roots Xinomavro från Tatsis

Tidigt i våras köpte vi tolv olika viner från den danska importören  Oinofilia. Vi har tidigare skrivit om tio av dessa:
- 2014 Angels Heart Negoska Rosé
- Economou Estate Crete 2013 Assyrtiko 
- 2014 Xinomavro Nature
- Economou Estate 1999 Sitia
- 2014 Orgion, Sclavos Winery
- Retsina från Tetramythos
- 2015 Assyrtiko de Mylos, Hatzidakis
- 2015 Aidani, Hatzidakis
- 2013 Gi&Uranos (Earth&Sky) Thymiopoulos
- 2014 Metagitnion, Scalvos Winery

Det har nu blivit dags för den näst sista flaskan av de inköpta vinerna. Att skriva om alltså. För sanningen att säga så drack vi det för någon månad sedan.

Tatsis Winery hittar vi i Goumenissa, Makedonien, Grekland.  Det är ett familjeföretag där pappa Christos och sönerna Periclis och Stegios driver verksamheten. Det hela tog dock sin början då Christos farfar förvärvade egendomen och började producera vin. 1998 började dom med ekologisk odling för att 2002 helt gå över till odling enligt biodynamiska principer. Idag omfattar egendomen 13 ha vingårdar. I huvudsak odlar dom de inhemska röda druvorna Xinomavro och Negoska, men även Roditis, Alepou, Malagousia, samt de röda internationella druvorna Cabernet Sauvignon, Merlot och Cinsault.

Vinet är gjort till hundra procent på den inhemska druvan Xinomavro, som vuxit på vinstockar som är dryga 60 år gamla. Naturlig jäsning på ståltankar, ett år på ekfat, ingen filtrering. Vi låter vinet få en timma på karaff innan vi serverar det.

Doften är stor, nästan intensiv av framförallt mörk frukt, örter, kryddor, lite violer, stendamm och en försiktig ton av fänkål. Inspirerande och väldigt tilltalande.

Smaken går lite i samma stil. Här finns en bra friskhet och en stor generös mörk frukt: körsbär, björnbär, några blåbär  samt lite kärvare slånbär. En stor och fin kryddighet. Steniga mineraler. Bra syra. Distinkta tanniner som balanseras ypperligt av den mörka frukten. Eftersmaken är något längre än medel. Så klart är den härliga frukten med oss liksom kryddigheten, men nu också lite kakao, lakrits, violer och rosor. Trots komplexiteten så är det ändå den mörka frukten som hela tiden finns i centrum.
Ett riktigt bra vin, som vi tar till våra hjärtan.

Betyg 4+

Vi betalade 210 DKK för det. Tyvärr verkar Tatsis inte ha någon svensk importör, så det blir att beställa från  Oinofilia. 
Det funkade alldeles utmärkt i våras, så efter jul lägger vi en ny order.

2006 Campo Leòn från Latium Morini. Vilken Amarone!!

Häromdagen var det dags för vår sista flaska av den här gamla godingen.
Campo Leon från Latium Morini är en av våra favoriter. Ja, den här amaronen är en av de absolut bästa i prisläget runt 300 kr. 

Producent är Azienda Agricola Latium Moriní som håller till i de östra delarna av Valpolicella. Någon mil söder om Mezzane di Sotto ligger deras vineri. Vi befinner oss i Valle D´Illasi, där mästaren Dal Forno håller till, men också några av våra egna favoriter som Roccolo Grassi och Marion.
Vi har genom åren druckit ett flertal årgångar. Du kan läsa om dom här: 2005, 2006, 2009, 2010 och 2011.

Vinet görs på 70% corvina, corvinone, 20% rondinella samt 10% oseleta och croatine. Druvorna har torkats mellan 100 och 120 dagar.
Vinet har legat ca 30 månader på 350 liters ekfat och därefter åtta till tio månader på flaska innan det når ut till marknaden.

Doften är stor, rätt så kraftig och ändå elegant. Mörka bär, torkad (fikon, dadlar, russin), några nypor örter, lite hemkola och unset vanilj.Det här kan man dofta på länge, länge.....

I munnen kan vi omedelbart känna den mörka frukten. Det börjar med söta, mörka körsbär fortsätter med lite skogshallon, blåa plommon och avslutas med solmogna björnbär. Inslaget av torkad frukt är stort med tydliga toner av russin utan att det blir för mycket. Så fint balanserat.

Ett knippe örter, någon liten nyans svartpeppar, några små korn av kakao, vanilj och kaffe. Syran är fortfarande där och skänker friskhet. Tanninerna alldeles mjuka och lena. Här finns en formidabel eftersmak med söta, mörka, körsbär, solmogna björnbär, fikon, lite russin, mörk bitterljuv choklad, några krossade körsbärskärnor och en elegant ton av sötlakrits. Riktigt lång och läcker eftersmak.

På baksidesetiketten står det 16,5%. Ingen tillstymmelse till alkohol kan vi notera.
En Amarone helt på topp. Det känns alltid bra att få ta den sista flaskan när vinet är på topp.

Betyg 5-

Vår flaska kostade någon tia under trehundringen, då vi inhandlade den för flera år sedan. Idag är det årgång 2012 som gäller på "Bolaget" till priset av 304 kr.