Vinresa i Pfalz. Del 1. Knipser.

Förra fredagen gav sig Vintankar ut på en vinresa till Tyskland. Det ska sägas med en gång att min erfarenhet av tyska viner är starkt begränsad, så det här blev verkligen en resa i förkovringens tecken. Fyra producenter besökte vi. Två lite större och två tämligen små. Vi var totalt tio personer som reste tillsammans med den svenske importören Rudolf Good Life. Naturligtvis betalade vi själva alla våra resekostnader inklusive hotell och middagar.
Det bar av tidigt på fredagsmorgonen. Vi anlände till Frankfurt med flyg och tog oss med bil omgående till Pfalz, som är Tysklands näst största vindistrikt med sina 23 000 ha vinodlingsareal. 40% av arealen upptas av blå druvsorter med Pinot Noir, eller som man säger här Spätburgunder, i spetsen. Pfalz ligger väster om Rehn och sträcker sig mot Frankrike och Alsace. Vingårdarna får lä och regnskugga från Haardtbergen (den nordliga förlängningen av Vogeserna i Alsace). Detta ger ett varmt och mycket soligt klimat.

Första besöket gjorde hos Knipser. Vineriet ligger i utkanten av byn Laumersheim några mil nordväst om Heidelberg. Här har dom haft sin verksamhet sedan 1876. I början på 1980-talet tog bröderna Werner och Volker över verksamheten efter deras far Heinz. Nu är det nästa generation som håller på att ta över genom Stephan och hans syster.

Dirk Rosinski tog emot oss och visade upp vineriet samt guidade oss igenom en provning på elva av deras viner.

2015 Gelber Orleans.
Först ut var ett vin på den inte helt vanliga druvan Gelber.
En gammal druva som med tiden fått ge vika för riesling.
I Knipsers version hittar jag en aromatisk doft med en viss blommighet. I munnen gröna äpplen, lite citrus och med en relativt stor syra.
Alltid spännande med nyheter, men inget jag går igång på.

2015 "Kalkmergel" Silvaner
Ett vin gjort på druvan Silvaner. Det här vinet ska drickas ungt dvs inom ett par år. Jag känner försiktiga toner av krusbär, citrus, äpplen och steniga mineraler. Visst finns det en syra som även den är försiktig. En helt OK Silvaner.

2015 Mandelpfad Riesling Grosses Gewächs
Pang säger det. Oj det här var gott. Visserligen väldigt ung idag. Buteljerades för tre månader sedan, men redan känns smaker som med ett par år i källaren kommer bli något stort.
Vi anar den finstämda komplexiteten av exotiska frukter, aprikoser, mandelbeskvier och läckra mineraler med en viss sälta i avslutet.
Ett givet köp för 27 euro. Årgång 2014 kostar 390 kr på SB.

2012 Chardonnay
Visst kan man göra Chardonnay i Tyskland. Knipsers variant är ett ypperligt bevis på detta.
Vinet har fått jäsa och sedan ligga sex månader på nya barriquer av ek, därefter ett par år på flaska innan det släpps ut på marknaden.
Jag tycker det här är en läcker chardonnay, där eken känns men på ett elegant sätt. Gula äpplen, gula stenfrukter, en liten touch av örter och ett påtagligt inslag av kalkhaltiga mineraler är de smaker jag faller för. Riktigt bra.
Ett par flaskor fick åka med hem för priset 27 euro.
På SB kostar den 420 kr.

2013 Blauer Spätburgunder
Detta är deras "Basspätburgunder". Ett år på begagnade ekfat.
Helt OK i sin enkelhet. Röd frukt, örter, gräs och mineraler. Bra syra.
Dock inget jag släpar hem till Sverige.
Priset är 10,3 euro.

2013 "Kalkmergel" Spätburgunder.
1/3 på nya fat, 1/3 på ett år gamla fat och 1/3 på två år gamla fat. Nu tar vi oss flera steg upp på vinskalan. Här finns friskhet och mer tryck i smakerna. Fina röda bär, örter och härlig kalkhaltig mineralitet i avslutet. Vinet är fullt njutbart idag, speciellt om det luftas någon halvtimma, men kommer också att utvecklas rejält de närmaste åren.
Vi fick också prova en flaska från 2009 för att vi skulle få se vad som händer med några års lagring. Riktigt läcker. Fantastisk god. Det blir väldigt tydligt hur väl det här vinet utvecklas med lite ålder. Dirks egen uppfattning är att deras Spätburgunder ska drickas efter sju/åtta år. Vi förstod honom såväl.
Pris 19 euro.
På SB finns årgång 2012 för 295 kr.

2012 "Kirschgarten" Spätburgunder Grosses Gewächs.
Nu når vi dom riktiga höjderna. Vinet har legat till sig i runt 18 månader på nya barriquer av fransk ek. Ett ungt vin, men som redan levererar dofter och smaker av hög klass. Här finns en ljuvlig röd frukt, finmalda kryddor, mineraler och en liten svag ton från fatlagringen. Den fina syran ger vinet en bra friskhet. Tanninerna finns där, inte helt avrundade och bjuder på trevligt motstånd. Lång eftersmak.
Riktigt bra redan nu, men jag är övertygad att här finns det utveckling, som kommer ta vinet upp mot himmelens skyar.
Så klart fick det bli ett köp.
Pris 39 euro. På SB ligger priset på 520 kr för 2011:an.

2012 St Laurent
Här ett vin gjort på druvan St Laurent.
Lite slankare och med en fin körsbärssmak. En lättsam ton av örter och mineraler. Inte alls så tokig, men jag faller inte riktigt för den här, med den visar bredden i Knipsers arsenal.

2012 "Kalkmergel" Merlot & Cabernet Sauvignon.
En bordeauxblend. Smaken domineras av mörk frukt, läder, tobak och lite örter. Bra syra och ganska så tanninrikt. Fin balans i smakerna. Idag lite ungt, så något år i källaren gör det gott

2011 Cuvée X
Oj, oj,oj vilket vin. Så förbålt gott. En tysk bordeauxblandning på Cabernet Sauvignon (50%), Merlot, (40%) och Cabernet Franc (10%). Vinet har fått nästan 2 år på nya ekfat. Visst kan eken kännas, men inte på något störande sätt. Det här vinet kombinerar kraft och balans på ett elegant sätt.Här finns en finfin mörk frukt med svarta vinbär, skogsbär och blåa plommon i centrum. En bra syra, distinkta tanniner och en del inslag från fathanteringen. I eftersmaken hittar jag kaffe, kakao och tobak.
Ja, jösses vilka smaker, vilken längd och ändå är jag säker på att det kommer bli ännu bättre med några år i källaren.
Vi fick betala 39 euro. På SB kostar det årgång 2009 575 kr.
Ett par flaskor fick det bli.

2007 Amarone Provolo

Förra vecka spelades första matchen i gruppspelet i Champions League. Vi är ju fotbollsnördar så det är klart att vi tittade. Lika klart är det att vi drar korken ur en amarone när det vankas CL-fotboll.
Den här gången blev det en amarone från Provolo.

Provolo är en liten producent i de östra delarna av Valpolicella, inte så långt från Mezzane di Sotto.
Den här amaronen är gjord på 75% Corvina, 15% Rondinella och 10% Oseleta. Vinet har legat 36 månader på stora ekfat innan det buteljerades. Det har gått tre år sedan jag senast drack den så det finns en nyfikenhet på hur den utvecklats.Vissa 2007:or jag druckit har mognat lite väl snabbt.

 Lugnet infinner sig snabbt. Den här har utvecklats fint. Perfekt idag helt enkelt

Den typiska amaronedoften av körsbär, katrinplommon, kakao och torkad frukt möter oss omgående. Doften är stor, inte tung, och har en stor friskhet.

Smaken har fått begynnande mognadstoner, men behåller ändå det som jag för tre år sedan upplevde som lite speciellt och charmigt dvs sin lite lättare, friskare och syrliga ton.
Vi känner mörka körsbär, skogsbär, katrinplommon och några nypor örter/kryddor. Tanninerna finns där, visserligen mjuka, men ändå påtagliga. Eftersmaken är lång och det är först här som den torkade frukten noteras. Inte så mycket russin, mer fikon och dadlar. Lite försiktiga inslag från faten finns det, men det är som det ska. I avslutet den där bitterheten som finns i riktigt mörk choklad.

En bra vardags amarone.
Betyg 4

Den här köpte jag av Carlo Merolli för flera år sedan. Minns jag rätt låg priset på knappa 300 kr.

På Östfronten många spännande nyheter.

I förra veckan provade jag några viner som ingår i Winewaves sortiment. Det hela ägde rum på vinbaren Barsac. Jag har tidigare skrivit om tre viner från Kroatien.  Nu lite blandat från Ungern, Slovakien, Slovenien och Tjeckien.

Dobogó är en liten producent i det nordöstra hörnet av Ungern. Dom äger 5 ha spridda över några av Tokajs bästa lägen. Ekologiska odlingsmetoder tillämpas.
Det här vinet är gjort på druvorna Furmint (90%) och Hárslevelu (10%). Spontanjäsning på stora ungerska ekfat. Därefter ett års lagring på ekfat innan det buteljeras. Ett trevlig vin med viss elegans. I doft och smak finns det citrus, päron, tropisk frukt och mineraler. I munnen lite smörig och med en eftersmak, som är hyfsat lång, Avslutet har lite örter och mineraler med en viss sälta.
På "Bolaget" kostar det 186 kr.

Bott Frigyes är en liten producent i södra Slovakien på gränsen till Ungern. Dom äger 10 ha och odlar i första hand lokala druvor, men även lite Pinot Noir.
Här ett vitt vin gjort på druvan Hárslevelu till 100%. Ett friskt vin med ungdomliga toner av citrus, vita blommor, lite tropisk frukt och en god portion mineraler. I eftersmaken en nätt ton av honung och mineralerna ger en smak av sälta.
En bra syra ger både friskhet och balans åt vinet
Inte alls så tokigt. Det här dricker jag mer än gärna igen.
För närvarande finns det bara genom privatimport.

En slovakisk Pinot Noir. Inte alls så tokig. Friskt i smaken med en ung rödfruktig ton och gott om kryddor i en ganska lättsam stil.
Det här är absolut värt att prova lite mer noggrant.

Ett riktigt gott och trevligt vin på den lokala (ungerska?) druvan Kadarka.
Det här är en av de druvor som används i Bikaver (Tjur blodet). En gång (ö)känt vin från Ungern.
Vinet har en mycket mörk blåröd färg.
Här finns mörk frukt, örter och rejäla tanniner. Vinet känns drickmoget framförallt till en redig köttgryta.
Ett av de viner den här kvällen som jag håller väldigt högt. Det här är riktigt gott och definitivt ett vin värt att testa lite mer ordentligt.

Ett vin gjort på druvan Pinot Grigio från producenten Klinec. Vi befinner oss i Goriska Brda, Medana i västra Slovenien alldeles på gränsen till Italien. Detta är en odlare som tillämpar organiska odlingsprinciper.
Naturlig jäst. Jäsning på cementtankar. Vinet har legat i nästan två år på sin jästfällning i stora Acaciatunnor, därefter ståltankar i tre månader.

Ett mycket friskt vin med fina toner av citrus och med en ordentlig mineralitet. Här finns en liten äppelbit, en större bit gråpäron och aningens mandlar.

2010 Quela är en s k bordeauxblend. Den är gjord på druvorna Merlot, Cabernet Franc och Cabernet Sauvignon.
Vinet har legat tre år på sin jästfällning på fat av ek och körsbär.

Det finns en finstämd mörk frukt av sv vinbär, skogsbär och blåa plommon. En lätt ton av örter, lite cederträ och ordentliga tanniner kan jag också notera.
På det hela ett mycket trevligt, användbart och framförallt välsmakande vin









Jag avslutar kvällen med två viner från Milan Nestarec. Vi befinner oss i Moravia i södra Tjeckien. Inte långt från gränsen till Slovakien och Österrike. Det här är viner som hyllats av en uppsjö Instagrammare. Så det är klart att Vintankar är nyfiken.
Det hela startade 2001 med att Milan Nestarec Sr planterade vinstockar på sina 8 ha. Dom tillämpar biologiska odlingsmetoder. Du som vill veta mer om producenten hittar detta på deras hemsida.

2014 Forks and Knives
Vinet är gjort på druvan Neuburger. Vinet har jäst och även lagrats i ett år på ståltank.
Torrt, friskt och med massor av äpplen i alla dess former.

Detta är den röda varianten av Forks and Knives.
Vinet är gjort på Pinot Noir.
En lättdrucken och nästan spritsig PN med jordgubbar, örter och mineraler som främsta attribut.




Nestarecs viner har hyllats något ofantligt på Instagram.
Det är klart att detta är fascinerande och spännande viner i en stil som Vintankar inte är så bekant med. Vinvyerna har definitivt vidgats.
De två jag smakade är lättdruckna saker med med stor portion charm. Törstsläckande, läskande och spännande. Jag dricker dom gärna igen. Jag provar gärna fler av Nestarecs vinvarianter, men i den stora hyllande kören, där finns inte Vintankar idag.

Helt klart händer det mycket på vinfronten i Öst- och Mellaneuropa. Den vinintresserade har många nya, spännande bekantskaper att göra.

På Västfronten inget nytt - Men på Östfronten....

För några dagar sedan gavs det möjlighet att prova viner från några av de importörer som samarbetar i Göteborgs Vinhus. Den här kvällen provade jag främst viner från mellan- och östeuropa. Provningen ägde rum på Barsac en vinbar i Göteborg.

Jag beställde en charktallrik och en flight om tre röda viner från Kroatien. Importör är Armanos Wine. Lite av specialister på viner från Kroatien.

Bibich Winery är beläget i bergen i Skradin, 5 mil öster om den idylliska hamnstaden Šibenik längs Kroatiska kusten. Den ligger ungefär i linje med Toscana i Italien tvärs över Adriatiska havet. Vingårdarna ligger runt den lilla byn Plastovo. Bibich har ca 23 ha och en produktion på 120.000-150.000 flaskor per år.

2014 La Sin
Ett vin som till 100% är gjort på den lokala druvan Lasin. Genetisk ska den vara släkt med Zinfandel, men personligen tycker jag det finns mer likheter med Pinot Noir eller möjligen Baroloviner (nebbiolo).
Här finns en bra frukt med främst mörka körsbär och svarta vinbär, men även en försiktig ton av hallon noterar jag. Lite rosor i bakgrunden, ganska gott om steniga mineraler och en eftersmak med kryddor. En vital syra och tanniner som smånafsar, vilket gör att vinet har en viss stramhet.
Gott!

Vi förflyttar oss lite längre norrut ut till kullarna runt staden Buje och dalgången vid  Momjan. Vi är då inte långt från gränsen till Slovenien. Här har Gianfranco Kozlovic sedan tidigt 1990-tal producerat vin. Särskilt sedan 1997, när det moderna vineriet var invigt, har hans viner blivit omtalade.
De lokala druvorna Malvazija Istarska (60%) och Muskat Momjanski (20%) dominerar odlingarna, men här finns även Teran, Merlot, Cabernet Sauvignon och Sauvignon blanc.

Det här vinet är gjort på druvan Teran till 100%, som kommer från en vingård belägen på 240 m höjd över havet. Vinstockarna är närmare 30 år gamla. Vinet har fått ligga till sig i åtta månader på 30 hl stora ekfat.
En försiktig doft som domineras av mörka bär, örter och lite rosor. I munnen är vinet ungt, friskt och fyllt av fin mörk frukt såsom björnbär, svarta vinbär och blåa plommon. Ett påtagligt inslag örter känns framförallt i eftersmaken. Här finns en bra syra och mjuka tanniner.
Min favorit i den här trion.
Priset på "Bolaget" är 186 kr. Mycket vin för dom pengarna.

Vin nr 3 kommer från producenten Vinarija Milos, vars terras-vingårdar finns på halvön Peljesac i Dalmatien i södra Kroatien några mil norr om Dubrovnik. Ekologiska odlingsmetoder tillämpas och man befinner sig mitt i en certifieringsprocess.
Vinet är gjort på druvan Plavac Mali till 100%. Vinet är ofiltrerat, naturlig jäst har använts samt ett minimum av sulfiter. Vinet har fått tillbringa nästan två år på stora, några år gamla fat av slavonsk ek.
Doften är stor och ganska kraftig. Den domineras av mörk frukt, kryddor, svart te och en försiktig blommighet.
I munnen är det ett kraftigt vin packat med massor av mörk frukt: körsbär, sv vinbär, skogsbär och blåa plommon. En bra syra och distinkta tanniner ger vinet en finkalibrerad stramhet. Här finns också ett påtagligt inslag av örter och kryddor. I eftersmaken känns steniga mineraler med en liten sälta. Den mörka frukten är med rakt igenom.
Även det här är riktigt gott. Priset på SB är 159 kr.

Tre riktigt trevliga viner som också är prissatta på ett bra sätt. Visst kommer jag att fylla på förrådet av röda viner. Och visst ska man hålla ögonen öppna efter Kroatiska viner.

Sortimentsprovning i Göteborg hos Theis Vine

Rekordvärme i september med temperatur över 25 grader. I den gassande solvärmen slank jag in på Familjen för att testa lite av vad importören Theis Vine har att erbjuda. Jodå, en hel del trevligheter fanns det. Några viner gick direkt in i Vintankarhjärtat. Nedanstående var det som föll mig mest i smaken.

En sådan här dag kändes det givet att börja med de kylda godbitarna. Cuvée Prestige från Cheurlin Noellat, där Chardonnay dominerar, hade en liten blommig bouquet med äpplen, päron och citrus i frontlinjen. I munnen är det torrt och friskt och där återkommer en fin äppelblandning, toner av päron och exotiska frukter. Här finns ett inslag av citrus och ordentligt med mineraler ( snäckskal och våt sten). Ett avslut med grapefrukt. En perfekt start på provningen.

At Roca hade en Rosé och en Brut Reserva. Det var den senare, gjord på druvorna Macabeo, Xarello och Parellada, som tilltalade mig mest. En riktigt hyfsad Cava med bra friskhet och torrhet. Smak av äpplen, päron, lite citrus och lätt fänkålston i avslutet.

Romanin Blanc IGP Alpilles.

Ett kärt återseende. Jag besökte den här vingården för fem år sedan, då vi cyklade Alpillerna runt.

Vinet är i huvudsak gjort på druvan Rolle (Vermentino) och en slatt Roussanne. Frisk i smaken med citrus, persika, en hel del örter och kryddor. Kanske inget stort vin, men charmigt och gott.

La Chapelle är deras andra vin. Vad jag skrev om deras prestigevin Le Coeur 2004 kan du läsa här. La Chapelle i årgång 2008 drack jag för fyra år sedan på en krog i Paris. Jag vart väl inte direkt imponerad. Du kan läsa vad jag skrev här.

Årgång 2013 däremot imponerar på mig. Det här slår många Cotes-du-Rhone- och enklare Chateauneuferviner. Här finns en härlig solvarm frukt, trevliga örter, bra syra och lättsamma tanniner.

Riktigt gott!

Fyra viner från Benanti på Sicilien.Trevliga saker alla fyra, men här imponeras jag mest av Serra della Contessa. Jag har tidigare bloggat om årgång 2006. Nu får vi testa 2012, som har en bärkompott som tillsammans med örter/kryddor och etnamineraler helt enkelt är förbaskat gott. Ungt idag, men ändå väldigt njutbart och det kommer att utvecklas fint de närmaste åren.

Just nu hittar jag inte det hos SB, men håll utkik efter när det dyker upp nästa gång.

Castelluccio är en liten producent i Emilia-Romagna. Av de här båda vinerna är det Ronco dei Ciliegi som jag attraheras av. Vinet är gjort på 100% Sangiovese. Här finns läckra lite syrliga körsbär, lite enbär och med en trevlig kryddighet. Fin mörk frukt i det hyfsat långa avslutet.

Det här dricker jag gärna igen.

Ett litet axplock av det som jag främst blev attraherad av.

Stort tack till Theis Vine för en trevlig eftermiddag.

2013 Rosato Friulano

Sensommaren fortsätter och bjuder på ett vidunderligt väder. De sena eftermiddagarna är rent magiska. Solen värmer gott. Ett väder som gjort för rosé. Den här eftermiddagen blev det en Rosato från Italiens nordöstra hörn Friuli.

Producent är Ronc Dai Luchis med en historia som är mer än 250 år gammal. Idag omfattar företaget 20 ha åkermark, 5 ha vinodlingar och 1 ha olivodlingar. Årsproduktionen vin ligger på 15 000 flaskor. Idag ingår även en verksamhet med agriturismo dvs man kan semestra på gården.

Vinet är gjort på 50 procent vardera av Franconia och Merlot.

Färgen har en  vinbärsröd ton.

Ingen stor och mäktig doft utan mer diskret, där tonen av jordgubbar, hallon och röda vinbär har en framträdande roll. Lite körsbär finns där liksom nyklippt gräsmatta och någon liten nypa nymald peppar.

I gommen är det friskheten och törstsläckardragen som dominerar. Visst finns här en fin samling röda bär, steniga mineraler och lite örter. I avslutet den lilla läckra bitterheten från blodgrape.

En riktigt trevlig Rosato. Verkligen gott i sensommarsolen, men den klara sig säkert väldigt bra till lite matigare sallader.

Betyg 3+

Priset hos Systembolaget är 176 kr.

2008 Raimondi. "Svensk" Amarone från Villa Monteleone

Det har nu gått mer än tre år sedan jag drack den s k "Svenskamaronen". Den första årgången var 2008. Enkelt förklarat så är det Villa Monteleone som sålt ett fat av årgång 2008 till en grupp svenska vinnördar. Sedan får vinet ligga på fat av svensk ek istället. Vill du få hela historien så läs vad jag skrev för tre år sedan. Du gör det här.

Vinet är en blandning av Corvina, Corvinone och Rondinella. Druvorna har fått torka i ca 120 dagar.
Efter vinifieringen tappades allt vin som ska bli amarone upp på franska ekfat. Efter åtta månader tappades 225 l över till det  svenska ekfatet, där vinet fick ligga i cirka 16 månader innan det buteljerades.

Visst känns de typiska amaroneattributen i doften: mörka körsbär, lite torkad frukt, örter och kakao. Eldigheten som fanns för tre år sedan är bortblåst eller snarare infångad av frukten. Det finns en dovare ton än hos många andra amarone som vi förknippar med höstlöv och våt jord. Visst finns det inslag från eklagringen men mindre än för tre år sedan.

I munnen känns vinet trots sina åtta år rätt ungt. Friskheten finns där. Många av de smaker som vi så innerligt uppskattar med Amarone är där, men ännu ej fullt utvecklade: söta mörka körsbär, torkad frukt, örter, kakao och lite vanilj. Men eken slår igenom och ger fortfarande en liten besk ton. Visserligen betydligt mindre än för tre år sedan, men lite störande är den.
Alkoholen som för tre år sedan störde oss något är nu totalt integrerad med den mörka frukten.

Visst har vinet på de tre åren som gått, sedan jag senast drack det, tagit steg i rätt riktning. Jag hade nog hoppats att även eken skulle ha integrerats mer än den gjort. Låter jag negativ? Det här är inget dåligt vin. Det är en helt OK amarone. Det är bara det att på Villa Monteleone är mina krav så höga.
En flaska återstår och den får vänta två år.

Betyg 4

Champagne från Vilmart och Chablis från Dom Pinson

Brorsonen hade förlovat sig, så när han och sambon kom ner över helgen, så ordnande hustrun och jag en måltid. Min uppgift blev att rensa krabbklor och sköta grillningen av marulk samt fixa vinerna.
September fortsätter att levererar sommardagar, så vi bänkade oss i trädgården vid 18-tiden i den ljumna sensommarkvällen.

2008 Grand Cellier d´Or
Det blir champagne när det ska firas. Vi njuter först av ett glas i solen. Den blir också det perfekta sällskapet till krabbkött som serveras på en zucchinikaka.

Flaskan är lite "bullig" och etiketten tar skada då champagnen plockas fram ur vinstället.

Det är så klart en skandal att Vilmarts champagner inte finns tillgängliga på Systembolaget. Hos Vintankar är detta en given favorit. Vi har druckit några flaskor och blivit helt sålda. Vad vi tyckt kan du läsa om du klickar på resp cuvée: Grand Cellier, 2008 Grand Cellier d´Or och Grand Réserve . I källaren ligger Couer de Cuvée 2008 och Cuvée Rubis Brut Rosé.. Våra flaskor är köpta av Franska Vinlistan. Någon gång varje år brukar dom köra en kampanj med Vilmarts champagner.

Den här champagnen är gjord på 80% Chardonnay och 20% Pinot Noir. Druvorna kommer från "vinlotten"  “Les Blanches Voies Bas,” där vinstockarna är över 45 år gamla.
Champagnen har fått ligga till sig i 10 månader på 225 l ekfat.

Doften kännetecknas till en början av citrus, lite kryddor och brioche. Efterhand som temperaturen stiger så framträder gula plommon, äpplen, persika och daggvåt grusgång. En försiktig och samtidigt elegant doft.

Å vad den här champagnen är god. Rent av läcker med sin elegans, komplexitet och friskhet. I munnen utvecklar sig smaker från gul/gröna äpplen, lime, gula plommon och lite kryddor. Precis som med doften tillkommer det smaker ju högre temperaturen blir: mariekex, steniga och lite kalkiga mineraler med en nätt liten saltighet, mer citrus, örter och nötter. Och så det där ljuvliga avslutet med en härlig bitterhet från grapefrukt.
Dom båda nyförlovade skiner i kapp med solen.
Betyg 5-
Priset hos Franska Vinlistan var knappt 400 kr, då vi köpte den för snart  tre år sedan.

Domaine Pinson 2008 Chablis 1er Cru Mont-de-Milieu.
Det här en chablis som vi brukar ha ett par flaskor av i källaren. Nu säger vi farväl till årgång 2008 och kvar finns ett par 2010.or. Det är med andra ord dags att fylla på förrådet.
Producenten Domaine Pinson förfogar över ca 12 ha vingårdar. En Grand Cru (Les Clos) samt några Premier Cru lotter bl a "Mont-de Milieu" som det här vinet kommer ifrån.
Vi har druckit deras 2006:a som vi skrivit om här och här. Vi har druckit av deras 2008:a som vi skrivit om här och här. Vi skrev om årgång 2010 här.

I doften hittar vi citrus och gula äpplen, men även tropisk frukt och en liten blommighet. En försiktig ton av krossade snäckskal finns i bakgrunden.

I munnen känns att vinet fått klara mognadstoner och att smakerna djupnat. Det finns fortfarande en angenäm syra som ger vinet en bra friskhet. De gröna äpplena vi kände när vinet var ungt känns mer som gula äpplen idag. Inslaget av citrus finns där fortfarande, men med en något mildare framtoning.

De steniga och grusiga mineralerna är fortfarande lika tydliga. Eftersmaken har blivit mer komplex och den tropiska frukten känns mer mångfacetterad och inslaget av honung är också tydligare idag.
Betyg 4+
Detta var vår sista flaska. Vi har precis lagt en beställning. Nu är det årgång 2012 och priset på "Bolaget" är 255 kr.

Sortimentsprovning med Cask Moestue. Del 2

Måndagens sortimentsprovning med Cask Moestue var en riktigt trevlig historia. Ett flertal viner sticker ut något alldeles extra. Deras champagner från Duval-Leroy bloggades igår. I det här inlägget sammanfattar jag de de andra som gjorde störst intryck på mig.

Två alldeles lysande Brunello från San Felice.
Campogiovanni är en regelbunden gäst hos Vintankar. Levererar alltid bra vinupplevelser och årgång 2011 är inget undantag. Lite ung idag och når inte 2010. Ändå klart köpvärd för sina 351 kr.
Il Quercione är ett par hack upp genom främst sin elegans och komplexitet, men så är den också dubbelt så dyr.

Ett härligt Chiantivin med såväl mörka körsbär som lite syrligare. Örter, läder, tobak och mer frukt. Mer finess än kraft. Väldigt gott. Detta dricker jag gärna igen.

Av de olika Piemontevinerna var det den här trion från Pelissero som jag föll för. En enkel men ändå ljuvlig Dolcetto för 119 kr. Perfekt till vardagspastan. Lite tunt med Dolcetto hemma, så den ska beställas. Barberan och Barbarescon var båda också riktigt bra.

En trippel Barolo från G.D.Vajra. Kanske inte så spektakulära, men levererar stabila Barolotoner.

En läcker, slank rödfruktig sak från Jura. Gjord på druvorna Pinot Noir, Trousseau och Poulsard. Fina örter/kryddor och läckra körsbär, hallon, lingon.
Så tillgänglig och drickbar idag. Finns endast som privatimport för 289 kr. Den här blir jag riktigt sugen på.

Jag har så svårt att hitta rätt bland Bourgogneviner. Det hela slutar alltid med en besvikelse. Men så smakar jag på den här och inser att Bourgogne kan vara hur läckert som helst. Ja, rent av magiskt, men måste man lägga över 1 000 kr för att nå dit?

Amaronenörden i mig fick sitt. Båda från 2010. Båda alltför unga idag, men här finns bra utveckling. Det här är veritabla kraftpaket med extra allt. Mycket fascinerande vin med så många nyanser. I min smak lite för mycket av det bästa i Valpolicella. Men för den som gillar stilen och har rätt plånbok så är det här ett måste om tre/fyra år.

Tre trevliga Rieslingviner. Det är klart Gaisböhl 2014 till höger står i en egen klass. Av de två andra föll Wachenheimer mig mest i smaken. Lite petroleum, mineraler, citrus och honung på näsan. I gommen citrus, gröna äpplen, steniga mineraler och unset honung. En liten kryddighet i avslutet.

En god och trevlig vit spanjor gjord på druvorna Albariño 70%, Loureiro 18% och Caiño Blanco 12%
Ett ungdomligt och friskt vin med citrus, tropisk frukt, päron, mineraler, lite honungstoner och vita blommor i doft- och smakpaletten. Kostar 159 kr och finns endast som privatimport. Gott är det och den ska nog provas.

Ett strålande vitt vin från Bourgogne. Fin frukt(citrus,lite exotisk frukt), läckra mineraler (jord, grusgång), en liten, liten rökighet samt en viss smörighet. Med detta sagt är det ändå en frisk ton som genomsyrar vinet.








Avslutningsvis ett stort tack till Magnus och övriga från Cask Moestue som gjorde den här eftermiddagen så lärorik och intressant.