tisdag 26 augusti 2025

2022 Dolcetto, Enzo Boglietti

Jag har blivit uppmanad av vinvännen Tobias Bexter att prova Enzo Bogliettis viner på druvan Dolcetto. De gör två olika cuvéer, men då den ena var slutsåld (Tiglineri) så det fick bli den "vanliga" och lite billigare varianten.

Så här skriver Vinguidens Sofia Ander: Som vanligt tvista de lärde om druvans härkomst. Men troligtvis har den sitt ursprung i Monferrato, ett bergigt område i sydöstra Piemonte. Här kan druvan även skylta med flera DOCG-appellationer som Dogliani, Ovada och Diano d’Alba. DOC-status har den i Alba, Asti och Acqui. Det kan dolcetto också vara lika stolt över. Vinerna från framför allt Dogliani är i regel mer kraftfulla och täta än i de nämnda distrikten ovan.

Jag hann 2024 med nedanstående viner:

2025 har jag fortsatt med dessa:

Azienda Agricola Enzo Boglietti är en familjeägd vinproducent som äger runt 22 ha och tillverkar runt 100 000 flaskor årligen. Själva vineriet ligger i La Morra och vinfälten är spridda i byarna La Morra, Barolo, Monforte, Serralunga d´Alba, Roddino och Sinio. 
1991 startade dom att göra vin under egen etikett. Innan dess hade de varit mjölkbönder och druvorna såldes till andra vintillverkare. De är sedan 2017 certifierade som organiska odlare, vilket framgår av baksidesetiketten.
I deras portfölj finns 7 olika Barolo, 3 olika Barbera, 2 Dolcetto, 4 rödviner på druvorna Nebbiolo, Merlot och Cabernet Sauvignon samt en Chrdonnay och två mousserande.
Enzo driver verksamheten tillsammans med dottern Linda och sonen Matteo. 

Vi dricker ikväll den enklaste av deras två Dolcettos. Den är gjord på druvor som vuxit på vinfälten i La Morra, Roddino och Sinio.
De handplockade druvorna pressas varsamt och får sedan jäsa på ståltankar. Vinet får sedan vila upp sig i 6 månader på en blandning av ståltankar och använda barriquer.

En ung och frisk Dolcetto, som redan nu känns mycket tillgänglig. Ett riktigt bra vin till många av de svenska rätterna som vi betecknar som husmanskost, men så klart suveränt till enkla pastarätter.

Färgen går i en rubinröd nyans med några violetta stråk.

Doftmässigt möts vi initialt av våt jord, men rätt så omgående tar den mörka frukten över. En viss kryddighet finns där i bakgrunden liksom rosor och violer samt aningens stenkross.

I munnen är det friskt, rätt så slankt och med en ungdomlig mörk frukt, som får oss att tänka på syrliga körsbär, blåbär, blåa plommon och hallon. Precis som i doften finns här ett inslag av örter och kryddor. I eftersmaken framträder lite diskret toner av violer och rosor, aningens anis samt någon stenig mineral.
Här finns en balanserad och fin syra. Tanninerna närvarar genom att nafsa lite försiktigt i munhålan.
Betyg 4
Köpt på SB för 199 kr


fredag 22 augusti 2025

Transmission Brut 2012/2013/2014 från Virginie T

Den gode vinvännen Lars i Östersund hörde av sig och tyckte jag borde testa champagnerna från Virgine T. Ett relativt nystartat champagnehus, som ändå har en mycket intressant historia.

Nyfiken som jag är blev det en beställning av fem olika cuvéer. För någon vecka sedan drog vi korken ur den första.

Virgine T. är ett familjeägt champagnehus grundat av Virgine Taittinger och hennes son Ferdinand Pougatch-Taittinger. Virgines far Claude ledde champagnehuset Taittinger i 46 år och hennes mor Catherine de Suarez d´Aulan ägde Piper-Heidsieck från 1851 till 1988. Att Virgine skulle hamna i champagnebranschen var ganska givet. 1986 och dryga 20 år framåt arbetade hon vid sidan av sin pappa och lärde sig hantverket.

2008 startade hon sitt egna verksamhet, som har sitt huvudsäte i Sillery någon mil sydost om Reims. Sonen Ferdinand anslöt 2015 med ett särskilt ansvar för internationella frågor och e-handel, men är så klart med Virgine både på fälten och i källaren.
De producerar knappt 80 000 flaskor. I deras portfölj finns Blanc de Blancs, Blanc de Noirs, Rosé samt ett par cuvéer med olika druvblandningar.

Den här champagnen är gjord på druvmixen Pinot Noir (70%), Chardonnay (20%) samt Meunier (10%). Druvorna kommer från vinfält som klassats som Grand Cru och Premier Cru belägna i Montagne de Reims, Côte des Blancs och Vallée de la Marne.
Flaskan vi dricker är gjord på druvor från årgångarna 2012/2013/2014. Jäsningen har ägt rum på ståltankar. Den har fått tillbringa runt åtta år på sin jästfällning innan den degorgerades i februari 2024 och fick då en dosage på 6 g/liter.

En trevlig och pigg champagne, som dricks riktigt bra nu. Den kan säkert utvecklas lite till, men jag dricker den med stor förtjusning redan nu.

I doften hittar vi lite göngula äpplen, citrus, nyklippt gräs, mariekex och brioche. Efter en stund i glasen får vi också ta del av en liten floral doft av jasmin, kaprifol och fläder.

I gommen är den pigg och frisk med fina äppeltoner, röd citrus, bröd, några smultron, syrliga jordgubbar och ett mineralrikt slut där både ostronskal och steniga mineraltoner nosar sig fram. En balanserad syra gör den här champagnen riktigt njutbar i dag. I avslutet nås vi av en lätt blommig ton

Betyg 4+

Jag tror vi betalade knappt 400 kr och det måste anses som ett synnerligen bra pris för en champagne av den här kvaliteten.

tisdag 19 augusti 2025

2019 Barolo "Berri" från trediberri

Trediberri har den uttalade ambitionen att deras Barolo ska vara klar för att drickas och avnjutas några månader efter att den buteljerats. Min erfarenhet är inte så omfattande, men de jag smakat som unga har alla varit förträffliga.

Jag drack en ganska ung 2016 och fem år senare blev mitt omdöme så här.

Årgång 2019 kan väl betraktas som ung utan att vara purung. Ett härligt vin är det under alla omständigheter.

Det här är ett relativt ungt vinföretag som såg dagens ljus 2007. Nicola Oberto hans far Federico och deras vän Vladimiro Rambaldi köpte ett vinfält på 5 ha beläget i den lilla byn Berri, inte så långt från floden Tanaro. Vi hittar byn Berri strax väster om La Morra och vi är då så långt västerut vi kan komma i vinområdet Barolo. Deras första årgång släpptes 2011. Idag omfattar Trediberri 10,5 ha. Förutom de ursprungliga 5 ha har de även köpt 2,8 ha i Rocche dell´Annunziata och Torriglione, där dom odlar Nebbiolo, Barbera och Sauvignon Blanc samt ytterligare 3 ha i Vicoforte (längst söderut i Langhe), där dom odlar Nebbiolo och Dolcetto.
Etiketterna är skapade av konstnären Pierflavio Gallina. Vid vårt besök i Piemonte 2018 träffade vi honom. En ödmjuk och mycket sympatisk man.

Druvorna kommer från ett enda vinfält (370-430 m ö h) i La Morra, som bär namnet Berri och som ligger längst väster ut i Baroloområdet.
Vinet har fått jäsa på cementtankar i ca 12-14 dagar. Därefter en slags efterjäsnng på 6-7 dagar. Totalt har det haft skalkontakt i ca tre veckor. 
Vinet får sedan vila upp sig först runt 20 månader på 52 hl och 25 hl stora ekfat och sedan  ytterligare några månader på betongfat innan det buteljeras.

Färgen går i en skimrande och lite mörkare teglröd nyans.

I doften hittar vi till en början jord, höstlöv och läder, men rätt omgående är det den röda frukten som tar över. Vi noterar även en liten finstämd kryddighet liksom aningens rosor, nypon, anis och balsamico.

I munnen känns det slankt med en härlig samling röda bär: hallon, ljusa körsbär, några tranbär, syrliga jordgubbar och nypon. En liten diskret ton av vitpeppar noteras. En härlig syra som känns balanserad. Snälla och fogliga tanniner nafsar försiktigt i munhålan. Medellång eftersmak där de röda bären återkommer i sällskap med både violer och rosor.
Ett friskt och ungt vin i en lättsam stil. Visst kan det nog utvecklas en del, men jag gillar den här ungdomliga friska frukten.
Betyg 4



måndag 11 augusti 2025

2009 Amararone, Le Guaite di Noemi

 Även om dagarna fortfarande är soliga, så har vi den senaste veckan haft ordentligt med vind, som dragit sig upp mot kuling. Julivärmen är borta och ersatts av en friskare augustivärme, som precis kommer över 20 grader. Havet bjuder alltjämt på underbara bad.

Det mörknar tidigare på kvällarna och häromdagen smög sig amaronebehovet på. Det fick bli en flaska med lite ålder (2009).

Beläget i Mezzanedalen och nära den lilla byn Mezzane di Sopra ligger vingården Le Guaite. Vingården ligger cirka 500 meter över havet och har en magnifik utsikt över dalen. Här startade Stefano Pizzighella en olivlund 1998. Denna blev framgångsrik så bara några år senare, år 2002, köper Stefano marken Le Guaite och grundar även vingården som han döper till Le Guaite di Giulietta efter sin fru. Stefano och Giulietta driver vingården tillsammans med stor passion. Till deras hjälp har dottern Noemi redan i tidig ålder hjälpt till med skörd och vinframställning. Noemi lär sig allt från sin mor och far under dessa år vilket leder till att Noemi 2016 tar över efter sina föräldrar blott 22 år gammal. Noemi döper även om vingården till Le Guaite di Noemi och gör helt nya etiketter på alla viner. 

Den här amaronen är gjord på druvorna 35% Corvina, 35% Corvinone 20%, Rondinella samt 10% andra druvor. I början på oktober plockas druvorna och får sedan ligga och torka i fyra månader innan de vinifieras. Vinet har fått ligga till sig i tre år på nya franska ekfat, sex månader på ståltank och fyra år i flaska innan det varit redo för marknaden. Noemi brukar vänta med att släppa sin Amarone tills dess den är helt mogen att njutas av. 

Jag inhandlade detta på SB någon gång under 2018. Just nu är det årgång 2012 som är tillgänglig via SB

Vi möts av en stor och intensiv doft, där den mörka frukten spelar huvudrollen. Här finns en bred samling örter och kryddor liksom en del torkad frukt (katrinplommon, fikon, dadlar). I små doser noterar vi aningens vanilj, hemkola, choklad och unset körsbärskärnor. En riktig doftbomb!!

En fantastisk amarone, som är kraftfull men ändå elegant. Smaken är intensiv och packad med mörk frukt: söta mörka körsbär, mogna björnbär, några svartavinbär, blåa plommon och skogshallon. Vi noterar även ett tydligt inslag av örter och kryddor. Aningens torkad frukt i form av katrinplommon och fikon kan också noteras.
Syran ger vinet en bra friskhet trots sina 16 år. Tanninerna har med åren blivit sammetslena. I eftersmaken nås vi av aningens vanilj och hemkola, men framförallt en finstämd bitterhet från riktigt mörk choklad och körsbärskärnor.
På etiketten står det 17%. Ofattbart då vi inte känner det minsta spår av alkoholen.

Dett är en helt fantastisk amarone. Världsklass helt enkelt!
Den är helt på topp och kan nog inte bli bättre. Den håller sig säkert så här i ytterligare några år. Lyckliga du som har  några 2009:or av Le Guaite di Noemi.
Betyg 5-




söndag 10 augusti 2025

2021 Laurel från Clos I Terrasses del Priorat

 Jag är sedan många tillbaks medlem i FB-gruppen Vin. Olika medlemmar tipsar varandra om diverse viner. På hösten 2024 postade vännen Jörgen M ( en av de som smakmässigt ligger väldigt nära mig) ett inlägg om Priorat Laurel 2020, som fick mig att omgående lägga en beställning. Årgång 2020 var slutsåld men 2021 var möjlig att köpa. Det blev ett par flaskor. 
Niclas W (en annan av mina vinvänner i gruppen) postade i slutet på juni ett inlägg om just årgång 2021 med slutorden "redigt bra idag!!" Ja då var det hög tid för mig att dra korken ur den första flaskan.

Till Jörgen och Niclas "Keep up the good work". Jag är så jäkla tacksam för era tips och omdömen. Laurel 2021 är ett fantastisk vin redan i dag och går en ljus framtid till mötes.

1990 grundade Daphne Glorian vinföretaget Clos Erasmus, då hon köpte fyra branta terrasserade vingårdar i Priorat. Hon gjorde ett enda vin och det fick samma namn som vingården. Det blev snabbt ett kultvin. Vid starten vinifierade hon sitt vin i Alvaro Palacios källare, men när han tog i bruk sitt nya toppmoderna vineri tog Daphne Glorian helt enkelt över de gamla lokalerna.
2003 började hon producera ett andra-vin som fick namnet Laurel och samtidigt bytte hon namn på företaget till Clos I Terrasses.
Idag sker all odling och vinframställning enligt ekologiska och biodynamiska principer. 

Druvmixen är Garnacha (80%), Syrah (11%) och Cabernet Sauvignon (9%).
Druvorna till Laurel kommer från 30 år gamla vinstockar, som växer på vinfält belägna 375-450 m ö h.
Ett dygns kallmaceration följt av avstjälkning. Jäsning (naturlig jäst) och skalmaceration har ägt rum på ekfat, betongägg och amphoror.
Det har sedan fått mogna i 16-18 månader på en blandning av 20 hl franska ekfat, neutrala 225-l  franska barriquer och leramphoror innan det buteljerades.
Färgen är mycket mörk och går i en blålila nyans.

Rätt så stor och tydlig doft, där mörka och röda bär dominerar, men här finns också en god portion kryddor och örter. Vi kan i mindre omfattning känna lite violer, aningens vanilj, kakao samt unset grusiga mineraler.
En angenäm och mycket trevlig doft. 

Vi smakar och kan omgående konstatera att vi har ett riktigt gott vin i glasen. Här finns mycket av det som vi gillar med viner från Priorat. Förvisso mycket ungt och med en fin utvecklingspotential, men ändå bjuder det redan nu på en härlig upplevelse.
Aningens läder och jord i inledningen, som rätt omgående övergår i en komplex bärsmak, där den mörka frukten (björnbär, blåbär, mörka körsbär, något blått plommon)  dominerar, men även försiktiga toner av lite rödare bär såsom hallon. Det så typiska inslaget av örter, peppar och lite andra kryddor går inte att missa. 
Rätt så frisk i smaken med en fint balanserad syra. Tanninerna finns där, men inte särskilt närgångna.
Eftersmaken är lång med återkommande frukt, kryddor och örter, men här tillstöter lite mörk choklad och aningens kaffe, vanilj och några violer.

Ja ni hör hur det låter och tänk det kan förmodligen utvecklas en del ytterligare. Du som har några flaskor ska absolut testa en och få den här ungdomliga vinupplevelsen. Har du endast en flaska så vänta 2-3 år med att dra korken.

Betyg 4++


måndag 4 augusti 2025

2023 Elbling Kapellenberg från Weingut Apel

I början på maj gjorde vi en resa till Moseldalen med Rolfs Flyg&Buss. Vi besökte två vingårdar (Anton Zimmermann och Weingut Apel). Det blev också en vinprovning intill vårt hotell i Bernkaste-Kuus med Dr. Pauly Bergweiler. Några flaskor från varje producent fick följa med oss hem.

Vi skrev för någon vecka sedan om

Nu är det dags att testa ett vin på en druva vi tidigare aldrig har smakat på.

Druvan Elbling är en gammal grön druva som användes redan under medeltiden, och täckte då stora delar av det som nu är Tyskland och Luxemburg. Sorten var som mest planterad i Mosel, vanligen på platser där Riesling fick kämpa för att mogna. Den har mycket hög syra och låg alkoholhalt, vilket gör den lämplig för mousserande vin. 

Weingut Apel är ett familjeföretag med mycket gamla anor. Redan 1477 startade familjen sin verksamhet i utkanten av byn Nittel, nära gränsen till Luxembourg. Idag är det bröderna Philip, Johannes och Matthias som har ansvaret för verksamheten. Även om dom geografiskt är Moselvinbönder känner dom stor samhörighet med Bourgogne.

De odlar ett flertal olika druvor. Så klart utgör Riesling en stor del, men den urgamla sorten Elbling har sin givna plats. Utöver dessa två odlar dom Chardonnay, Auxerrois, Weissburgunder(Pinot Blanc), Grauburgunder (Pinot Gris), Sauvignon Blanc samt  en mycket liten andel Spätburgunder (Pinot Noir).

Vi dricker i kväll deras Elbling Trocken från 2023. Precis som namnet säger, så är det här ett vin uteslutande gjort på druvan Elbling, som vuxit på vingården Kapellenberg, där vinstockarna har en ålder på dryga 60 år. 

Det har fått spontanjäsa på ståltankar, där det också få tillbringa några månader innan det buteljerats.


Färgen går i en ljusare gul nyans med skira ljusgröna reflexioner.

Ett mycket friskt och fräscht vin med en pigg syra. Det känns ganska så lätt och med en fin spänst, vilket gör det till ett perfekt vin att börja kvällen med.

I doft och smak hittar vi främst gröna äpplen och citrus, men i mindre omfattning även persika, ostronskal, våta granithällar  samt små nyanser av nötter och ananas. I eftersmaken noteras en liten kryddighet. 
Betyg 3++

Vår flaska är inhandlad på plats och kostade 11,5 euro

fredag 18 juli 2025

2022 Ürziger Würzgarten Riesling Trocken, Dr Pauly Bergweiler

 I början på maj gjorde vi en resa till Moseldalen med Rolfs Flyg&Buss. Vi besökte två vingårdar (Anton Zimmermann och Weingut Apel). Det blev också en vinprovning intill vårt hotell i Bernkaste-Kuus med Dr. Pauly Bergweiler. Några flaskor från varje producent fick följa med oss hem. Härom veckan hade vi ”Räkfrossa” som kvällsmat och vad passar bättre till detta än ett glas riesling.

Weingut Dr. Pauly Bergweiler har en lång historia som startade 1556. Idag är det Stefan Pauly som är ägare och har Carl Debus som chefsvinmakare. Vingården omfattar drygt 16 ha som ligger på de branta sluttningarna i Centrala Mosel. De äger 15 vingårdar på den 20 km långa sträckan mellan Brauneberg och Erden, där de mest kända är:  Bernkasteler alte Badstube am Doctorberg, Wehlener Sonnenuhr, Ürziger Würzgarten, Erdener Prälat,  Erdener Treppchen, Brauneberger Juffer och Brauneberger Juffer-Sonnenuhr. 
98 % av odlingarna är på druvan Riesling och 2% på Pinot Noir. 
Strax utanför Bernkastel ligger deras moderna vineri.


Vi dricker den här kvällen deras Ürziger Würzgarten. Druvan är så klart Riesling, som vuxit på de branta sluttningarna i vingården med samma namn. Druvorna har fått jäsa på små ståltankar för att att i så hög grad som möjligt framhäva karaktären från just den här vingården.

Ett mycket ungt rieslingvin, som redan nu levererar en härlig vinupplevelse, men som med all säkerhet kommer att utvecklas väl de närmaste åren.

Färgen går i en gyllengul nyans.

Doften är välutvecklad och bjuder på läckra toner av citrus, aprikoser, aningens petroleum, unset skivade päron, mandlar samt lite örter, mineraler och honung.


I munnen är det mycket friskt med en rätt så stor syra, men som med kvalitetsriesling balanseras detta mot en läcker, aningens sötaktig frukt,  finstämda örter och en god portion mineraler som markerar krossad sten och krita. I eftersmaken noterar vi aprikoser, persika, mogen stjärnfrukt, honung, mandlar och skivad lime. 
Ett riktigt gott, smakrikt, rätt så fylligt och mycket friskt vin.

Betyg 4.