2019 Marge

Den typiska Västkustvintern har slagit till. Snöblandat på morgonen så att snön lägger sig. Regn på eftermiddagen så att allt blir slask. Vi toppar sedan det hela med storm upp till 30 sekundmeter i byarna. En trettondag som heter duga.

Vi kämpar på med en kortare promenad. Hemkomna så tänder vi en brasa och häller upp ett glas rött från en flaska som öppnades igår.

Celler de l´Encastell är en litet familjeföretag i utkanterna av den lilla byn Porrera. Odlat druvor har familjen gjort här under många år och sålt dom till det lokala kooperativet. 1999 tog Raimon Castellvi och hustrun Carme Figuerol  beslutet att producera vin under eget namn.

Vingården Celler de L’Encastell ligger inom området för appellationen DOQ Priorat i provinsen Tarragona i sydvästra Katalonien. Deras verksamhet omfattar tre mindre egendomar med totalt 7,2 hektar av vinfält där de mikroklimatiska förhållandena varierar men jordmånen är i huvudsak skifferjord. Denna skifferjord som innehåller en hög andel av järnoxid kallas lokalt för ”llicorella”. De tre vinodlingarna är ”Mas d’en Caçador”, ”Mas d’en Ferran” och “Els Arbres”. De odlar även en mindre andel av cabernet sauvignon, merlot och syrah. Carmen och Raimon sköter om allt själva på deras lilla vingård, allt från arbetet på vinfälten till vinmakandet och marknadsföringen.

Källa: Hitta vin med Wine Group Sweden

Druvmixen varierar mellan åren. Den domineras alltid av Grenache och för 2019 är blandningen: Grenache (60%), Carignan (10%), Merlot (20%), Cabernet Sauvignon (15%) och Syrah (5%). Dessa har vuxit på de branta sluttningarna på vinfälten MAS D´EN FERRAN och ELS ARBRES. Druvorna har avstjälkats och sedan fått macerera med skalen i runt 15 dagar. Jäsningen har ägrt rum på stålfat. Vinet har sedan fått tillbringa ett år på delvis nya fat av amerikansk ek och delvis på fat som använts en gång tidigare till deras vin Roquers de Porrera.
Marge är namnet på de stenmurar som utgör Priorats terrasser och därmed fått ge namn åt det här vinet. Mycket passande med tanke på hur vinfälten ser ut, där druvorna till Marge växer.

Vårt möte med producenten i Priorat kan du läsa om här. Tidigare årgångar vi druckit kan du läsa om genom att klicka på resp årtal 

2014, 2016 och 2017.

Nu dricker vi alltså årgång 2019, som lämnat det riktigt juvenila stadiet bakom sig, men utan att ha kommit i mognadsstadiet, Visst finns här några begynnande mognadstoner, men det har kvar några år till att vara fullmoget.

Färgen går i en djup rubinröd nyans med några violetta stråk.

I doften känner vi en tydlig lite varm mörk frukt, en del örter och kryddor, inslag av mineraler typ skiffer, järn och grus samt aningens rosor och violer.

I munnen känns det friskt och med en rätt så intensiv frukt bestående av björnbär, skogshallon, några svarta vinbär och mörka körsbär. Vi noterar också tydliga örter och kryddor: svartpeppar och aningens kardemumma. Här finns en trevlig syra och även småbitande tanniner. Eftersmaken är medellång och dår får frukten sällskapa med mörk choklad och aningens kaffe. 

Det finns en väldigt fin balans mellan smakerna, syran och tanninerna.

Riktigt gott!

Betyg 4

Min flaska är privatimporterad och jag betalade runt 22 euro inkl frakt och skatt.

Det brukar dyka upp i beställningssortimentet då och då.

2023 Thalassitis Assyrtiko från Gaia

Vi hade förärats en flaska vin från Grekland av våra vänner C och M. I fredags när kräftstjärtar och pasta stod på menyn var det ett bra tillfälle att testa den.

Just Assyrtiko tycker jag ger ett mycket trevlig och gott vin till diverse fisk- och skaldjursrätter.

Producent är Gaia Wines, som startades 1994 av Yannis Paraskevopoulos och Leon Karatsalos. Idag äger dom två vinerier. Ett i Nemea Peloponnese och ett på Santorini. 

På Santorini ligger vineriet på öns östra sida mellan byarna Kamari och Monolithos. Här gör dom sju olika varianter på druvan Assyrtiko varav ett sött har som namnet Vinsanto.

Vineriet i Nemea ligger i byn Koutsi på 550 m ö h. Vissa av vinfälten ligger på en ännu högre höjd. Här odlar dom i huvudsak den röda druvan Agiorgitiko, men också Syrah samt de gröna, lokala druvorna Moschofilero, Assyrtiko och Roditis Alepou.

Vinstockarna på Santorini har aldrig angripits av vinlusen (phylloxera). Troligen beror detta på den vulkaniska jordmånen, vattenbristen och de torra, heta somrarna.

Vinet är uteslutande gjort på druvan Assyrtiko, som vuxit på vinfälten i Episkopi, Akrotiri och Pyrgos. Vinstockarna har en ålder på cirka 80 år.

Musten har fått jäsa på ståltankar. Vinet har fått vila på sin jästfällning i cirka fyra månader på ståltankar innan det buteljerades.

Färgen går i en ljusare citrongul nyans med några lite ljusgrönare toner.

En mycket trevlig och inbjudande doft med tydliga inslag av citrus, örter, pinjeträd, krusbär och stor mineralitet som för tankarna till såväl krut som nygrusade trädgårdsgångar. Det finns också en försiktig arom av kaprifol som letar sig fram på sluttampen. 

I gommen är det torrt, friskt och nästan lite krispigt. Citrus, gröna äpplen, pinjeträd och den höga mineraliteten (grus, järn, vulkanjord) dominerar, men efterhand dyker det också upp lite persika, aningens honung samt krusbär och någon floral ton.

Visst är Assyrtiko en underskattad druva.

Betyg 4-

Just det här vinet finns inte på SB. Samma producent, Gaia, har ett vin "Wild Ferment" i två olika årgångar på SB. Årång 2021 kostar 295 kr och årgång 2022 kostar 349 kr.

Domaine Sigalas Assyrtiko 2022 kostar på SB 329 kr. Jag drack det vinet för dryga sex år sedan i årgång 2016 och tyckte det var bra. Läs här.

En budgetvariant som inte alls är så tokig är Assyrtiko Alepotrypa Vineyard, 2023 för 139 kr.

Jag skrev om det vinet i årgång 2021 för två år sedan. Det kan du läsa om här.

Nyårsviner: Champagne och Amarone Riserva. Elodie D och Zenato.

Det har varit ett litet annorlunda Jul- och Nyårsfirande för oss i och med att hustrun fick lunginflammation lagom till Jul. Pencillinet verkade snabbt, så återhämtningen har gott förvånansvärt snabbt. Vi har har tagit det lugnt och varit mycket för oss själva. På Nyår blev det hummer samt Västerbottensost toppad med löjrom. Ett glas champagne blev det också samt en avslutning med någon hårdost samt ett glas amarone. Ni förstår att det inte gått någon större nöd på oss, men just när diagnosen kommer och penicillinet behövs ta intravenöst så blir det en påminnelse om att mycket kan förändras snabbt samt att en ska vara tacksam för en fantastisk vård.

Blanc de Blancs från Elodie D.

Det här är en champagne som jag upptäckte för några år sedan och blev mycket förtjust i. Även några andra av hennes cuvéer har imponerat på oss. Det blev ett blogginlägg för snart fem år sedan. Mina tankar från dert tillfället kan du läsa här liksom om här om hennes Cuvée Pierre.

Familjen Desbordes dvs D:et i champagnen  Elodie D har en lång historia som vinbönder i byn Eceuil. Det hela tog sin början 1692 ungefär samtidigt höll Dom Perignon på i klostret Hautvillers  med att förfina champagnemetoden. Familjen Desbordes odlingar ligger bara några kilometer därifrån.

Åtta obrutna generationer senare var det dags för Elodie att ta över familjefirman. De senaste 80 åren har det varit kvinnor som haft ansvaret för familjefirman. Elodie har introducerat biodynamiska och ekologiska odlingsmetoder. Traktorer har hon skrotat och istället används numera bara hästar i den 10 ha stora vingården. Elodie D är certifierat som Haute Valeur Environnemental (HVE) och Viticulture Durable (VDC).

Den här champagnen är gjord helt och hållet på druvan Chardonnay. Basårgången är från 2013 och så finns det runt 20% reservvin från 2012. Reservvinet har lagrats i åtta månader på ett stort ekfat.

Det har fått ligga runt sju år på sin jästfällning innan den degorgerades och gavs en dosage på 7g per liter.

En mycket pigg och frisk champagne och som dricks alldeles förträffligt just nu.

Här finns en frisk doft som domineras av grön/gula äpplen, mogna päron, gula stenfrukter samt nygrusad trädgårdsgång.

I munnen är det friskt med en bra syra. Mycket från doften går igen i smakerna såsom grön/gula äpplen, mogna päron, lite citrus, persika och aprikoser, men här finns också mariekex, nötter, steniga mineraler, aningens krita och fläderblommor sant unset honung.

En riktigt hygglig champagne. Riktigt stor blir den aldrig, men kan säkert utvecklas en del de närmaste 2-3 åren. 

Betyg 4

Köpt i SB:s beställningssortiment och den kostade då 389 kr, vilket måste anses som ett anständigt pris för en så här bra champagne.

2009 Amarone Riserva från Zenato.

Den här flaskan inköpte jag 2016, då jag hade ambitionen (vilken jag uppfyllde) att ha druckit samtliga av de Amarone (52 st) som Henrik Ungerth har i boken "Mina Favoriter". En bok jag recenserade 2012. Den intresserade kan läsa recensionen här.

Zenato är en av de större producenterna med sina ca 2 miljoner flaskor, varav amarone utgör ca 10 procent. Det hela började 1960, då Sergio Zenato byggde vidare på familjetraditionen och grundade vingården Zenato vid San Benedetto di Lugana vid Gardasjöns sydostligaste hörn. I Valpolicella äger man 30 ha i Sant Ambrogio samt köper druvor från San Pietro in Cariano, Fumane och Illasi.
I Zenatos portfölj finns två amaronevarianter, ripasso, superiore, recioto samt några IGT-viner. Dom producerar dessutom DOC-viner från Bardolino, Garda och Lugana. 

Zenatos "vanliga" amarone har jag druckit ett flertal årgångar av bl a dessa  2010, 2011, 2012 och 2014. 

Deras Riserva har jag endast druckit en gång(2016) och det var samma årgång, som den vi dricker i kväll

Den här amaronen görs endast de år då druvorna håller tillräckligt hög kvalitet. Druvblandningen är Corvina (80%), Rondinella (10%) och Oseleta (10%). Druvorna har vuxit på vingården Costalunga i Sant Ambrogio.
Druvorna får ligga och torka i närmare 4 månader innan de vinifieras. Vinet får sedan ligga till sig i nästan fyra år på 75 hl stora fat av Slavonsk ek.

Ett enastående vin med ordentligt tryck i frukten. Kraftigt och stort djup, men samtidigt väldigt balanserat.

En stor doft av mörk frukt sprider sig i rummet direkt efter korkdragning. Vi noterar även toner av läder, några små nypor örter och kryddor. En del kakao och aningens torkad frukt

Vi tar en första liten klunk och gommen fylls av en ljuvlig mörk frukt bestående av söta, mörka körsbär, mogna björnbär, några hallon och en del blåa plommon. Mums!

Här finns också några små nypor av örter och kryddor. Lite torkad frukt typ katrinplommon, fikon och dadlar. Russinen lyser med sin frånvaro. Alltjämt en trevlig syra och tanninerna har rundats av och vi upplever dom som sammetslena.

På detta ett slut med en riktigt lång eftersmak. De söta, mörka körsbären återkommer. Nu tillsammans med mörk bitterljuv choklad, några droppar espresso samt körsbärskärnor. Lite sötlakrits kan vi också sätta upp på pluskontot. En liten vitpepparton nås vi av precis i avslutet.

Ett helt fantastiskt vin. Jag vill påstå att det är ett vin helt på topp. Jag tror inte det kommer utvecklas så mycket mer, men å andra sidan tror jag det håller sig i det här skicket i flera år till. Du som har några flaskor behöver inte ha bråttom.

Betyg 5-.

Minns jag rätt så betalde jag strax under 600 kr vid köp från en dansk vinhandlare någon gång under 2016.

2015 Campo del Titari och Campo Inferi. Två amarone Riserva från Brunelli Winery

Så har då 2024 lämnat över stafettpinnen till 2025. Ett nytt år ligger framför oss. Jag önskar alla mina läsare ett riktigt GOTT NYTT 2025.

Mitt bloggande ligger fortfarande kvar i 2024. Dagens inlägg handlar om två fantastiska amaroneviner som vi njutit av under julen. 

Vårt julfirande drog igång redan tredje advent. Båda barnen med famuiljer var på plats. Dottern med familj åker till Sardinien runt fjärde advent för att fira jul med sin mans familj, som bor där. 

Julfirandet tredje advent avslutades med några goda hårdostar. Parmesan, två ostar från Almnäs: Tegel och Wrångebäck samt den danska Vesterhavsost. Till detta duger det förstås bara att dricka Amarone, om du frågar Vintankar.

2015 Campo Inferi. 

Vi har provat ett flertal årgångar av Inferi och vi blir varje gång lika hänförda. Klicka på resp årtal så får du våra tankar om just den årgången: 2000 och 2009, 2010, 2011, 2012, 2013 , 2015och 2016. 2014 gjordes det ingen Campo Inferi

Inferi är gjort på druvorna Corvina 70%, Rondinella 25% och Corvinone 5%. Druvorna har torkats i fyra månader. Jäsningen äger rum i 40 dagar i låg temperatur. Vinet får sedan mogna i 48 månader på ekfat som är 18 hl stora. Efter buteljering får vinet vila upp sig i närmare ett år på flaska innan det är redo för marknaden. Det görs mellan 4000-5000 flaskor av Inferi.

Det har nu gått runt nio år efter att druvorna skördats. Jag tycker Inferi behöver en ålder på minst sju år för att riktigt bjuda upp och nu när det gått nio år är det helt enkelt ett vin i världsklass.

Frukten har fortfarande den där ljuvliga och ungdomliga friskheten samtidigt som det börjat dyka upp några spår av mognad.

Direkt efter det vi dragit korken möts vi av en doft som inledningsvis visar upp våt jord, höstlöv och läder, men redan efter några minuter i glasen kan vi känna en ljuvlig mörk frukt, örter och kryddor, lite kakao, hemkola och aningens torkad frukt. Det är en stor och sällsam doft!

I munnen är det en mörk och elegant frukt vi möter bestående av mörka körsbär, björnbär, blåa plommon och något svartvinbär. Några små nypor av örter och kryddor kan vi också ta till oss. Mjuka tanniner med en fin och elegant syra skapar en härligt friskhet. Eftersmaken är amaronelång och där möter vi en snygg liten bitterhet från mörk choklad, någon droppe espresso och några körsbärskärnor. Den mörka frukten är med oss precis hela tiden. I eftersmaken finns det även lite torkad frukt. Inga russintoner mer åt fikon, dadlar och katrinplommon.

Ett sagolikt vin!

Betyg 5-

2015 Campo del Titari. 

Det här vinet fick följa oss under själva juldagarna. Vi avslutade dessa med ett glas Titari och faktum är att först på fjärde dagen efter att vi dragit korken fanns det antydan till att nu är det dags att avsluta den här flaskan. Bortsett från att det faktiskt inte var så många cl kvar i flaskan.

Ni som följer bloggen vet att detta är en min absoluta favorit bland amaronevinerna. 

För ett par år sedan arrangerade jag en vertikal på årgångarna 2009, 2010, 2011 och 2012. Klickar du på den här länken så kan du läsa om den provningen. Årgång 2013 kan du läsa om  här. 2014 gjorde dom ingen Riserva, då vädret ställde till det så att druvkvaliteten blev för dålig. Årgång 2015 kan du läsa om här och årgång 2016 här.

Titari är gjord på druvorna Corvina och Corvinone (75%), Rondinella (15%) och Oseleta (10%). Druvorna kommer från

från en och samma vingård, som ligger cirka 450 m över havet. En första selektering görs ute på fältet, då druvorna plockas. En andra selektering görs efter att druvorna torkats.
Druvorna torkas i cirka fyra månader innan de pressas. Jäsningen äger rum i 40 dagar vid en låg temperatur. Vinet får därefter mogna under 36 månader på nya ekfat innan de buteljeras. Slutligen får det vila ett år på flaska innan det släpps ut på marknaden.
Årsproduktionen av Titari är runt 3 000 flaskor.

Det här är en fantastisk amarone. Jag var rent lyrisk, då jag drack den för snart ett år sedan. Inte så mycket har hänt på det här året, utan precis som då är den i det där stadiet där jag vill ha min amarone dvs i skärningspunkten  mellan friskhet, ungdomlig frukt och begynnande mognadstoner.

Kraften och intensiteten paras med friskhet, elegans och balans.

Precis som hos Inferi startar det med lite dova doftintryck dvs läder, jord och höstlöv. Det tar dock inte många minuter innan en  förförande och kraftfull doft sprider sig i rummet. Mörka bär, örter, kryddor, torkad frukt, hemkola och aningens vanilj. Ett riktigt sniffarvin, som lovar väldigt mycket.

Vi smakar och blir alldeles hänförda. Milde Moses vilket vin. 
Det första vi känner är en alldeles underbar frukt med söta, mogna körsbär, mogna björnbär, vildhallon, blåa plommon och några svartavinbär. Här finns örter och kryddor, där tonen av svartpeppar är särdeles imponerande. Det ligger liksom i lager på lager kakao, torkad frukt, hemgjord kola och unset vanilj. Bra friskhet och mjuka väluppfodtrade tanniner bjuder ett behagligt motstånd. På detta en avslutning med eftersmak som är rent magisk och där den finstämda tonen av bitterhet från riktigt mörk choklad, några droppar espresso och körsbärskärnor tillsamman med en ljuvlig frukt får oss att glömma tid och rum.

Ja ni hör hur det låter. Årgång 2015 är i ett magiskt skick just nu och kommer så förbli i många, många år till.

Betyg 5

Vår flaska är köpt direkt från Brunellis Wineshop 2020. Vi betalade då 57 euro. Idag ligger årgång 2019 på 59 euro vid köp av sex flaskor. På Systembolaget kostar en flaska 789 kr för årgång 2018.