Vi hade kommit över en flaska amarone från 2006. Det var ett tag sedan vi senast drack den här amronen, så visst är vi nyfikna på hur den utvecklats. Vi har tidigare druckit av 06:an, som vi skrivit om bl a här och här och här och här.
Trabucchi d´Illasi ligger i de östra delarna av Valpolicella, som namnet avslöjar i den lilla byn Illasi. Deras historia sträcker sig tillbaka till 1924 då de planterade sina första vinstockar. Idag omfattar deras egendom 22 ha. Vingårdarna ligger på mellan 150 och 300 meter över havet.Dom är en av få odlare som är certifierade som organiska odlare. Årsproduktionen ligger runt 100 000 flaskor vin varav 20 000 flaskor amarone.
Den exakta druvsammansättningen har varit omöjlig att få fram, men det framgår från producentens hemsida att följande druvor ingår: Corvina, Corvinone, Rondinella, Oseleta och Croatina.
Doften är stor och intensiv, som så ofta amarone från de östra delarna är. Körsbär, björnbär och torkad frukt attackerar oss omgående. I bakgrunden anar vi örter, kakao och en liten fin bukett rosor.
En amarone på sin absoluta topp. Jag tyckte så senast (2015) jag drack den också. Den har med andra ord bibehållit sin höga nivå.
Det är en kraftfull amarone med bra tryck i frukten som vi känner, då vi tar den första lilla klunken. Söta mörka körsbär, björnbär, något skogshallon och blåa plommon bildar tillsammans med den torkade frukten en ljuvlig kompott i gommen. Efterhand tillstöter lite örter och någon krydda. Det finns fortfarande en fin friskhet. Tanninerna är alldeles sammetslena. Eftersmaken är riktigt lång på amaronevis med mera söta körsbär, torkad frukt och örter, men också med tillskott av mörk choklad, någon droppe espresso, unset vanilj och söt lakrits.
Ett vin som inte är helt lätt att kombinera till mat. Vi drack det tillsammans med några bitar hårdost. Ett riktigt fotbollsvin, där varje liten klunk varar länge. Ett stort glas varar en hel fotbollsmatch!!
Ännu inte över sin peak och därför kvarstår betyg sedan senast vi drack det.
Betyg 4+
lördag 28 april 2018
fredag 27 april 2018
2015 Montes Alpha
Månadsvinet i april på Forumet Fine Wines var ett rött vin från Chile på druvan Carmenère.
Ni som följer bloggen vet att jag ganska ofta deltar i dessa vinprovningar.
Det kostar inget att vara medlem på forumet. Det är bara att registrera sig och ta del av diverse nördiga vinmänniskors tankar och åsikter om vin. Just projektet "Låt oss dela en pava över nätet" tycker jag är lite extra kul. Någon av medlemmarna väljer månadens vin. De som har lust deltar genom att köpa en flaska och sedan förmedla sina tankar.
Jag kan inte påminna mig när jag senast drack ett vin från Chile eller ett vin på druvan Carmenère, så det blev ett utmärkt tillfälle att ge sig ut på okända vinmarker.
Det är Aurelio Montes som är mannen bakom den här vinproducenten. Företaget grundades på det sena 1980-talet och satsade på att göra kvalitetsviner. Idag äger dom över 100 ha vingårdar i Chile och har även vingårdar i Argentina och USA.
Just det här vinet är gjort på druvan Carmeère till 90% och resten Cabernet Suavignon. Druvorna kommer från vingården El Arcángel Marchigue i den västra delen av dalgången Colchagua. Geografiskt befinner vi oss några mil söder om Santiago de Chile och nästan två mil från Stilla Havs kusten. Ett ganska svalt klimat gör att druvan får mogna långsamt och därmed bli packad av diverse smakämnen. Vinet har fått mogna i cirka 12 månader på franska ekfat innan det buteljerades.
Färgen är riktigt mörk och går i en lilaröd nyans.
En ganska stor doft (lite småtung) med tydlig mörk frukt. Det börjar med blåa plommon och mogna svarta vinbär, men efterhand tillkommer även tobak, läder, cederträ, lite vanilj och unset svartpeppar.
I munnen är det återigen den mörka frukten i form av blåa plommon, svarta vinbär, söta mörka körsbär och hallon som tar kommandot. Det tillkommer så småningom lite örter, kakao och aningens espressokaffe. Visst finns här en tydlig ton från ekfatslagringen, men vi är ganska tåliga. Syran ger vinet en bra friskhet. Tanninerna finns där och uppträder väldigt fogligt. I eftersmaken smyger det sig fram en liten, liten nyans av söt frukt. På något sätt får vinet en liten smörig, oljig eller sammetsaktig framtoning. Detta är speciellt tydligt dag två.
Betyg 4-
På det hela ett ganska så trevligt vin. Kul att ha provat, men jag faller inte så för det att det blir ett återköp.
Ni som följer bloggen vet att jag ganska ofta deltar i dessa vinprovningar.
Det kostar inget att vara medlem på forumet. Det är bara att registrera sig och ta del av diverse nördiga vinmänniskors tankar och åsikter om vin. Just projektet "Låt oss dela en pava över nätet" tycker jag är lite extra kul. Någon av medlemmarna väljer månadens vin. De som har lust deltar genom att köpa en flaska och sedan förmedla sina tankar.
Jag kan inte påminna mig när jag senast drack ett vin från Chile eller ett vin på druvan Carmenère, så det blev ett utmärkt tillfälle att ge sig ut på okända vinmarker.
Det är Aurelio Montes som är mannen bakom den här vinproducenten. Företaget grundades på det sena 1980-talet och satsade på att göra kvalitetsviner. Idag äger dom över 100 ha vingårdar i Chile och har även vingårdar i Argentina och USA.
Just det här vinet är gjort på druvan Carmeère till 90% och resten Cabernet Suavignon. Druvorna kommer från vingården El Arcángel Marchigue i den västra delen av dalgången Colchagua. Geografiskt befinner vi oss några mil söder om Santiago de Chile och nästan två mil från Stilla Havs kusten. Ett ganska svalt klimat gör att druvan får mogna långsamt och därmed bli packad av diverse smakämnen. Vinet har fått mogna i cirka 12 månader på franska ekfat innan det buteljerades.
Färgen är riktigt mörk och går i en lilaröd nyans.
En ganska stor doft (lite småtung) med tydlig mörk frukt. Det börjar med blåa plommon och mogna svarta vinbär, men efterhand tillkommer även tobak, läder, cederträ, lite vanilj och unset svartpeppar.
I munnen är det återigen den mörka frukten i form av blåa plommon, svarta vinbär, söta mörka körsbär och hallon som tar kommandot. Det tillkommer så småningom lite örter, kakao och aningens espressokaffe. Visst finns här en tydlig ton från ekfatslagringen, men vi är ganska tåliga. Syran ger vinet en bra friskhet. Tanninerna finns där och uppträder väldigt fogligt. I eftersmaken smyger det sig fram en liten, liten nyans av söt frukt. På något sätt får vinet en liten smörig, oljig eller sammetsaktig framtoning. Detta är speciellt tydligt dag två.
Betyg 4-
På det hela ett ganska så trevligt vin. Kul att ha provat, men jag faller inte så för det att det blir ett återköp.
måndag 23 april 2018
Paul Bara Grand Rosé Brut
Så kom då äntligen våren......... Det här inlägget påbörjades på detta sätt den 6 april. Årets första riktigt varma och soliga dag fick oss att gå en smula i spinn. En sådan dag måste firas lite extra. Jag plockade fram en halvflaska rosébubbel. Det var dags för en stund på kyrkbänken utefter ladugårdsväggen.
Lite annat kom emellan och inlägget blev inte färdigskrivet förrän idag drygt två veckor senare.
Den här roséchampagnen är definitivt värd ett eget inlägg, så håll tillgodo.
I höstas inhandlade jag ett gäng halvflaskor av Paul Baras roséchampagne från Franska Vinlistan. Tämligen omgående provade vi en flaska och skrev ner våra tankar. Den intresserade hittar där lite mer fakta om producenten.
Den här champagnen görs på blandningen Pinot Noir (70%), Chardonnay(18%) och med en slatt(12%) av deras stilla röda vin. Hälften är vin från en specifik årgång och den andra hälften är s k reservvin. Vinet har fått ligga i fyra år på sin jästfällning. Det har fått en dosage på 8 g per liter och degorgerades i juli 2017.
Den här eftermiddagen uppför sig vinet alldeles lysande. Vansinnigt gott helt enkelt. Det känns baske mig som de 6 månader som gått sedan vi senast drack av det har lyft det några nivåer till.
Doften är inbjudande med massor av röda bär, någon liten pinot-aktig kryddighet, men också inslag av blodgrape, blodapelsin och mandarin.
I munnen känns en härlig friskhet med en fin samling röda bär: smultron, hallon, körsbär och jordgubbar. Syran signalerar röda äpplen. Aningens brödighet smyger sig fram. Eftersmaken något längre än medel och där kommer en samling röda citrusfrukter samt kritiga och steniga mineraler.
Lättdrucket och törstsläckande. Varför köper en alltid för få flaskor av en sådan här dryck??? Men så ser jag att i beställningssortimentet hos SB finns den på helflaska för 378 kr. Bäst att kolla med importören!
Betyg 4+
Lite annat kom emellan och inlägget blev inte färdigskrivet förrän idag drygt två veckor senare.
Den här roséchampagnen är definitivt värd ett eget inlägg, så håll tillgodo.
I höstas inhandlade jag ett gäng halvflaskor av Paul Baras roséchampagne från Franska Vinlistan. Tämligen omgående provade vi en flaska och skrev ner våra tankar. Den intresserade hittar där lite mer fakta om producenten.
Den här champagnen görs på blandningen Pinot Noir (70%), Chardonnay(18%) och med en slatt(12%) av deras stilla röda vin. Hälften är vin från en specifik årgång och den andra hälften är s k reservvin. Vinet har fått ligga i fyra år på sin jästfällning. Det har fått en dosage på 8 g per liter och degorgerades i juli 2017.
Den här eftermiddagen uppför sig vinet alldeles lysande. Vansinnigt gott helt enkelt. Det känns baske mig som de 6 månader som gått sedan vi senast drack av det har lyft det några nivåer till.
Doften är inbjudande med massor av röda bär, någon liten pinot-aktig kryddighet, men också inslag av blodgrape, blodapelsin och mandarin.
I munnen känns en härlig friskhet med en fin samling röda bär: smultron, hallon, körsbär och jordgubbar. Syran signalerar röda äpplen. Aningens brödighet smyger sig fram. Eftersmaken något längre än medel och där kommer en samling röda citrusfrukter samt kritiga och steniga mineraler.
Lättdrucket och törstsläckande. Varför köper en alltid för få flaskor av en sådan här dryck??? Men så ser jag att i beställningssortimentet hos SB finns den på helflaska för 378 kr. Bäst att kolla med importören!
Betyg 4+
söndag 22 april 2018
2009 Musella Amarone
Vi fortsätter vår botanisering bland Amarone-viner från årgången 2009.
Det var ett år då väderförhållandena var gynnsamma i Valpolicella, även om skörden blev något mindre än 2008, så visade vinerna sig hålla en hög kvalitet. Skörden startade lite tidigare än brukligt. Det kom också mycket lovord från producenterna och vinjournalister. På senare tid har det kommit en del signaler att vinerna från 2009 skulle mogna snabbare och redan nu nått sin topp.
Så här långt har vi provat:
- Titari från Brunelli
- Brigaldara Amarone
- Selezione Antonio Castagnedi
- Roccolo Grassi och Speri
Geografiskt befinner vi oss i de östra delarna av Valpolicella, ca 20 min bilresa österut från Verona. Azienda Agricola Musella, som det fullständiga namnet är, ägs och drivs idag av Emilio Pasqua, dottern Maddalena och vinmakaren Enrico Raber. Totalt omfattar gården 400 ha, varav 40 ha är vingårdar och resten är park- och skogsområden. Vingårdarna är fördelade på tre olika lägen (Monte del Drago, Perlar och Palazzina).
2008 påbörjades arbetet mot att ställa om till ekologisk och biodynamisk odling. Från och med skörden 2014 så är Musella certifierade för både ekologisk odling enligt ECOCERT och biodynamisk odling enligt DEMETER.
Dom gör tre olika amarone, en ripasso, en superiore, en recioto, ett rosévin på 100% corvina, ett vitt vin på 90% garganega och ett rött vin på lika delar corvina och carbernet sauvignon. Av dessa finns Superiore, Ripasso, Amarone Riserva, Recioto samt Rosé del Drago på Systembolaget (inkl beställningssortimentet).
Amaronen som finns i Sverige är deras Riserva. Den är gjord på 70% Corvina, 20% Rondinella och 10% Osoleta.
Jag drack för dryga året sedan just den här årgången. Jag gillade verkligen vad jag hade i glaset. Du hittar mina tankar här. Jag hyllade årgång 2006 i dec 2016.
Det har inte hänt så jättemycket på det året som gått. Någon liten mindre stramhet och aningens större djup i den mörka frukten samt att intrycken från fathanteringen har blivit mer integrerade med övriga smaker. På det hela små, små steg mot fullmognad, där den inte är riktigt ännu. Fasligt god redan nu, men ingen brådska för den som ligger på några flaskor.
De läckra söta, mörka körsbären dominerar såväl doft- som smakintrycken. De gör detta tillsammans med blåa plommon, torkad frukt och några nypor örter. Syran ger fortfarande vinet en bra friskhet. Tanninerna är likaså på alerten, kanske något mer avrundade och med en tendens att gå mot sammet. Jag gillar ju att min amarone har en viss stramhet och det är ett av de dragen jag uppskattar med Musellas Riserva.
Eftersmaken är precis som senast formidabel med söta mörka körsbär, några björnbär, torkad frukt och ett litet, litet russininslag. Och så den där bitterheten i avslutet som jag verkligen uppskattar och kan känna i riktigt mörk choklad samt den lilla tonen av krossade körsbärskärnor.
Vansinnigt gott!
Betyg 4++
Det var ett år då väderförhållandena var gynnsamma i Valpolicella, även om skörden blev något mindre än 2008, så visade vinerna sig hålla en hög kvalitet. Skörden startade lite tidigare än brukligt. Det kom också mycket lovord från producenterna och vinjournalister. På senare tid har det kommit en del signaler att vinerna från 2009 skulle mogna snabbare och redan nu nått sin topp.
Så här långt har vi provat:
- Titari från Brunelli
- Brigaldara Amarone
- Selezione Antonio Castagnedi
- Roccolo Grassi och Speri
Geografiskt befinner vi oss i de östra delarna av Valpolicella, ca 20 min bilresa österut från Verona. Azienda Agricola Musella, som det fullständiga namnet är, ägs och drivs idag av Emilio Pasqua, dottern Maddalena och vinmakaren Enrico Raber. Totalt omfattar gården 400 ha, varav 40 ha är vingårdar och resten är park- och skogsområden. Vingårdarna är fördelade på tre olika lägen (Monte del Drago, Perlar och Palazzina).
2008 påbörjades arbetet mot att ställa om till ekologisk och biodynamisk odling. Från och med skörden 2014 så är Musella certifierade för både ekologisk odling enligt ECOCERT och biodynamisk odling enligt DEMETER.
Dom gör tre olika amarone, en ripasso, en superiore, en recioto, ett rosévin på 100% corvina, ett vitt vin på 90% garganega och ett rött vin på lika delar corvina och carbernet sauvignon. Av dessa finns Superiore, Ripasso, Amarone Riserva, Recioto samt Rosé del Drago på Systembolaget (inkl beställningssortimentet).
Amaronen som finns i Sverige är deras Riserva. Den är gjord på 70% Corvina, 20% Rondinella och 10% Osoleta.
Jag drack för dryga året sedan just den här årgången. Jag gillade verkligen vad jag hade i glaset. Du hittar mina tankar här. Jag hyllade årgång 2006 i dec 2016.
Det har inte hänt så jättemycket på det året som gått. Någon liten mindre stramhet och aningens större djup i den mörka frukten samt att intrycken från fathanteringen har blivit mer integrerade med övriga smaker. På det hela små, små steg mot fullmognad, där den inte är riktigt ännu. Fasligt god redan nu, men ingen brådska för den som ligger på några flaskor.
De läckra söta, mörka körsbären dominerar såväl doft- som smakintrycken. De gör detta tillsammans med blåa plommon, torkad frukt och några nypor örter. Syran ger fortfarande vinet en bra friskhet. Tanninerna är likaså på alerten, kanske något mer avrundade och med en tendens att gå mot sammet. Jag gillar ju att min amarone har en viss stramhet och det är ett av de dragen jag uppskattar med Musellas Riserva.
Eftersmaken är precis som senast formidabel med söta mörka körsbär, några björnbär, torkad frukt och ett litet, litet russininslag. Och så den där bitterheten i avslutet som jag verkligen uppskattar och kan känna i riktigt mörk choklad samt den lilla tonen av krossade körsbärskärnor.
Vansinnigt gott!
Betyg 4++
I beställningssortimentet är det årgång 2011 som gäller till 399 kr. En kvalitetsamarone precis under 400 kr. Det är dags att ta hem några sådana flaskor.
lördag 21 april 2018
Nya årgångar från Suavia: 2016 MonteCarbonare och 2015 Le Rive.
Vi har den senaste månaden druckit den senaste årgången av två av systrarna Suavias viner. Lika enastående bra som tidigare årgångar är vårt sammanfattande omdöme.
Familjen Tessari har bott och verkat i Soave sedan 1800-talet. Det var 1982 som föräldrarna drog igång en egen produktion av vin. Nu är det barnen, de tre systrarna, Meri, Valentina och Alessandra som ansvarar för verksamheten på den 12 ha stora vingården belägen på kullarna runt byn Fittà några km från Soave. Odlingen sker enligt organisk-biologiska metoder.
För snart tre år sedan provade vi hela deras sortiment vid en oförglömlig provning vi Garda-sjöns strand. Du kan läsa om detta här. Likaså finns det ett inlägg från början av året om mina tankar om Le Rive(2013), MonteCarbonare (2015) och Massifitti(2014), vilket du kan läsa om här.
Detta är systrarna Suavias mest prisbelönta vin. Det är uteslutande gjort på druvan Garganega. Druvorna plockas precis när de blivit fullmogna. Vinet får jäsa på stålfat och får också ligga till sig i femton månader på stålfat. Här har vi ingen ek inblandad. Vinet genomgår ingen malolaktisk läsning utan Suavia vill behålla den krispiga äppelsyran.
Vad vi tyckt om tidigare årgångar kan du läsa genom att klicka på resp årtal: 2011, 2012, 2013 och 2015.
Ett härligt friskt vin med en underbar fruktighet. Minst lika bra som tidigare årgångar.
I doften hittar vi en samling gula stenfrukter, någon ton av citrus, friska gula äpplen, lite stendamm, grusgång, sommarblommor och unset honung. Det börjar vattnas i gommen.
Visst lever smaken upp till vad doften lovar.
Frisk, krispig och med en slags "renhet" i smakerna. citrus och gula äpplen noterar vi tämligen omgående liksom aprikos och persika. Ett litet finstämt örtinslag, som tillsammans med toner av mineraler, som för tankarna till klippig granit och vulkanjord, tillför en bra komplexitet. I eftersmaken kan vi känna ett litet inslag av vita blommor, och honung.
Ett ungt och fasligt gott vin. Kan nog utvecklas något ytterligare, men inget för långlagring. Mina flaskor dricker jag upp de närmaste fem åren. Vinet passar alldeles utmärkt till skaldjur, men också till ugnsbakad örtlax.
Hos Systembolaget är priset 203 kr. Du får mycket vin för dom pengarna.
Betyg 4
Detta är min favorit av Suavias viner. Det kombinerar en elegant komplexitet med en fin friskhet som jag faller pladask för.
Doften är stor utan att bli ymnig samtidigt som jag upplever den väldigt frisk. Ja faktisk så att riktigt så här frisk har jag inte upplevt Le Rive tidigare. Citrus, tropiska frukter, örter, stenkross, någon liten hint om mandlar och så aningens honung på sluttampen. Där fick ni mina doftintryck!
Ah, det här är ju läckert. En sådan intensitet och komplexitet i smakerna, men samtidigt så friskt. Kanske bästa Le Rive jag druckit. Soave-viner brukar inte ha den här kraften i smakerna som Le Rive har, vilket jag förmodar beror på den sena skörden och den delvisa ekfatslagringen.
Här finns en komplexitet med toner av gula plommon, lite citrus, gula friska äpplen, aprikoser, persika och passionsfrukt. En stor mineralitet, där krita, grus och sten dominerar. Gott om örter och kryddor. Lång eftersmak med någon ton av honung, pinjeträd och blodgrape. En antydan till någon liten smörighet finns det också. I tidigare årgångar har denna varit mer påtaglig. Men framförallt är det syran och friskhet som tar mig med storm. Den satt som en smäck till förra helgens räkmacka.
Årgång 2015 tror jag kommer att utvecklas fint över tiden. Syran kommer att tona ner sig och då dyker de sammetslena dragen upp. Är det friskheten du är ute efter så dricks det här väldigt bra de närmaste tre/fyra åren. Men spara gärna någon flaska som får runt fem/sex år i källaren. Jag tror det kan bli en sensationell smakexplosion.
Betyg 4+
I beställningssortimentet hos SB kostar den 245 kr.
Familjen Tessari har bott och verkat i Soave sedan 1800-talet. Det var 1982 som föräldrarna drog igång en egen produktion av vin. Nu är det barnen, de tre systrarna, Meri, Valentina och Alessandra som ansvarar för verksamheten på den 12 ha stora vingården belägen på kullarna runt byn Fittà några km från Soave. Odlingen sker enligt organisk-biologiska metoder.
För snart tre år sedan provade vi hela deras sortiment vid en oförglömlig provning vi Garda-sjöns strand. Du kan läsa om detta här. Likaså finns det ett inlägg från början av året om mina tankar om Le Rive(2013), MonteCarbonare (2015) och Massifitti(2014), vilket du kan läsa om här.
Detta är systrarna Suavias mest prisbelönta vin. Det är uteslutande gjort på druvan Garganega. Druvorna plockas precis när de blivit fullmogna. Vinet får jäsa på stålfat och får också ligga till sig i femton månader på stålfat. Här har vi ingen ek inblandad. Vinet genomgår ingen malolaktisk läsning utan Suavia vill behålla den krispiga äppelsyran.
Vad vi tyckt om tidigare årgångar kan du läsa genom att klicka på resp årtal: 2011, 2012, 2013 och 2015.
Ett härligt friskt vin med en underbar fruktighet. Minst lika bra som tidigare årgångar.
I doften hittar vi en samling gula stenfrukter, någon ton av citrus, friska gula äpplen, lite stendamm, grusgång, sommarblommor och unset honung. Det börjar vattnas i gommen.
Visst lever smaken upp till vad doften lovar.
Frisk, krispig och med en slags "renhet" i smakerna. citrus och gula äpplen noterar vi tämligen omgående liksom aprikos och persika. Ett litet finstämt örtinslag, som tillsammans med toner av mineraler, som för tankarna till klippig granit och vulkanjord, tillför en bra komplexitet. I eftersmaken kan vi känna ett litet inslag av vita blommor, och honung.
Ett ungt och fasligt gott vin. Kan nog utvecklas något ytterligare, men inget för långlagring. Mina flaskor dricker jag upp de närmaste fem åren. Vinet passar alldeles utmärkt till skaldjur, men också till ugnsbakad örtlax.
Hos Systembolaget är priset 203 kr. Du får mycket vin för dom pengarna.
Betyg 4
Även detta är ett vin gjort enbart på druvan Garganega. Druvorna har plockats då dom är lite lätt övermogna. 70% av druvorna får jäsa på ståltankar och resterande 30% på ekfat. Vinet får sedan mogna i cirka 15 månader på sina respektive fat, därefter blandas vinet och får mogna i ytterligare 15 månader på ståltankar.
Doften är stor utan att bli ymnig samtidigt som jag upplever den väldigt frisk. Ja faktisk så att riktigt så här frisk har jag inte upplevt Le Rive tidigare. Citrus, tropiska frukter, örter, stenkross, någon liten hint om mandlar och så aningens honung på sluttampen. Där fick ni mina doftintryck!
Ah, det här är ju läckert. En sådan intensitet och komplexitet i smakerna, men samtidigt så friskt. Kanske bästa Le Rive jag druckit. Soave-viner brukar inte ha den här kraften i smakerna som Le Rive har, vilket jag förmodar beror på den sena skörden och den delvisa ekfatslagringen.
Här finns en komplexitet med toner av gula plommon, lite citrus, gula friska äpplen, aprikoser, persika och passionsfrukt. En stor mineralitet, där krita, grus och sten dominerar. Gott om örter och kryddor. Lång eftersmak med någon ton av honung, pinjeträd och blodgrape. En antydan till någon liten smörighet finns det också. I tidigare årgångar har denna varit mer påtaglig. Men framförallt är det syran och friskhet som tar mig med storm. Den satt som en smäck till förra helgens räkmacka.
Årgång 2015 tror jag kommer att utvecklas fint över tiden. Syran kommer att tona ner sig och då dyker de sammetslena dragen upp. Är det friskheten du är ute efter så dricks det här väldigt bra de närmaste tre/fyra åren. Men spara gärna någon flaska som får runt fem/sex år i källaren. Jag tror det kan bli en sensationell smakexplosion.
Betyg 4+
I beställningssortimentet hos SB kostar den 245 kr.
tisdag 10 april 2018
2010 Montessu, Isola dei Nuraghi på Sardinien.
Producent är Agricola Punica, som startades 2002. Det är ett projekt, som har stark anknytning till Sassicaia. Delägare är Tenuta San Guidos VD, Sebastiano Rosa, och det lokala kooperativa vineriet Cantina Santadi på Sardinien. Dessa äger 40 procent vardera. Mindre andelar har också Tenuta San Guido (10%), Antonelli Pilloni, som är styrelseordförande i Santadi (5%) och Giacomo Tachis, som i decennier varit Sassicaias vinmakare. Egendomarna ligger på den sydligaste delen av Sardinien.
För närvarande gör dom två röda viner Barrua och Montessu samt ett vitt vin Samas (vermentino och chardonnay)
Montessu är gjort på druvorna: 60% Carignan och en blandning av lika delar av Syrah, Cabernet Franc, Cabernet Sauvignon, och Merlot.
Vinet har jäst 12-14 dagar i 25-28 grader i tankar av rostfritt stål. Efter den malolaktiska jäsningen flyttas vinet till små, franska, begagnade (en gång) ekfat för att få mogna i 15 månader innan det buteljeras.
Doften är hyfsat stor och varm med mörka bär som främsta signum, men visst lite örter, pinjeträd, viol, några kryddor kan vi också känna. En doft som för tankarna till
varma cykeldagar i Provence.
Smaken domineras till en början av de mörka bären: björnbär blåbär och någon touch av svarta vinbär, men det finns också nyanser av lite rödare bär i form av skogshallon. En örtsamling blir också tydlig tämligen fort. Det finns en ton av granskott, pinjekvist med unset kåda i bakgrunden. Eftersmaken är medellång med väldigt mycket lakrits i avslutet. Vi kan också ana oss till någon liten ton av rosor/violer. Vinet har fortfarande en bra syra medans tanninerna slipats ned och rundats av ordentligt sedan vi senast drack det här vinet för ett par år sedan.
Inget stort vin, men ändå ett riktigt hyfsat matvin.
Betyg 3++
På Systembolaget är det årgång 2015 som gäller till priset 139 kr.
måndag 9 april 2018
2015 Roquers de Samso. Ett vin från Celler de L´Encastell i Priorat.
Häromveckan drog vi korken ur den här godingen.
2015 Roquers de Samsó.
100 % Carignan eller Samsó från vingfältet MAS D´EN CACADOR, där druvstockarna har en ålder av 75-100 år. Vinet får tillbringa mellan 16 och 18 månader på nya barriquer av fransk ek. Dom gör mellan 500 och 600 flaskor av det här vinet.
Visst är det ett väldigt ungt vin och visst kommer det att utvecklas en hel del de närmaste åren, men redan idag finns det så mycket i doft och smak som vi gillar. Ganska så tillgängligt redan nu med någon timmes luftning.
En stor och hyggligt intensiv doft av solmogna, mörka bär, som förstärkts med läder, jord, örter och några små nypor kryddor. I bakgrunden små nyanser av hemkola, mandarinskal och regnvåt granitklippa. En mycket trevlig och angenäm doft.
Är doften stor och intensiv, så vad ska då sägas om smaken?
Ett enastående gott vin med en stor och varm kropp, där de kraftfulla mörka bären, främst björnbär, men även körsbär, sv vinbär och blåa plommon dominerar. Ett rejält knippe medelhavsörter, där rosmarin kanske känns tydligast. Lite mindre nypor kryddor. Visst känns det att det tillbringat någon tid på ekfat, men inte stör detta mig, utan det adderar en dimension till den komplexa smaken. Här finns en bra syra och lite småbitande tanniner med inte helt avrundade kanter. Så visst finns det förutsättningar för att lägga in en växel till.
Eftersmaken måste bara uppmärksammas. Riktigt lång med mera mörk frukt, mörk choklad, toner från nymalda espressobönor, någon ton av violer och en magnefik mineralitet ( skiffer, cement).
Betyg 5
Dessvärre finns inte det här vinet hos "Bolaget" just nu, men efter samtal med importören beräknas det komma in senare i vår. Den som får chansen att komma över någon flaska rekommenderas att ta den chansen. Vi betalade 55 euro för vår flaska.
fredag 6 april 2018
Il Roncal. En producent i Friuli.
För en tid sedan inhandlade Vintankar sju olika viner från producenten Il Roncal. Jag träffade den svenske importören Anders Karlsson från Hydmar AB och ägarinnan Martina Moreale på en provning i Köpenhamn 2014. Det var på en provning av viner från Friuli-Venezia Giulia. Geografiskt befinner vi oss i den nordöstra delen av Italien. I söder Adriatiska havet, i öster Slovenien och i norr Österrike.
Il Roncal är en egendom på 20 ha, som ligger med terrasserade vingårdar på Colle Montebello någon km från den medeltida staden Cividale del Friuli (UNESCO världsarv) och runt 5 km från den Slovenska gränsen. Martina Moreale fortsätter det projekt som maken Roberto startade 1986. I deras portfölj finns 6 röda viner, 5 vita, 2 söta och 3 moussernde. Grappa och olivolja finns också i sortimentet. Dom odlar internationella druvor som Merlot, Cabernet Franc, Sauvignon Blanc och Pinot Grigio, men också de typiska för Friuli som Schioppettino, Refosco, Pignolo, Friulano, Ribolla Gialla och Picolit.
Det bedrivs också en viss Agroturism på gården med möjligheter till övernattning och mat.
Sedan något år tillbaks ingår importören Hydmar i samarbetet Göteborgs Vinhus, vilket bl a har inneburit att det idag går att köpa enstaka flaskor till vilket Systembolag som helst.
2015 Sauvignon
Vinet är gjort på sent skördade Sauvignon Blanc druvor, som avstjälkats innan de pressas. Druvskalen separeras från musten innan vinet får jäsa på ståltankar. Vinet får tillbringa en kortare tid på dessa ståltankar innan det buteljeras.
Färgen går i en halmgul nyans med skira små gröna stråk.
Doften är stor, men är inte i närheten av att bli överaromatisk.
Vi noterar krusbär, nässlor, nyklippt gräs, stendamm och aningens citrus.
Smaken är frisk och lite kittlande. Här finns gott om krusbär, fläder och nässlor. I mindre doser citrus, steniga mineraler, gula stenfrukter och örter. Syran är hyfsat stor utan att bli alltför påfrestande. Eftersmaken är medellång och där på sluttampen dyker det upp lite exotiska frukter.
Betyg 3+
Pris på Systembolaget är 187 kr.
2013 Schioppettino
Ett ungt och friskt vin på den lokala druvan Schioppettino. En druva som jag kommit att älska. Jag tycker också att Il Roncals version tillhör de bättre jag druckit.
Druvorna har vuxit på vinstockar med en ålder på 20+. Dom är sent skördade. Avstjälkas innan de pressas. Macerationen varar i 16 dagar innan musten separeras från skalen. Jäsningen sker på ståltank. Vinet får sedan vila upp sig i sju månader på andra omgångens ekfat, därefter pumpas det över på stålfat där det tillbringar en kortare tid innan det buteljeras.
Färgen har en djup rubinröd ton med några lila stråk här och där.
I doften finns den så typiska tonen av vitpeppar, men också en hel del skogsbär, höstlöv, läder, grusgång och rosor.
I munnen är det ganska så slankt, lite småstramt och med en bra friskhet. Det finns en härlig bärkompott (sv vinbär, körsbär, björnbär, slånbär), en dröse örter, vitpeppar, lagerblad och steniga mineraler. En härlig syra skänker friskhet. Tanninerna tar för sig, men blir aldrig påfrestande. Eftersmaken länge än medel med mera bär, örter och vitpeppar. I avslutet någon ros och viol.
Gott idag. Kommer att utvecklas.
Betyg 4+
Pris på "Bolaget" 221 kr.
2009 Civon
Vinet är gjort på druvorna Cabernet Franc (20%), Schioppettino %) och Refosco (40%). Druvorna skördas sent och avstjälkas innan de pressas. Skalmacerationen varar i 20 dagar. Jäsning på ståltankar. Vinet har fått mogna i 18 månader på franska ekfat, varpå det pumpas över på ståltankar, där det får mogna i fem månader innan det buteljeras.
Färgen är rubinröd med en dragning åt violett.
Det doftar av mörka skogsbär, läder, jord, sv vinbär och en del kryddor. Inte överdådig eller alltför aromatisk, men ändå väldigt tydlig. Icke utan en viss elegans.
I munnen är det friskt, har en viss stramhet och ger en varm känsla. Det startar med en härlig bärblandning: hallon, blåbär, björnbär och svarta vinbär. Finmalda örter dyker upp strax därpå liksom mineraler.
I den hyfsat långa eftersmaken får den fina frukten sällskap av lakrits, kakao och några större nypor peppar.
Den friska syran och de distinkta tanninerna blir aldrig ansträngande utan ger vinet rakt igenom en ordentlig ryggrad, vilket gör det här vinet ytterst lämpligt för diverse grillade maträtter.
Betyg 4
På "Bolaget" kostar det 250 kr.
Sammanfattning
Tre väldigt goda, trevliga och matvänliga viner. Bra prissatta. Det är mycket vin för pengarna.
Vi återkommer längre fram i vår med de andra vinerna i Il Roncals sortiment.
Det bedrivs också en viss Agroturism på gården med möjligheter till övernattning och mat.
Sedan något år tillbaks ingår importören Hydmar i samarbetet Göteborgs Vinhus, vilket bl a har inneburit att det idag går att köpa enstaka flaskor till vilket Systembolag som helst.
2015 Sauvignon
Vinet är gjort på sent skördade Sauvignon Blanc druvor, som avstjälkats innan de pressas. Druvskalen separeras från musten innan vinet får jäsa på ståltankar. Vinet får tillbringa en kortare tid på dessa ståltankar innan det buteljeras.
Färgen går i en halmgul nyans med skira små gröna stråk.
Doften är stor, men är inte i närheten av att bli överaromatisk.
Vi noterar krusbär, nässlor, nyklippt gräs, stendamm och aningens citrus.
Smaken är frisk och lite kittlande. Här finns gott om krusbär, fläder och nässlor. I mindre doser citrus, steniga mineraler, gula stenfrukter och örter. Syran är hyfsat stor utan att bli alltför påfrestande. Eftersmaken är medellång och där på sluttampen dyker det upp lite exotiska frukter.
Betyg 3+
Pris på Systembolaget är 187 kr.
2013 Schioppettino
Ett ungt och friskt vin på den lokala druvan Schioppettino. En druva som jag kommit att älska. Jag tycker också att Il Roncals version tillhör de bättre jag druckit.
Druvorna har vuxit på vinstockar med en ålder på 20+. Dom är sent skördade. Avstjälkas innan de pressas. Macerationen varar i 16 dagar innan musten separeras från skalen. Jäsningen sker på ståltank. Vinet får sedan vila upp sig i sju månader på andra omgångens ekfat, därefter pumpas det över på stålfat där det tillbringar en kortare tid innan det buteljeras.
Färgen har en djup rubinröd ton med några lila stråk här och där.
I doften finns den så typiska tonen av vitpeppar, men också en hel del skogsbär, höstlöv, läder, grusgång och rosor.
I munnen är det ganska så slankt, lite småstramt och med en bra friskhet. Det finns en härlig bärkompott (sv vinbär, körsbär, björnbär, slånbär), en dröse örter, vitpeppar, lagerblad och steniga mineraler. En härlig syra skänker friskhet. Tanninerna tar för sig, men blir aldrig påfrestande. Eftersmaken länge än medel med mera bär, örter och vitpeppar. I avslutet någon ros och viol.
Gott idag. Kommer att utvecklas.
Betyg 4+
Pris på "Bolaget" 221 kr.
2009 Civon
Vinet är gjort på druvorna Cabernet Franc (20%), Schioppettino %) och Refosco (40%). Druvorna skördas sent och avstjälkas innan de pressas. Skalmacerationen varar i 20 dagar. Jäsning på ståltankar. Vinet har fått mogna i 18 månader på franska ekfat, varpå det pumpas över på ståltankar, där det får mogna i fem månader innan det buteljeras.
Färgen är rubinröd med en dragning åt violett.
Det doftar av mörka skogsbär, läder, jord, sv vinbär och en del kryddor. Inte överdådig eller alltför aromatisk, men ändå väldigt tydlig. Icke utan en viss elegans.
I munnen är det friskt, har en viss stramhet och ger en varm känsla. Det startar med en härlig bärblandning: hallon, blåbär, björnbär och svarta vinbär. Finmalda örter dyker upp strax därpå liksom mineraler.
I den hyfsat långa eftersmaken får den fina frukten sällskap av lakrits, kakao och några större nypor peppar.
Den friska syran och de distinkta tanninerna blir aldrig ansträngande utan ger vinet rakt igenom en ordentlig ryggrad, vilket gör det här vinet ytterst lämpligt för diverse grillade maträtter.
Betyg 4
På "Bolaget" kostar det 250 kr.
Sammanfattning
Tre väldigt goda, trevliga och matvänliga viner. Bra prissatta. Det är mycket vin för pengarna.
Vi återkommer längre fram i vår med de andra vinerna i Il Roncals sortiment.
onsdag 4 april 2018
2013 Gramolere, Manzone
Vintankar drack för snart två månader sedan en ung Barolo, 2013 Bricat från Manzone, som vi verkligen gillade. Våra tankar finns samlade i det här blogginlägget. Vi fyllde på vår källare med några flaskor och beställde också några flaskor av syskonvinet Gramolere. I förra veckan drog vi korken ur den flaskan, vilket visade sig vara en lika positiv vinupplevelse som då vi drack Bricat.
1925 köpte Giovanni Manzone "Ciabot del Preve" i Montforte d´Alba och började med vintillverkning. 1965 gjorde Giovanni och Stefano Manzone vin under egen etikett.
Familjen har efterhand inköpt ytterligare vingårdslotter bl a på de historiska kullarna "Castelletto" och "Gramolere" så att idag omfattar vingården 8,5 ha. Barnen Mauro och Mirella (båda utbildade vid Oenologi-skolan i Alba) har de senaste decennierna blivit alltmer involverade i familjens vinprojekt. Vingårdarna ligger på 350-500 m över havet. Verksamheten drivs enligt ekologiska principer och är certifierade enligt "The Green Experience".
Den årliga produktionen är runt 50 000 flaskor. I deras portfölj finns ett vitt vin på druvan Rossese Bianco, en Dolcetto, två Barbera, en Langhe Nebbiolo, tre Barolo (Castelletto, Gramolere och Bricat) samt en Barolo Riserva Gramolere. Allt vin produceras på druvor från de egna vingårdarna.
2013 Gramolere Barolo
Druvan är Nebbiolo så klart. Druvorna kommer uteslutande från en av deras vingårdar på kullen Gramolere. Vinrankorna har en ålder på 25 till 45 år. Alltså lite yngre än vinrankorna till deras Bricat. Druvorna plockas under den första halvan av oktober. Jäsningen sker genom naturlig jäst och med lång kontakt med skalrester. Vinet får mogna på 500-700 liters ekfat i nästan tre år. Vinet varken filtreras eller klarnas. Ett minimum av SO2 tillsätts. Det görs runt 13 000 flaskor av den här Barolon.
I doften finns en fin röd bärsamling, ett bukett rosor, lite krossad sten, någon liten nypa kryddor, nypon och lite eneträ.
I munnen börjar det med ljusa körsbär, hallon, smultron, och lite nypon. Efterhand tillkommer några kryddstänk, steniga mineraler och en liten lätt ton av kakao. Härlig eftersmak med mer röda bär, lite slånbär, rosor och några violer samt en försiktig påminnelse om fatlagringen.
Visst indikerar syran och de tydliga tanninerna att vi har med en ung Barolo att göra, men de blir aldrig påträngande eller alltför närgångna. Jag tycker att Gramolere är riktigt tillgänglig redan nu, men visst kan en förvänta sig en hel del utveckling. Med detta sagt så är den unga frukten så läcker nu att det blir svårt att hålla fingrarna borta.
Betyg 4+
Priset på "Bolaget" är 497 kr. Det är en skillnad på två kronor mot syskonvinet Bricat. Två väldigt trevliga och goda Barolo. Båda är mycket tillgängliga redan nu och båda kommer att utvecklas fint med tiden. Jag är nog chanslös att vid en blindtest avgöra vilket som är vilket. Vi tackar ja till båda och har därför fyllt på vår källare med några flaskor av båda två.
1925 köpte Giovanni Manzone "Ciabot del Preve" i Montforte d´Alba och började med vintillverkning. 1965 gjorde Giovanni och Stefano Manzone vin under egen etikett.
Familjen har efterhand inköpt ytterligare vingårdslotter bl a på de historiska kullarna "Castelletto" och "Gramolere" så att idag omfattar vingården 8,5 ha. Barnen Mauro och Mirella (båda utbildade vid Oenologi-skolan i Alba) har de senaste decennierna blivit alltmer involverade i familjens vinprojekt. Vingårdarna ligger på 350-500 m över havet. Verksamheten drivs enligt ekologiska principer och är certifierade enligt "The Green Experience".
Den årliga produktionen är runt 50 000 flaskor. I deras portfölj finns ett vitt vin på druvan Rossese Bianco, en Dolcetto, två Barbera, en Langhe Nebbiolo, tre Barolo (Castelletto, Gramolere och Bricat) samt en Barolo Riserva Gramolere. Allt vin produceras på druvor från de egna vingårdarna.
2013 Gramolere Barolo
Druvan är Nebbiolo så klart. Druvorna kommer uteslutande från en av deras vingårdar på kullen Gramolere. Vinrankorna har en ålder på 25 till 45 år. Alltså lite yngre än vinrankorna till deras Bricat. Druvorna plockas under den första halvan av oktober. Jäsningen sker genom naturlig jäst och med lång kontakt med skalrester. Vinet får mogna på 500-700 liters ekfat i nästan tre år. Vinet varken filtreras eller klarnas. Ett minimum av SO2 tillsätts. Det görs runt 13 000 flaskor av den här Barolon.
I doften finns en fin röd bärsamling, ett bukett rosor, lite krossad sten, någon liten nypa kryddor, nypon och lite eneträ.
I munnen börjar det med ljusa körsbär, hallon, smultron, och lite nypon. Efterhand tillkommer några kryddstänk, steniga mineraler och en liten lätt ton av kakao. Härlig eftersmak med mer röda bär, lite slånbär, rosor och några violer samt en försiktig påminnelse om fatlagringen.
Visst indikerar syran och de tydliga tanninerna att vi har med en ung Barolo att göra, men de blir aldrig påträngande eller alltför närgångna. Jag tycker att Gramolere är riktigt tillgänglig redan nu, men visst kan en förvänta sig en hel del utveckling. Med detta sagt så är den unga frukten så läcker nu att det blir svårt att hålla fingrarna borta.
Betyg 4+
måndag 2 april 2018
2012 Cuvée Benjamin från Bernard Hatté & Fils
Vi inledde påsken med att på Skärtorsdagen dra korken ur en champagne från 2012. På sina håll har det ryktas om att 2012 ska vara nästa stora årgång efter den formidabla 2008. Efter att druckit den här champagnen säger vi inte emot.
Vi blev väldigt förtjusta i Bernard Hattés Special Club årgång 2004, som vi hyllat i ett flertal inlägg bl a här. 2008 lämnade dom samarbetet i Special Club. Motsvarande champagne har idag etiketten Cuvée Benjamin.
Bernard Hatté&Fils har sin huvudsakliga verksamhet förlagd till byn Verzenay, som är en av 17 byar som har klassningen Grand Cru. 1952 började Louis Hatté, efter en lång karriär hos Roederer, att producera Champagne under eget namn. Fram till dess hade druvorna sålts till de stora champagnehusen. Sonen Bernard börjar jobba i familjeföretaget 1954. 1986 lämnas stafettpinnen vidare till Bernards son Christophe. Idag är det nästa generation genom systrarna Alexandra och Amandine som för traditionen vidare. Deras portfölj består av sex olika cuvéer.
Cuvée Benjamin
Det är den här som tidigare såldes som Special Club. Den är gjord på 50/50 av Chardonnay och Pinot Noir.
En mycket frisk och trevlig doft med citrus, mogna gula äpplen, skolkrita, stendamm, aningens brödaktig ton och några enstaka röda bär. Ingen doftbomb, men ändå väldigt tydlig aromer.
Det ska sägas med en gång att den här är väldigt god. Minst lika god som då den ingick i Special Club samarbetet.
Visst känns det att det är en ung champagne med en stor friskhet. Ändå känns den väldigt tillgänglig redan nu. Samtidigt kommer den med all säkerhet att utvecklas en hel del. Kan synas lite motsägelsefullt, men det är så jag känner.
Smaken är ganska fyllig och komplex. Det börjar med gulröda äpplen och lite röda citrusfrukter för att efter en stund fyllas på med en stor portion mineraler (typ snäckskal), mariekex, någon ört och unset blommighet. En stor och magnifik syra som drar mot nästan-mogna coxpomona äpplen. Eftersmaken något längre än medel och bjuder på mera äpplen, nu mer röda, snäckskal, några små nypor kryddor, någon exotisk frukt och ett läckert avslut i form av blodgrape.
Betyg 4+
Min flaska är köpt från Systembolagets beställningssortiment för 310 kr. Ett riktigt bra pris för en enastående champagne.
Vi blev väldigt förtjusta i Bernard Hattés Special Club årgång 2004, som vi hyllat i ett flertal inlägg bl a här. 2008 lämnade dom samarbetet i Special Club. Motsvarande champagne har idag etiketten Cuvée Benjamin.
Bernard Hatté&Fils har sin huvudsakliga verksamhet förlagd till byn Verzenay, som är en av 17 byar som har klassningen Grand Cru. 1952 började Louis Hatté, efter en lång karriär hos Roederer, att producera Champagne under eget namn. Fram till dess hade druvorna sålts till de stora champagnehusen. Sonen Bernard börjar jobba i familjeföretaget 1954. 1986 lämnas stafettpinnen vidare till Bernards son Christophe. Idag är det nästa generation genom systrarna Alexandra och Amandine som för traditionen vidare. Deras portfölj består av sex olika cuvéer.
Cuvée Benjamin
Det är den här som tidigare såldes som Special Club. Den är gjord på 50/50 av Chardonnay och Pinot Noir.
En mycket frisk och trevlig doft med citrus, mogna gula äpplen, skolkrita, stendamm, aningens brödaktig ton och några enstaka röda bär. Ingen doftbomb, men ändå väldigt tydlig aromer.
Det ska sägas med en gång att den här är väldigt god. Minst lika god som då den ingick i Special Club samarbetet.
Visst känns det att det är en ung champagne med en stor friskhet. Ändå känns den väldigt tillgänglig redan nu. Samtidigt kommer den med all säkerhet att utvecklas en hel del. Kan synas lite motsägelsefullt, men det är så jag känner.
Smaken är ganska fyllig och komplex. Det börjar med gulröda äpplen och lite röda citrusfrukter för att efter en stund fyllas på med en stor portion mineraler (typ snäckskal), mariekex, någon ört och unset blommighet. En stor och magnifik syra som drar mot nästan-mogna coxpomona äpplen. Eftersmaken något längre än medel och bjuder på mera äpplen, nu mer röda, snäckskal, några små nypor kryddor, någon exotisk frukt och ett läckert avslut i form av blodgrape.
Betyg 4+
Min flaska är köpt från Systembolagets beställningssortiment för 310 kr. Ett riktigt bra pris för en enastående champagne.
söndag 1 april 2018
2006 Calcarole, Guerrieri Rizzardi
Så var det då dags för vår första flaska Calcarole. Av någon anledning har det blivit så att vi missat denna, medan vi druckit syskonamaronen Villa Rizzardi åtskilliga gånger. Vi har skrivit om årgång 2005 och om årgång 2009.
1914 förenades de båda adliga släkerna Guerrieri och Rizzardi genom ett giftemål. Släkten Guerrieri hade egendomar i Bardolino och Rizzardi hade förvärvat sina vinmarker i Negrar redan 1649. Det är Villa Rizzardi i Negrar som idag är centrum för deras produktion av Valpolicellaviner med sina 25 ha bl a vingårdslägena Pojega och Calcarole. Dom äger betydligt större vingårdar i Bardolino, Soave och Valadige.
Druvblandningen är Corvina (70%), Rondinella (20%) och Barbera (10%). Druvorna kommer från en och samma vingård, som också givit namnet åt den här Amaronen Calcarole. Den är belägen på en brant sluttning intill deras egendom i Negrar. Druvorna har fått torka i drygt tre månader innan de pressas. Vinet har sedan först fått mogna i dryga året på 5 hl stora ekfat innan det pumpas över till 25 hl ekfat, där det får ligga i ytterligare två år innan de buteljeras.
En stor och mäktig doft av framförallt mörka bär, läder och torkad frukt. En riktig doftamarone där det förutom det ovan nämnda också efterhand dyker upp finstämda nyanser av örter, tobak, vanilj, viol, angens lakrits och körsbär i sprit.
I munnen är det en mjukt och ganska frisk amarone med komplexa smaker vi får ta del av. Det börjar med en maffig mörk fruktkompott (körsbär, björnbär, sv vinbär, hallon, plommon), som efter en stund får sällskap med små nypor örter och kryddor, russin, dadlar, katrinplommon samt toner av vanilj, kola, kakao och lakrits. Syran finns där och skänker friskhet. Ytterst mjuka och lena tanniner bjuder ett mycket försiktigt motstånd. Eftersmaken är riktigt lång med ett trevligt avslut med en ganska stor fruktsötma parad med bitterljuv mörk choklad.
En amarone bra nära sin topp och gissningsvis håller den sig där ytterligare några år till.
Ett fotbollsvin eller ett kontemplations vin om man så vill. Den avslutande fruktsötman och komplexa smaken gör det svårt att kombinera med mat. Några hårdostar fungerar däremot perfekt.
Betyg 4++
Du som vill prova en maffig, komplex och fullt mogen amarone hittar den i "Bolagets" beställningssortiment för 559 kr.
1914 förenades de båda adliga släkerna Guerrieri och Rizzardi genom ett giftemål. Släkten Guerrieri hade egendomar i Bardolino och Rizzardi hade förvärvat sina vinmarker i Negrar redan 1649. Det är Villa Rizzardi i Negrar som idag är centrum för deras produktion av Valpolicellaviner med sina 25 ha bl a vingårdslägena Pojega och Calcarole. Dom äger betydligt större vingårdar i Bardolino, Soave och Valadige.
Druvblandningen är Corvina (70%), Rondinella (20%) och Barbera (10%). Druvorna kommer från en och samma vingård, som också givit namnet åt den här Amaronen Calcarole. Den är belägen på en brant sluttning intill deras egendom i Negrar. Druvorna har fått torka i drygt tre månader innan de pressas. Vinet har sedan först fått mogna i dryga året på 5 hl stora ekfat innan det pumpas över till 25 hl ekfat, där det får ligga i ytterligare två år innan de buteljeras.
En stor och mäktig doft av framförallt mörka bär, läder och torkad frukt. En riktig doftamarone där det förutom det ovan nämnda också efterhand dyker upp finstämda nyanser av örter, tobak, vanilj, viol, angens lakrits och körsbär i sprit.
I munnen är det en mjukt och ganska frisk amarone med komplexa smaker vi får ta del av. Det börjar med en maffig mörk fruktkompott (körsbär, björnbär, sv vinbär, hallon, plommon), som efter en stund får sällskap med små nypor örter och kryddor, russin, dadlar, katrinplommon samt toner av vanilj, kola, kakao och lakrits. Syran finns där och skänker friskhet. Ytterst mjuka och lena tanniner bjuder ett mycket försiktigt motstånd. Eftersmaken är riktigt lång med ett trevligt avslut med en ganska stor fruktsötma parad med bitterljuv mörk choklad.
En amarone bra nära sin topp och gissningsvis håller den sig där ytterligare några år till.
Ett fotbollsvin eller ett kontemplations vin om man så vill. Den avslutande fruktsötman och komplexa smaken gör det svårt att kombinera med mat. Några hårdostar fungerar däremot perfekt.
Betyg 4++
Du som vill prova en maffig, komplex och fullt mogen amarone hittar den i "Bolagets" beställningssortiment för 559 kr.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)