2012 Terre de Bussière, Domaine de la Janasse

För fjorton dagar sedan damp det ner ett mail från Bristly Wine. En ny årgång av Dom Janasses vin "Terre de Bussiere" var på ingång. Vi beställde ett par flaskor. I tisdags var det premiär. Vi hällde upp två glas, som fick stå någon timma innan vi satte oss till bords. På med korken och två dagar senare var det så dag igen för två glas igen.

Det här vinet har den för södra Rhone inte helt vanliga druvsammansätnningen 65% Merlot, 30% Syrah, 10% Cabernet Sauvignon och 5% Grenache, Druvorna växer i ett område som kallas Bussière utanför Courthezon, strax nordost om Chateauneuf-du-Pape.
Till stora delar en Bordeauxblandning, men där druvorna växt i södra Rhone.
Vinet har legat på barriquer i 12 månader varav 30% nya.

Doften andas ungdomlighet med en stor portion mörka bär, lite örter och en touch av kompostjord.

I gommen spelar den ungdomliga, lite snärtiga frukten ut hela sitt register av mörka körsbär, svarta vinbär, blåa plommon och skogshallon. Frukttoner som träffar oss på det sättet vi vill ha dom. Här finns också lite typiska drag av södra Rhone i form av en härlig örtblandning. Hyggligt lång eftersmak och där får vi en härlig ton av söt lakrits samt en liten bit mörk choklad.

Vinet höll ihop på ett strålande sätt dvs det var precis lika bra på torsdagen som det var på tisdagskvällen.

Ett fantastiskt gott vin för endast 112 kr. Vinet finns i beställningssortimentet med nr 72982.
Det är så klart så att det finns viner med större elegans och komplexitet, men då får du lägga till ett par hundralappar. Det här får bli vårt franska husvin under 2015.

2007 Chateauneuf-du-Pape, Benedetti

Förra lördagen kom årets första snöoväder över Nordhalland. Blötsnö och kraftiga vindar gjorde att vi höll oss inomhus. Den nyinstallerade braskaminen fick jobba ordentligt.

Vi plockade fram den gamla lergrytan samt en rådjursstek.
Ur källaren tog vi fram de egenodlade potatisarna och palsternackorna och gjorde ett mos.







Ur vinkällaren tog vi fram en Ch9dP av den hypade årgången 2007. Lite soliga känslor från södra Rhone var målsättningen.
Årgång 2007 från Ch9dP hyllades både utomlands och i den svenska bloggosfären när de väl dök upp på marknaden. Det ska erkännas att även Vintankar sällade sig till hyllningskören. Men hur har de blivit sedan? Har de utvecklats som alla trodde?
Vi har så sakteliga börjat smaka på 2007:orna igen. Visst är de fortfarande bra viner, men på något sätt verkar de ha stannat i växten och inte utvecklats nämnvärt samtidigt som den ungdomliga frukten har börjat övergå till lite mer mogen frukt.

Benedettis 07:a drack vi första gången för snart fyra år sedan. Vad vi tyckte då hittar du här.
Ägaren Christian Benedetti's farfar Nicolas imigrerade från Italien 1930 och gifte sig med dottern till en vinodlare i Chateauneuf-du-Pape. Efter att ha slutfört vinskoleutbildning hjälper även Christians son Nicolas till med vinbruket. Domainen äger 3 hektar mark i Chateauneuf du Pape och ca 9 hektar i Côte du Rhône. Man tillverkar idag 3 sorters Chateauneuf du Pape, 2 röda och 1 vit samt 3 sorters Côte du Rhône. En del av vinrankorna är mycket gamla, mer än 100 år – planterade just efter Phylloxeran, Odlingen har brukats ekologiskt sedan 1997 och blev certifierad AB “Agriculture Biologic” år 2000.

Källa: Importörens hemsida

Vinet är gjort på 75% Grenache, 15% Syrah samt 5% vardera av Cinsault och Mourvèdre.
Jäsningen äger rum i cementtankar först kallt sedan varmt ca 4-5 veckor. Efter vintern när kylan gjort vinet klarare tappas det på ståltank ca 1 år och normalt sett börjar den malolaktiska jäsningen på våren året därpå i ektunnor ( barrique 225 L).

Vi möts av en finstämd doft av mörka körsbär, örter/kryddor och aningens kakao och torkad frukt. En trevlig och lovande doft.

I gommen känns vinet mjukt och runt. Den mörka frukten dominerar med körsbär, plommon, björnbär och så lite hallon som ger ett litet ljusare intryck. Några grabbnävar örter/kryddor finns detoch dessa harmoniserar fint med frukten. Syran ger vinet fortfarande en friskhet, men inte på samma sätt som för fyra år sedan. Tanninerna har blivit alldeles sammetslena. Vinet uppvisar tydliga mognadstoner. Eftersmaken är lång med mörk frukt, tydlig lakritskaraktär och lite torkad frukt.
Vinet är gott precis lika gott som då vi drack det för första gången 2011, men då förutspådde jag en stor utvecklingspotential. Riktigt så har det inte blivit. Vinet har mognat, tappat lite av sin ungdomliga frukt och charm, ändå är det riktigt gott. Och det räcker långt.

Betyg 4


Vinet köptes i "Bolagets" beställningssortiment för 299 kr. Idag är det årgång 2012 som gäller och den kostar 316 kr. Den kan endast köpas i kolli om sex flaskor. Visst är jag sugen på att testa 2012:orna, så det gäller att höra av sig i bekantskapskretsen om någon vill dela en kartong.

2010 Turpino från Querciabella

I slutet på maj 2013 var jag inbjuden till en Toscanaprovning i Köpenhamn. I två blogginlägg lämnade jag mina intryck från den föreställningen. Du hittar det första här.

Jag träffade då den här synnerligen trevliga trion, som guidade mig igenom Querciabellas viner.
Redan 1988 började dom med Organiskodling och sedan år 2000 är det odling enligt biodynamiska principer som gäller.
Den intresserade hittar mycket mer fakta på deras hemsida.

Detta är första årgången av det här vinet. Det introducerades på marknaden under våren 2013. När jag provade det i Köpenhamn hade det ännu inte lanserats i Skandinavien.

Vinet är gjort på druvorna Cabernet Fraqnc 40%, Syrah 40% och Merlot 20%. Ungefär hälften av druvorna kommer från en vingård i Maremma och den andra hälften från vingårdar i Greve in Chianti.

Du som vill veta mer om själva tillverkningsprocessen hittar detta här.

Färgen har en mörk rubinröd ton.

Doften andas både svalhet och värme, kanske är det det havsnära läget i Maremma som ger värme och de lite högre belägna gårdarna i Chianti som ger en svalare ton. Hur som så faller vi redan här för doften med sina röda körsbär, cederträ, svala rosor och några örtstänk.

I gommen får vi ett vin som fortfarande andas ungdomlighet. Mer elegans än kraftfullhet. Det finns en renhet över hela smakintrycket. Körsbär, örter, skogsbär och aningens viol. Här finns en fin och fräsch syra som tillsammans med väluppfostrade tanniner, som ännu inte hunnit rundats av, pekar på en lång livstid. Fortfarande känns vinet ungt och en bit från toppen. Ändå är det klart njutbart redan idag. Eftersmaken är lång med lite mörkare bär som tränger sig fram tillsammans med lakrits och några droppar balsamico av hög kvalitet.

Jag köpte mina flaskor hos Atomwine, dessvärre verkar vinet vara slutsålt där och på "Bolaget" finns det inga flaskor. Den som kan komma över några flaskor, så rekommenderar jag ett köp. Du som har några flaskor i källaren behöver inte ha bråttom. Har du många så testa gärna en idag, men det kommer att utvecklas ytterligare.

En annan som druckit och gillat är Svenssonsmakaren.

Betyg 4(+)

2011 Ruché, Laccento

Det var dags för den sista flaskan av årgång 2011 av det här vinet.

2011 Ruché di Castagnole Monferrato "Laccento".
Producent är Vingården Montalbera (montalbera.it) som ligger 30 km norr om Barolo och Barbaresco på landsbygden vid den lilla byn Castagnole mitt i Piemonte.

Ruché Laccento, som är gårdens prestigerucché, produceras på husets bästa fält i perfekt söderläge 280 meter över havet. 5% av druvorna genomgår en appassimento och övriga 95% skördas sent, dvs något övermogna. Efter skörd och jäsning på ståltank buteljeras vinet och lagras 12 månader på flaska.                  Det görs ca 8 000 flaskor.

Doften har en trevlig friskhet som domineras av skogshallon. När jag drack det här vinet för första gången för snart två år sedan reagerade jag på doften som gelehallonlik. Nu är den mer balanserad och lite elegantare med underbara hallon i centrum. Bakom hallondoften skymtar vi en del örter och en tämligen stor doft av rosor och violer.
En stor och njutbar doft!

I munnen är vinet mjukt med samma fräscha hallon som i doften. Här finns även lite smultron och röda vinbär, de senare tillför vinet en behagfull syrlighet. Lite örter och det florala inslaget ger vinet en extra dimension. Eftersmaken är lång och i den finns lite finstämda toner av sötlakrits och choklad.
Det här är gott. Riktigt gott och lättklunkat. Trots detta har det ändå sig egna personlighet.
Billigt Vin skrev om vinet för snart ett år sedan och precis som Ingvar så gillar jag det här vinet skarpt. Den som vill se en annan sida av druvan Ruché ska försöka komma över Cascina Tavijns variant.

Betyg 4+

Idag är det årgång 2013 som finns hos "Bolaget" för 248 kr. Jag har redan fyllt på mitt lager!

2007 Brunello di Montalcino, Da Vinci

För snart två veckor sedan gjorde hustrun och jag en snabbvisit i Stockholm. Åkte upp på torsdagen och åter till Västkusten på fredagen. Vi skulle tillsammans med vännerna M och G gå på operan. Vi såg en fantastisk föreställning av Madame Butterfly. Även en novis som undertecknad njöt i fulla drag.
Innan Operan åt vi på Café Milano. Jag åt Salumi Selezionati som förrätt och Pasta Corta alla Franco till huvudrätt. Fantastiskt gott. Vi delade på en flaska Brunello.

2007 Brunello di Montalcino, Da Vinci
En riktigt trevlig flaska, men priset var dryga 900 kr och så kostar den 301 kr på "Bolaget". Man slutar aldrig att förvånas över påläggen på restauranger i Stockholms resp Göteborgs innerstad.

Producent är Cantine Leonardi da Vinci. Vineriet grundades 1961 och ligger mycket riktigt i Leonardo da Vincis födelsestad. Vinframställningen följer Organiska principer. Druvan är så klart Sangiovese till 100 %. Druvorna till det här vinet kommer från Montalcino,några mil söder om Siena. Jäsningen pågår i 15-20 dagar på ståltankar.Vinet får sedan vila upp sig i ca två år på ekfat och ytterligare tre år på flaska.

Vi möts av en hyfsat stor doft med mörk frukt, plommon och kryddor i centrum. Här finns också en ton av läder.Vi noterar tydliga inslag av fat.

I munnen får vi ett vin med klara mognadstoner, som känns mjukt och runt. Här finns en härligt mörk frukt med körsbär, björnbär och blåa plommon som dominanta inslag. Vi kan också efter ett litet tag känna en sirlig ton av svarta vinbär. I samma stund noterar  vi också en trevlig krydd- och örtsamling. Vi tycker vinet har en trevlig friskhet. Tanniner finns det, men dom är alldeles mjuka och lena.
Eftersmaken är lång och här kompletteras den mörka frukten med lakrits och ett tydligt inslag av fat. Precis i slutet dyker det upp lite torkad frukt.

Vinet fungerade alldeles utmärkt till vår mat.

Betyg 4

2011 Barbera d´Asti, Lequilibrio

I veckan som gick var det dags att stifta bekantskap med en Barbera jag tidigare inte druckit

2011 Barbera d´Asti, Lequilibrio
Producent är Montalbera med den huvudsakliga verksamheten i Monferrato. Det är också där dom odlar Ruché liksom Grignolino och Barbera. Dom har också vingårdar i Castiglione Tinella (Langhe) och i Castiglione Falletto.

Det här vinet är gjort på 100% Barbera. Vinstockarna är dryga 20 år gamla och växer  på deras ägor i Monferrato. Druvorna skördades lite övermogna. Vinet har först fått ligga till sig i 12-15 månader på en blandning av 30 hl ekfat och lite mindre barriquer, för att sedan få en månad på ståltankar och slutligen sex månader på flaska.

I doften hittar vi mörka bär, läder, lite tobak och lätta toner av fat. På det hela en ganska trevlig doft.

I gommen känns vinet rätt så slankt. Smaken domineras av mörka bär, plommon och lite stillsamma örter.
Det finns en fin och bra syra hos vinet. Tanninerna är mjuka utan att bli mesiga. Eftersmaken är medellång med mera mörk frukt, lite kakao och spår av fatlagringen.
Ett ganska okomplicerat vin, som fungerar bra till diverse pastarätter och lite enklare kötträtter. Det är också väldigt gott på egen hand.
Vi dricker det mer än gärna igen.

Betyg 4

Vi köpte det i höstas för dryga 200 kr. Det finns i beställningssortimentet.

Gambero Rosso i Köpenhamn. Del 2.

Det fanns en utställare från Sardinien. Av lite olika anledningar är det en ö som fångat mitt intresse.
Min erfarenhet av viner från Sardinien är starkt begränsad. Agricola Punica är en producent, vars viner jag kommit i kontakt med. Särskilt deras Barrua har jag gillat. Jag har skrivit om årgång 2003 och om årgång 2009.

Nu fanns chansen att testa lite fler viner från Sardinien.

Tenuta Sella & Mosca.
Vid milleniumskiftet, och då menar jag när 1800-talet blev 1900-talet, började ingenjören Sella och advokaten Mosca att anlägga de nuvarande vingårdarna. Båda hade sitt ursprung i Piemonte. Idag har dom vingårdar spridda över i stort sett hela Sardinien och med en yta på 540 ha. Du som vill veta mer om den här producenten klickar här.

Jag började med att testa Marchese-Di-Villamarina. Här fanns möjlighet att jämföra årgångarna 2005 och 2009. Ett vin som är gjort på enbart Cabernet Sauvignon. Åtskilliga gånger har dom fått tre Glas i Gambero Rosso.
Vinet har först lagrats i 14 månader på barriquer av fransk ek, därefter 12 månader på lite större ektunnor. Slutligen får vinet 18 månader på flaska innan det är redo för marknaden.

Färgen har en mörk rubinröd nyans.

I 09:an är doften lite försiktigare. Det finnst en bra bärkompott av röda och mörka bär, lite läder och kryddor samt en lätt rökighet och aningens vanilj. Ganska tydliga, inte helt avrundade tanniner noterar vi.
05:an har en mörkare bärkompott med tydligt inslag av svarta vinbär. En del kryddor, lite lakrits och lite lätta toner från fatlagringen. Mjuka tanniner. Vinet har en varmare framtoning.
I beställningssortimentet hos "Bolaget" finns 2088:an, som kostar 302 kr. Känns lite högt.

Här har vi ett vin gjort på druvan Carignano. Druvorna kommer från ett område runt Sulcis på den sydvästra delen av ön. Vinet får mogna i tre år, till en början på barriquer av ek och sedan på flaska.
Ett lite enklare vardagsvin med en varm solmogen mörk frukt i centrum. En smånätt örtsamling. Visst finns det en del kraft i det här vinet. Tanninerna finns där, men inte alltför utmanande. Tydliga spår av ek, men sånt på verkar inte oss nämnvärt.
På "Bolaget" är priset 123 kr, vilket känns OK.

Ett vin gjort enbart på Cannonau.Två år på en blandning av stora och små tunnor av Slavonsk ek.
Färgen påminner om den hos övermogna granatäpplen.
Härlig, generös, solvarm, mörk frukt och några grabbnävar örter är de utmärkande dragen hos det här vinet. Här finns också lakrits, violer och pinjenötter, men dessa kommer liksom framsmygande när jag trodde jag smakat färdigt på vinet.
Ett klart intressant vin.
På "Bolaget" finns en enklare variant för 81 kr

En blandning av Cannonau och Cabernet Sauvignon. Druvorna kommer från vingårdslägen på den sydöstra sidan av ön. Det är först i slutet av jäsningsperioden som musten från de båda druvsorterna blandas.
Ett ganska okomplicerat vin, men med en del charm. Mörka bär och örter samsas och balanseras på ett inbjudande sätt.

132 kr i beställningssortimentet. Kan vara värt att prova för att se om man gillar den här stilen.

Vi drar oss över till fastlandet och ner till Puglia och producenten Torrevento. Centrum för verksamheten ligger i Castel del Monte. 2,5 miljoner flaskor ligger produktionen på och runt 30 olika varianter gör dom . På "Bolaget" finns det tre viner. Ett av dom  var bland dom tre som visades upp i Köpenhamn.

Deras 2013 Matervitae  Primotivo var en trevlig bekantskap. Påminde inte alls om de Primotivovarianter som översvämmar det svenska Systembolaget.
Den här har fått 8 månader på ståltank och ytterligare någon månad på flaska.
Nästan slankt, fin mörk frukt, snälla tanniner som bjuder ett behagligt motstånd. Här finns också lite kryddor. I avslutet en viss fruktsötma.

2010 Castel del Monte, Vigna Pedale Riserva är det vinet som finns på "Bolaget". Priset är 121 kr.
Druvan är Nero di Troia. En lokal druva. 8 månader på ståltank och sedan ett år på ektunnor.
Mörk frukt (körsbär och björnbär), plommon, lite kryddor (kanel?), charkuterier och lite toner av ek ger det här vinet en intressant smak.
2012 Bolonero är gjord på Nero di Troia och Aglianico. 8 månader på ståltank och sedan någon månad på flaska innan det kommer ut på marknaden.
Mörka bär och örter dominerar smakintrycken. En viss pepprighet i avslutningen.


Summering.
Jag har i dessa två inlägg redovisat det som jag tyckte var intressantast. Det fanns egentligen inga dåliga viner, men inte heller några som fick mig att göra vågen. Det låter kanske inte så över hövan, men det ändå intressant att se lite av olika italienska regioner.
Nedan följer en liten kavalkad av viner, som jag inte presenterat närmare.

Gambero Rosso 2015 i Köpenhamn. Del 1.

Måndagen 12 januari var Gambero Rosso Eventet i Stockholm och två dagar senare i Köpenhamn. Jag valde Köpenhamn, då jag dels har kortare väg dit och dels får chansen att besöka min favorit bland Köpenhamns vinbutiker nämligen Cibi e Vini. I Köpenhamn är det gratis för bloggare och det där med dryckesbiljetter existerar inte.

Jag steg upp i ottan. Öresundståget till ett Köpenhamn, där det snöblandade regnet hälsade mig välkommen. Det blev en rask promenad från Köpenhamns Hovedbanegård till Torvegade 28.
Det blev som alltid en trevlig pratstund med Fabio och Mie. Jag fyllde också på förrådet av viner från Cascina Tavijn. Dessvärre var nya årgången av Grignolino slutsåld.
Den nya favoriten Barbaresco "Campo Quadro" 2004 var också en självklarhet att köpa igen.

En snabblunch i Nyhavn innan jag kl 12.00 stegade in på Moltkes Palae, där 29 utställare presenterade sina viner. Dom flesta hade ett flertal viner som dom visade upp. Jag provade nog runt 50 viner, som ni förstår blev det mycket spottande.

Mitt första stopp blev hos Dolcettoproducenten Cantina Clavesana. En mycket trevlig och entusiastisk Mario Schwenn berättade om de tre Dolcettovarianterna som kunde provsmakas. Runt 350 familjer med bland de högst belägna vingårdarna i Dogliani och Clavesana utgör det här kooperativet. 90% av det som odlas är Dolcetto. Du som vill veta mer klickar in på länken Cantina Clavesana.

2013 Dogliani Clavesana.
Lagrad en kortare tid på ståltankar. Gott om röd frukt. Syror som är snälla. Friskt. Lätttilgängligt och gott.
2012 Il Clou di Clavesana. 
Har fått ett antal månader på gamla ekfat. Lite mörkare frukt än i vin ett. Aningens mer komplex. Begynnande mognadstoner. Även här syror som är snälla. Tanninerna tar för sig lite mer.
2011 Allagiornata 587.
Här kommer druvorna från endast en vingård.
Stramt, mer fylligt än de båda andra. Mer komplext. Härlig frukt, kakao, mineraler och lite viol i smaken. Friska syror och tanniner som är fogliga. Vi sammanfattar det hela som tre riktigt bra Dolcettoviner, väl värda att titta lite närmare på.

2012 Barbera d´Asti Superiore La Cricca.
Vi går från ett stort kooperativ till en liten odlare, Roberto Ferraris, där vinverksamheten startade 1923. Dom förfogar över 9 ha vinmark. Dom tillverkar 4 st Barbera d´Asti och en Monferrato Rosso. Det är endast "La Cricca" som vi får testa idag. Det här vinet får mogna i tolv månader på barriquer av fransk ek.
Här finns både mörka och lite ljusare bär, en del kryddor och mineraler. Aktiva tanniner och syror, men ändå inte alltför påträngande.
Intresset är väckt och jag provar gärna det här lite mer grundligt.



Fyra olika amaroneproducenter fanns bland utställarna. Två utav dom stack ut lite extra.

Rubinelli Vajol drack vi i somras, då vi besökte restaurangen Groto de Corgnan. Det var årgång 2009 vi fick då och jag blev smått imponerad av den. Vingården ligger i utkanten av San Pietro in Cariano. Vinet är gjort på 40% Corvina, 40% Corvinoine, 10% Rondinella och 5% vardera av Oseleta och Molinara. Druvorna har torkats i nästan fyra månader. Vinet har fått 18 månader på 30 hl ektunnor samt ytterligare en tid på flaska innan det släpps ut på marknaden.

I gommen känns frukten lite ljusare än vad vi är vana vid. Här finns lite kryddor, kakao, lakrits och en del fat. Alkoholen är ännu inte fullt ut integrerad med frukten. Vinet är runt och mjukt. Lena tanniner. Syran ger vinet en behaglig friskhet.
Idag får jag inte lika positiva vibbar som i somras. Visst är det en hygglig amarone, men jag tänder inte riktigt till på det.

Vi förflyttar oss nu till de östra delarna av Valpolicella till Val d´Illasi, där Tenuta Chiccheri håller till. Dom är grannar till Romano Dal Forno.

Vi hade möjlighet att prova tre viner. En Spumante, Valpolicella Superiore samt deras Amarone.
I Sverige är det Varbergs Vingossist AB som importerar.

Fyra olika Spumante producerar dom. Vi fick provsmaka Brut Rosé, som är gjord på enbart Pinot Noir-druvor.
Naturligtvis kan den inte jämföras med en bra champagne. Med detta sagt så tycker jag ändå att det var en trevlig dryck, som gör sig bra i många aperitiflägen, Speciellt på sommaren. Bra syra, torr och med en fin röd frukt.

Deras Valpolicella Superiore var en trevlig bekantskap. Den är gjord på druvorna Corvina, Rondinella och Croatina, som har torkats en kortare tid. 24 månader på franska ekfat har vinet fått.
Här finns såväl röda som mörka bär, en del örter, kakao, lite mandelsmak och torkad frukt. Syran är bra och ger friskhet åt vinet. Mjuka och väl avrundade tanniner. Eftersmaken är lång och god..
Vinet finns på "Bolaget" och har nummer 72296. Priset är 401 kr, vilket jag tycker är i saftigaste laget.


Amaronen från 2009
görs på druvorna Corvina, Corvinone, Rondinella samt en liten slatt Croatina. Druvorna torkas mellan 90-120 dagar. Det får ligga till sig i 36 månader på franska ekfat.
Här finns en trevlig bärkompott av såväl röda som lite mörkare bär. Vi noterar en god örtblandning och en hel del torkad frukt. Det finns en syra som ger vinet friskhet. Tanninerna är alldeles sammetslena. En lång eftersmak, där tydliga portvinsmarkörer tar överhand.
Ett hyggligt amaronevin.
Årgång 2007 finns på "Bolaget" med beställningsnummer 72883 för 657 kr. Ett i mitt tycke lite väl högt pris.

Las Flors 2008, Réserve Auguste Favier 2010 samt Janasse "Terre d´Argile" 2009

Förra helgen hade vi goda vänner på besök. Till kvällens älggryta hade vi plockat fram tre fransmän, vilka alla tre levererade. De två första vinerna var enastående bra, men också mer än dubbelt så dyra som vin tre. Kvällens tredje vin var inte alls oävet. I ärlighetens namn riktigt hyggligt.

2008 Las Flors De La Pèira
Detta är ett av mina favoritviner alla kategorier. Jag har provat följande årgångar: 2006, 2007, 2008, 2009 och 2010. Samtliga årgångar har varit sagolikt bra.
Las Flors i version 2008  har druvmixen 5% Cinsault, 10% Mourvedre, 30% Syrah och 55% Grenache.
Producenten La Pèira en Damaisèla håller till i  Terrasses du Larzac i Languedoc. Musikern Robert Dougan köpte vingården 2004.

Vi låter vinet få ett par timmar i karaff innan vi häller upp det i glasen. Jag måste naturligtvis dit och småsniffa lite då och då på vinet. Ganska omgående kan vi känna den där härliga doften som vi gått och längtat efter. Den sitter sedan i precis hela kvällen.

Det är en ytterst angenäm doftupplevelse. Vi möts av en intensiv bouquet av mörka bär främst körsbär och skogshallon. Det finns också ett stort inslag av örter och svartpeppar. På sluttampen noterar vi lite choklad och kaffe.

Hela munhålan fylls av en ljuvlig dryck med mörka bär och diverse örter i centrum. Kraftfull och tät samtidigt är smaken komplex och elegant. Vi blir nästan lite saliga. Den fina balansen mellan smakdelarna är nog det som gör det här vinet så förbaskat gott.
Den mörka frukten känns mjuk och rund samtidigt som syrorna ger friskhet och struktur. Örtsamlingens komplexitet är påtaglig. Ett härligt litet motstånd från tanninerna ger vinet en särskild karaktär. Avslutningen är lång och magnifik med inslag av lakrits, svartpeppar, mineraler och skogshallon.
Betyg 5

På "Bolaget" finns 2008 fortfarande kvar i beställningssortimentet för 301 kr liksom 2010:an för 323 kr


2010 Réserve Auguste Favier
Vi befinner oss i Chateauneuf-du-Pape hos producenten Domaine Saint Préfert. Här är det en kvinnlig vinmakare, Isabelle Ferrando, som huserar. Du som vill veta lite mer om producenten klickar dig in på länken till den svenske importören Bristlys hemsida.

Det här vinet görs på 82% Grenache, 35% Cinsault och 8% Syrah. 100% stjälkar används. Hälften av vinet har lagrats på på betongtank och den andra hälften på 600l begagnade barriquer.

Mörka plommon, en kompott av röda och mörka bär samt de underbaraste örter fullkomligt dominerar doftintrycken. En svag ton av läder liksom nyplockade violer smyger sig lite försiktigt på oss. Det är en stor doft även om den inte är lika kraftfull och stor som i Las Flors.

I gommen spelar det här vinet ut sitt fulla register. Vi slås av ungdomligheten. Jag var tvungen att mer än en gång titta på etiketten efter årgången. Vinet känns nämligen väldigt ungdomligt. Det är friskheten och frukten som lurar oss att tro att vinet är yngre än vad det är.
Här finns härliga, solmogna skogsbär, plommon och provencalska örter. Tanninerna tar för sig lite mer än vad de gjorde i Las Flors, naturligtvis på ett ytterst civiliserat sätt. Eftersmaken är lång.och med en härlig sötlakritston i avslutet. Jorå, det finns en hel del mer. Låt mig nämna rökta charkuterier, lavendel och en lätt blommighet.
Jag är ganska säker på att det här vinet kommer att utvecklas en hel del de närmaste åren.
Betyg 4++

På "Bolaget" finns 2011 i beställningssortimentet för 401 kr.


2009 Cotes du Rhone Villages "Terre d´Agile".
Producent är Domaine de la Janasse.Vinet är gjort på ungefär lika delar Grenache, Mourvedre och Syrah. Druvorna kommer från vingårdar som ligger i Courthezon precis norr om gränsen till Chateauneuf-du-Pape. Druvorna pressas och jäses var för sig. Syrah och Mourvedre lagras på barriquer, 30% nya och resten begagnade. Grenache lagras på cementtank. Efter 12 månader blandas vinet ihop och buteljeras.
Det här är ett vin som jag druckit ett flertal gånger sedan jag köpte det 2011. Alltid till stor belåtenhet.

Det doftar av röda bär främst körsbär och hallon samt en hel del örter. Lite pinjeskog och en blyg viol känns i bakgrunden. Ett litet inslag av fat noterar vi också. Fatinslaget var ganska markant första gången vi drack det 2011, men har efterhand integrerats med frukten.

Smaken domineras av röda bär och en bärkompott av lite mörkare sorter. Inslaget av örter är påtagligt. Syran är fortfarande pigg. Tanninerna har år efter år mjuknat upp utan att för den skull göra vinet mesigt. Eftersmaken är medellång och har spår av  lakrits, mörk choklad, rått kött samt ett nätt floralt inslag.

Det är inte lätt att komma efter två giganter som Las Flors och Réserve Auguste Favie, men Terre d´Argile klarar detta riktigt bra.

Betyg 4

Vår flaska köptes 2011 på "Bolaget" för 159 kr. Ett kanonpris!
För tillfället verkar vinet inte finnas tillgängligt via "Bolaget", men håll ögonen öppna när nästa årgång lanseras.

Ne? Ett vitt vin från Punset.

Vid ett besök i Köpenhamn i höstas så inhandlade vi hos  Cibi e Vini lite olika viner från Punset. Vintillverkningen bedrivs efter organisk/biologiska metoder och detta påbörjades redan 1987. Idag är det Marina Marcarino som bär ansvaret.
Vingården ligger på kullarna som blickar ner mot den gamla byn Neive, någon mil nordost om Alba i Piemonte.
Turen har nu kommit till det vita vinet Ne? av årgång 2013.

Vinet är gjort på druvan Chardonnay.

Färgen är ljust gul med lite ljusgröna stråk.

Det doftar av lite bokna äpplen, citrus och örter. En blommig sommaräng kan vi skönja i bakgrunden.

I munnen får vi ett friskt och lättsamt vin.
Smaken domineras av gröna äpplen, citrus och lite lätta örter. Här finns också ett fint blommigt inslag. Syran är alldeles förträfflig. I den medellånga eftersmaken kommer det fram en del frisk tropisk frukt, som i avslutningen spetsat med en knivsudd acaciahonung
Ett hyggligt enkelt och okomplicerat vin, men som ändå är riktigt gott.

Betyg 3+

85 DKK fick jag betala hos Cibi e Vini. Det måste betraktas som ett  bra pris.

Två söta saker. Ett Franskt och ett Österrikiskt

Under julen blir det ofta tillfälle att öppna vinflaskor med ett lite sötare innehåll. Den gångna julen utgjorde inget undantag. Två flaskor som gjorde gott intryck följer här.


1998 Chateau du Juge

Ett slott som ägs av Chantal & Pierre Dupleich vars familj har ägt slottet sedan 1880. Man producerar två tredjedelar rött vin samt både torra och söta vita. Stockarnas genomsnittsålder är 35 år för de röda och 10 år för vita Sauvignon Blanc, men 50-70 åt för Semillion som är den enda druvsort som används till det söta vinet.

Vi befinner oss i Bordeaux i området Entre-Deux-Mers dvs mellan floderna Dordogne och Garonne. Här ligger Cadillac (AOC) för sött vin.

Färgen är bärnstens gul.

Det doftar av aprikoser, nötter, bokna äpplen och lite honung.

I munnen får vi ett sött vin med en hygglig friskhet, trots sin ålder. Vi känner torkade aprikoser, lite mandelmassa, tydliga honungstoner och ett läckert inslag av pomerans

Ett riktigt hyggligt sött vin. Jämfört med de stora Sauternesvinerna så har det inte samma elegans och komplexitet.
Priset är 80 kr på "Bolaget" och nu säljs årgång 2010.
Betyg 3+


2008 Gruner Veltliner Eiswein
Producent är Weingut Rabl, ett familjeföretag som grundades redan i slutet på 1700-talet. Idag är det Rudolf Rabl som bär ansvaret och verksamheten har växt så att dom förfogar över 70 ha ekologisk odlad mark. I huvudsak är det Gruner Veltliner och Riesling som odlas, men lite Pinot Noir och Zweigelt odlas det också.
Till kvällens Eiswein är det druvan Gruner Veltliner som använts. Druvorna har hämtats från ett 1,5 hektar stort område på staden Langenlois marker i vinregionen Kamptal. De skördas i ett fruset tillstånd d v s när temperaturen gått ner till 7-8 minusgrader. Just det här året var det -14 grader när de skördades. Gruner Veltliner lämpar sig bra för Eiswein, då den har ett tjockt skal och därför kan sitta kvar på vinrankan länge utan att det uppstår skador på själva druvan.
Vinet har fått runt 24 månader på ekfat och ytterligare ett år på flaska innan det var redo för marknaden.

Färgen är alldeles gyllengul.

Vi möts av en liten aromatisk doft, där vi noterar persika, tropisk frukt och en tydlig ton av honung. Här finns också en doft som vi tycker påminner om saffran.

I gommen är det så klart en stor sötma, men också ett stort mått av friskhet, samtidigt som det känns lite oljigt. Vi känner söta persikor, lite aprikoser och ananas. En frisk fläkt av citrus virvlar lite snabbt förbi. En ljuvlig honungspastill ger sig så småningom tillkänna. Lite vitpeppar i avslutet, men som snabbt fångas upp av lite mer tropisk frukt. Vi anar också en tendens till ädelröta.

Ett spännande och gott dessertvin.

Betyg 4-

Valpolicellaprovning

Tiden rusar undan. Ju fler år man lägger bakom sig desto snabbare verkar tiden gå. 1980 började jag som lärare i ekonomiska ämnen på gymnasiet. Den första klassen jag följde i tre år, där har eleverna under 2014 fyllt 50 år. Jag har haft förmånen att få följa ett par av dessa elever lite närmare. Även om jag understundom fortfarande har tilltalsnamnet "magistern" så är kamratskapen och arbetsgemenskapen idag det fundamentala. Jo, jag fungerar som redovisningskonsult i ett bolag som drivs av två elever från just den här första klassen.

Bara (nästan) för att få chansen att ånyo få bli "magister" igen, så gav hustrun och jag JT och MW (tillsammans med sina respektive) en 50-årspresent bestående av en Valpolicellaprovning. I söndags infriades gåvan.

Det blev så klart en del katederundervisning om historia, geografi, produktionssätt mm.
En ledande del i min pedagogik har alltid varit "Learning by doing". Idag översatt till "Learning by tasting".

2012 Valpolicella Classico, Fratelli Vogadori.
Ingången till Valpolicella är för mig alltid att börja med det enklaste vinet. Rätt gjort så är detta ett riktigt trevligt vin för den vardagliga maten. Och Vogadori gör detta rätt!

Precis som när vi testade det här vinet i slutet på augusti presterar det även idag riktigt bra. Jag vill nog påstå att den här Valpolicellan är bland de bättre jag druckit det senaste året. Dryga hundralappen är ett verkligt bra pris.
Betyg 3++

Jorå, gästerna tyckte det här var en riktigt bra start på kvällen.


2007 Selezione Antonio Castagnedi

En av de bästa amaronevinerna under 300 kr. Alltid pålitlig och levererar år efter år, så även ikväll. Det har gått dryga året sedan jag senast drack 07:an och den är precis lika bra nu som då.Vi känner den typiska amaronedoften av körsbär, katrinplommon, örter och kakao.
Smaken är rund och mjuk med begynnande mognadstoner samtidigt finns det en välgörande friskhet. Här finns söta, mörka körsbär, mogna björnbär, lite torkad frukt, svala örter och kakao. Små, nätta, väl avrundade tanniner bjuder ändå ett litet motstånd. Eftersmaken är lång och härlig.
Betyg 4+
Idag är det årgång 2011 som finns på "Bolaget" för 257 kr. Den är väl ung idag, men som jag skrev på Amaroneguidens hemsida: Köp den gärna idag och stoppa undan den i källaren/garderoben i två år. När du sedan tar fram den kommer du att få en vinupplevelse utöver det vanliga.

2007 Amarone Roccolo Grassi

En amarone från en av mina absoluta favoritproducenter. En kort presentation av RG har jag gjort här.
Årgång 2004 är på min topp tre lista över Amaroneviner.
2007:an levererar den också. Doften är stor och full av mörka körsbär, torkad frukt, lite örter och en hygglig dos kakao. Så här ska en amarone dofta.
I munnen får vi en amarone med rejäl kraft. Mer än vad RG brukar har.En härlig bärsamling är det första vi noterar: mörka körsbär, björnbär, hallon och så lite blå plommon. En hel del torkad frukt, lite örter och gott om mörk choklad. Syran ger en god friskhet. Tanninerna är mjuka och sammetslena. Eftersmaken är gigantisk.
Jag har druckit en flaska 2012,2013 och nu januari 2015. För varje år som gått har den tagit stora steg mot himlen. Det här är bara så gott!
Det är verkligen kul att kunna visa upp en amarone av det här slaget för vänner som gillar vin, men inte har fördjupat sig så mycket i amaronevärlden.
Betyg 5
47 euro betalade vi då vi privatimporterade den.
Gästerna var nästan lite tagna av kraften, elegansen och komplexiteten.

2007 Recioto Roccolo Grassi

Extra kul att få ha med RG:S Recioto, som jag hyllat flera gånger på bloggen bl a här och här.
Ett alldeles underbart dessertvin. Här finns en enastående elegant sötma parad med en fräsch friskhet som gör det här vinet till en vinnare, särskilt om det vankas en chokladdessert. Hustrun hade gjort en ljuvlig chokladfondant, som utgjorde en perfekt matchning.
Doft och smak då, undrar någon.
En mäktig doft av mörka bär, torkad frukt och kakao. Smaken har en friskhet från syran och de visserligen söta men också lite syrliga körsbären. Lägg därtill ordentligt med torkad frukt, aningens örter, lite kaffe och en stor portion mörk choklad. Efetrsmaken är lååååång!

Betyg 5-

Vi betalade 22 euro när vi privatimporterade våra flaskor.