2006 Montesodi Chianti Rufina Riserva från Frescobaldi

Vi hittade en flaska Chianti, som blivit kvarglömd i källaren.  Mycket sällan jag dricker Chianti som är drygt femton år gammal.

Chianti är ett vinområde i Toscana som sträcker sig från Florens i norr till Siena i söder. Chianti (DOCG) är indelat i sju subzoner: Rufina, Colli Senesi, Colli Fiorentina, Colli Pisane, Colli Arentini, Montespertoli och Montalbano. Notera att Chianti Classico är ett eget DOCG med subzoner.

Kvällens vin är från producenten Frescobaldi, som äger vingårdar runt om i Toscana. Dom har också en mycket lång historia som producent av viner.

Vingården Montesodi ligger i subzonen Chianti Rufina någon mil öster om Florens. Vingårdarna i Rufina ligger här på hög höjd, vilket innebär stora temperaturskillnader mellan dag och natt, vilket i sin tur innebär att druvorna mognar långsammare och får en större komplexitet. 

Det här vinet är uteslutande gjort på druvan Sangiovese, som vuxit på vingården Montesodi. Jäsningen äger rum på ståltankar och pågår i tio dagar med en därpå följande skalmaceratuin i 30 dagar. Vinet får sedan mogna i 18 månader på barriquer av fransk ek.

Vinet klassades 2011 ner till ett IGT-vin. Detta gjordes för att vinmakarna ska ha större frihet när det gäller val av druvor, lagringstider mm.

Doften starter lite försiktigt med läder och tobak, men efterhand är det de mörka bären som tar över. Här finns också rätt gott om örter och ett elegant inslag av svartpeppar. I liten omfattning, men ändå klart förnimbar hittar vi violer, nyponrosor samt aningens mörk choklad. Kanske inte så stor doft, men absolut väldigt trevlig och inspirerande.

I munnen finns det en del bär. Det börjar i lite mörkare tonarter som körsbär och björnbär, men efterhand blir körsbären mer röda än mörka och får ett tillskott av jordgubbar. Lite örter och kryddor framförallt svartpeppar tillkommer. Åldern märks på att frukten börjat dra sig tillbaka och att syran börjat klinga av i all försiktighet samt att tanninerna blivit nästan sammetslena. I den knappt medellånga eftersmaken får bären sällskap av en del medicinalörter. 

Alltid spännande med gamla viner. Det här har dock passerat zenit och börjat hasa lite utför. Åtminstone för oss som gillar chiantis syrliga körsbärssmaker. Du som har någon flaska hemma ska absolut dricka upp den under det här året.

Betyg 4-

På SB är det årgång 2015 som gäller och priset har sprungit iväg till 429 kr.

Resan till Reims. Ett besök på Stadsteatern i Göteborg

Vi har teaterkort till Göteborgs Stadsteater. Vi har haft så de senaste 10-15 åren. Vi betalar 1120 kr och kan då välja 4 föreställningar ur årets repertoar. I onsdags var det dags för oss att se vår fjärde pjäs. Tillbaka till Reims. Vi var smått lyriska efteråt. Det hela utspelar sig före Ukraina-kriget. Vad är det som händer i Europa. Hur kunde de nationalistiska partierna växa sig så starka.? Mycket att fundera på och det är så jag vill ha mitt teaterbesök.

Vi startade kvällen med att äta en bit mat i restaurang Tiljan, som är belägen i Stadsteaterns byggnad och med ingång från Berzeligatan. Det har blivit en vana för oss att ses här och inta någon förtäring innan teatern. Lugn och avslappnad miljö. God mat. Vinlista är kanske inte så omfattande, men lite spännande är den. Det blev dagens fångst för mig, som var grillad röding med smörstekt spenat och sparrisknoppar, potatisstomp samt  ramslöksås. Fantastiskt gott. Jag drack ett glas chardonnay från Jura till maten.

2018 Chardonnay från Fumey Chatelain i Arbois, Jura. 

Egendomen är belägen i Montigny-lès-Asures någon mil norr om Arbois. Verksamheten startade 1986, då Raphaël Fumey och Adeline Chatelain köpte en bit mark med vinodlingar. 1991 gjorde dom för första gången vin under egen etikett. Idag är det sonen Marin, med internationell erfarenhet, som är med och utvecklar verksamheten. Den 17 ha stora vingården drivs enligt organisk-biologiska odlingsmetoder med ambitionen att bli biodynamiskt certifierade.

Jag dricker ikväll deras Chardonnay från 2018. Det har fått jäsa med naturlig jäst på ståltankar. Det har sedan fått vila upp sig på dessa ståltankar i cirka 18 månader innan det buteljerats. Vinet har vare sig filtrerats eller klarnats. 

En härlig frisk doft möter oss med mogna gula äpplen och lite citrus. Här finns rejäla doser av krossad sten, granithällar, skolkrita och ostronskal. En finstämd liten blommig ton når oss på slutet.

I munnen har det en härlig friskhet med gula äpplen, gula päron, gula plommon, någon persika, lite citrus och ett tydligt inslag av mineraler (sten och krita). En fin syra. Medellång eftersmak med örter och blommor. 

Betyg 4

Det här är ett vin som gjorde sig riktigt bra till min grillade röding.

Den finns inte att köpa som enskild flaska på SB. Den ingår däremot som en av fem flaskor i en låda från Climat Wines med varunummer 51401. Priset för hela lådan är 1 415 kr.

2018 Slatnik Bianco, Radikon

Den senaste veckan har dimman och diset legat som ett lock över vår halvö (Ölmanäset). De flesta dagar, men inte alla, lättar dimman på eftermiddagen och solen tränger fram. Temperaturen stiger, nästintill vindstilla och vi beger oss ner till Näsbokrok för att njuta av vårvädret och naturen samt upptäcka vilka fåglar som börjat anlända. 

Drivbänkarna/pallkragarna har börjat förberedas för den första sådden. Våren är starkt på gång.

Vi firade detta med en flaska vin från Friuli till kvällens asiatiska lax.

I det nordöstra hörnet av Italien ligger vinregionen Friuli-Venezia Giulia. Runt byn Gorizia, inte långt från gränsen till Slovenien, hittar vi producenten Az. Agr. Radikon. Ambitionen är att producera vin som är så naturligt gjorda som möjligt: Spontan jäsning, ingen tillsats av svavel, ingen filtrering etc. Det här gör också att vinerna skiftar mellan årgångarna, vilket precis är deras syfte. Varje årgång ska vara påverkade av det aktuella årets förhållanden.

Det här vinet är gjort på druvorna Chardonnay (80%) och Tokai Friulano (20%). Tre veckors skalkontakt och ett års lagring på stora ekfat. Dessa båda ting ger ett vin med en färgnyans som går i en mörk-orange ton som drar åt bärnsten.

I doften möts vi av röd citrus, mogna röda äpplen nästan lite bokna, en del kryddor, nypon och några aprikoser.

Smaken är rätt så komplex och domineras av lite lätt oxiderade röda äpplen och en stor dos blodapelsin och blodgrape. Här finns en fin syra med finstämda toner av aprikoser, örter, aningens kåda, steniga mineraler samt någon floral ton. Tanniner finns här, som endast krafsar runt i munhålan, men bjuder på det där motståndet vi gillar. Medellång eftersmak med mera toner av apelsin, röda äpplen, torkade aprikoser, men här tillkommer lite nötter och unset honung. 

Lite annorlunda smaker, som viner med lång skalmaceration får. Vi gillar det här skarpt och tycker också det är gott att bryta av det vanliga vitvinsdrickandet med något lite annorlunda.

Vinet gör sig riktigt bra till vår asiatiska lax.

Betyg 4.

På SB är priset 349 kr.

2015 Casa de Bepi från Viviani

Ingen CL-fotboll den här vecka, men i förra veckan gick de sista 16-delsfinalerna. Det blev en ung Casa de Bepi (2015) som utgjorde sällskap till fotbollen. 

Lite väl ung, men med tre timmar i karaff så bjuder den ändå på en sällsam resa.

Vivianis viner förälskade vi oss redan vid vårt besök där 2008. Det är en producent som Vintankar håller lite extra högt. Vi har besökt dom åtskilliga gånger tillsammans med Club Amarone. Självklart finns dom på den Tio-i-Topp lista som Vintankar upprättade på årets sista dag 2016.

Casa dei Bepi görs på druvorna Corvina Veronese (70%) och Rondinella (30%), som vuxit på kullarna högt upp i Negrar-dalen. Druvorna torkas i tre till fyra månader och får efter vinifieringen tillbringa närmare tre år på 225-liters ekfat s k barriquer. Vi har tidigare druckit och skrivit om 2003, 2004, 2006, 2007, 2009 och 2011.

Precis som jag skrev i ingressen är det här en mycket ung amarone och då krävs det en rejäl luftning dvs bortåt tre timmar i karaff. Gör man så är förutsättningarna de rätta för att vinet ska kunna komma till sin rätt.

Doften är stor, rätt så intensiv utan att vara kraftfull, fin komplexitet och med en elegans som utmärker många av Vivianis viner, inte minst deras prestigeamarone Casa dei Bepi. Mörk frukt, örter och kryddor, lite torkad frukt, aningens kakao och granithäll är några av de attribut vi känner. Den mörka frukten befinner sig dock i centrum.

Vi dricker vinet under de båda matchdagarna och det är faktiskt som bästa dag två. Den första kvällen börjar det lite slutet, men ju längre kvällen går desto mer öppnar det upp sig. Fullt utvecklade blir väl inte smakerna, men ändå så att vi kan notera mörka körsbär, mogna björnbär, blåa plommon och något hallon. En finstämd ton av örter kan vi ana liksom det försiktiga inslaget av torkad frukt (katrinplommon och dadlar). En fin syra och en liten strävhet från tanninerna. Eftersmaken är lång, där främst de mörka körsbären tar för sig fast nu med en anings sötma. Bitterheten från högprocentig kvalitetschoklad är tydlig med ett tillskott av körsbärskärnor.

Betyg 4+.

Javisst är det väldigt gott redan nu, men ge det ytterligare två år i källaren och jag tror det utvecklats till något stort. Min nästa 2015 drar jag korken ur om två år.

Le Novelire del 4: 2018 Re Ludio

 Så var det dags för flaska nummer fyra i vår serie om producenten  Le Novelire i Bolgheri. Våra vänner Lena och Tommy har skapat en möjlighet att få tag på dessa viner genom Privatimport. Se mailadress längst ner i detta blogginlägg.

Du som vill läsa mina tankar om de andra vinerna klickar på nedanstående länkar:

- Re Mentino

- Re Stigio

- Re Be

Le Novelire är en familjeägd vingård belägen någon mil söder om Bolgheri i närheten av den lilla staden Castagneto Carducci. Geografiskt befinner vi oss nästan rakt västerut från Sienna någon mil från Medelhavet. Vingården omfattar totalt 9 ha, varv 4 odlas det vin på, 3 ha är olivlundar och 2 ha är odlade med persikor.

Det hela tog sin början 1963, då Bruno Micheletti (född och uppvuxen i Castagneto) förvärvade vingården. De första 50 åren såldes viner på bulk och direkt till slutkonsumenten, men för några år sedan började viner produceras och buteljeras under egna etiketter. Det var barnbarnet Fabrizio som startade den verksamheten och gav företaget namnet Novelire, som en påminnelse om att Bruno Micheletti köpt vingården för nio millioner lire. Dom odlar dels de lokala druvorna sangiovese, trebbiano, malvasia, vermentino och dels Bordeaux-druvor som cabernet (sauvignon och franc), merlot och syrah.

Re Ludio är gjort på lika delar Syrah och Cabernet Sauvignon. Manuell skörd, avstjälkning, jäsning på ståltankar, mognar i 11 månader på stora ekfat (tonneaux) och ytterligare tre månader på flaska innan det släpps ut på marknaden.

Färgen går i en mörk rubinröd nyans med några violetta stråk.

Doften startar med läder, jord, aningens tobak och lite blyertspenna. Den mörka frukten tar efterhand över.

Här finns också lite örter, en tydlig ton av svartpeppar samt en liten mycket finstämd arom av lätt rökighet. Det är ingen doft som bara klampar på utan mer av det gracila slaget.

Vi smakar på vinet och faller direkt för den härliga mörka frukten: mörka körsbär, björnbär, blåbär, svarta vinbär och blåa plommon. Några örter noteras men än mer tonen av svartpeppar samt aningens råbiff. Trevlig syra och väluppfostrade tanniner gör att vinet har en bra friskhet och känns hyfsat mjukt. Medellång eftersmak med mera mörk frukt och svartpeppar, men nu även lite lakrits, choklad och unset vanilj. Vi drack det till strimlad biff och pappardelle, vilket var en utmärkt matchning. Det blev en skvätt över som vi njöt av framför TV:n. Lysande gott även då.

Betyg 4

Du som är intresserad kan höra av dig till info@lovewine.se.  

Priset tror jag ligger på drygt 26 euro. Ett riktigt bra pris för ett vin av den här klassen.

2007 La Pira Barolo, Roagna vs 2017 Contrada Cavaliere, Benanti

 En  onsdagskväll för någon vecka sedan bjöd vin brorsan och svägerskan på en pasta Carbonara. Hustrun fixade maten. Jag fixade vinet. Vi passade på att testa en norditalienare mot en syditalienare. Nebbiolo mot Nerello Mascalese. Mycket mer gemensamt i doft och smak än en kan tro.

Fantastisk mat och fantastiskt vin.

2007 La Pira Barolo, Roagna. 

Roagna är ett familjeföretag och har haft sin verksamhet i utkanten av byn Barbaresco i flera århundraden. Dom äger idag 20 ha i Barolo och Barbareso, varav 12 ha är planterade med vinrankor och resten utgör skogsmark. I Barbareso äger dom fyra vinfält: Asili, Carso, Montefico och Pajé. I Barolo äger dom vinfältet Pira.

Vinfältet Pira ligger intill byn Castiglione Falletto. Roagna äger runt 7 ha som är planterad med vinrankor. Deras vinfält är på den sidan som ligger mot Serralunga d´Alba och Perno. Vinfältet köptes 1989. De äldsta vinstockarna daterar sig tillbaks till 1937 och används till deras riserva. Mestadels är det nebbiolo som odlas här, men en liten mängd barbera och chardonnay finns det också.
Jag drack för ett par år sedan deras riserva La Rocca e la Pira från 1996. En av de bättre barolo jag någonsin druckit.

Enbart Nebbiolo så klart, där vinstockarna är mellan 25 och 50 år gamla år. Ekologisk odling. Jäsningen (naturlig jäst) äger rum på stora gamla ekfat under 10 dagar, därefter en gammal metod för maceration som håller på i dryga 60 dagar. Vinet har legat på stora neutrala ekfat i fyra år. Det har därefter fått ligga i tre år på flaska innan det 2014 släpptes ut på marknaden.

Detta är inget annat än ett fantastiskt vin. Sann drickglädje, men låt oss börja med doften där toner av läder och jord infinner sig efter att korken dragits. De röda bären tar över och dominerar understödda av nylagd grusväg, rosor, nypon samt någon försiktig örtighet. Mycket trevligt!

Är doften trevlig så är det bara förnamnet, inser vi, då vi låter vinet virvla runt i gommen. Jisses vilka smaker och så balanserat. Vi blir nästan saliga och utnämner det omgående till årets bästa Barolo. Åtminstone så här långt. I ena stunden är det de röda bären läs tranbär, körsbär, jordgubbar, hallon, nypon som dominerar för att en stund senare släppa fram mörka körsbär, plommon och björnbär. Någon krydda smyger runt i bakgrunden tillsammans med steniga mineraler, lite blodstänk, violer och rosor. Vital och härlig syra bildar tillsammans med lite lätt bitande tanniner markörer om att det här vinet kommer att leva i åtskilliga år till. Detta var min sista flaska och som ni förstår hade jag gärna haft några till i källaren. Långlivade hade de inte blivit. Ett sånt här vin är det svårt hålla tassarna borta ifrån.

Betyg 5

 2017 Contrada Cavaliere, Benanti 

I början på 2020 köpte jag ett par olika varianter från producenten Benanti. Rätt så omgående provade vi deras enklaste, vilket var Etna Rosso 2016. För sina 169 kr var detta ett riktigt hyfsat vin. Nu kostar årgång 2019 199 kr.

Familjen Benanti har en lång tradition på Sicilien. Det går att spåra dom från 1736 och framåt. Ursprungligen en apotekarfamilj, som redan på det sena 1800-talet hade ägt vingårdar för produktion av vin för familjens egna bruk. 1988 tog Giuseppe Benanti över med målsättningen att producera kvalitetsviner. Till sin hjälp hyrde han in vinmakare från både Piemonte och Bourgogne. 1991 kom de första vinerna med egen etikett. 2007 utsågs han till "Winemaker of the year" av Gambero Rosso. Idag är det sönerna Antonio och Silvino som bär ansvaret under faderns överinseende. Från första början ägde dom endast vinfält runt Rovitello.

Idag omfattas egendomen av tre egna vingårdar på sammanlagt 20 hektar i Monte Serra som är sydöstligt belägna och man köper vin från ytterligare 10 hektar belägna mer i sydväst på långtidskontrakt som förnyas automatiskt vart 15 år såvida man inte säger upp kontraktet. Vinrankorna håller en genomsnittlig ålder på 25 år och vingårdslägena ligger 500 meter över havet. Produktionen ligger på 160 000 buteljer ett normalt år varav 70% går på export och 35% av detta går till USA.  

Det här vinet är gjort på druvan Nerello Mascalese, som vuxit på ett vinfält (Contrada Cavaliere), där vinstockarna är 50 år gamla och beläget intill byn Santa Maria di Licodia (några mil nordväst om Catania). 

Druvklasarna avstjälkas och får sedan jäsa på ståltankar. Endast naturlig jäst användes. Vinet tappas över på stora fat av fransk ek s k tonneaux, där det får mogna i 12 månader innan det pumpas över till stålfat för ytterligare en tids lagring innan det buteljeras.

Färgen går i en lite ljusare rubinröd ton.

I doften nås vi av en samling fina röda bär, örter och kryddor, nypon samt lite krossade flintastekar som ger en förnimmelse av knallpulver.

I munnen känns det rätt så slankt, men ändå med en viss fyllighet. Här finns en fin syra och tanniner som småbitar på ett mycket behagfullt sätt. De röda bären dominerar smakintrycken. Vi tycker oss känna ljusa körsbär, tranbär, syrliga jordgubbar, nypon och aningens lingon. Underbart friskt. Örter och kryddor ökar på komplexiteten. Mineraler av stenig karaktär med en touch av rökighet blir för mig etnamineraler. Eftersmaken är medellång och där bjuds på mera röda bär och en finfin kryddighet. 

Betyg 4 

Det här är ett förbaskat gott vin helt enkelt. Just nu finns inte det här vinet inne hos SB, men är du nyfiken så finns det lite enklare Etna Rosso för 199 kr och Contrada Monte Serra för 299 kr.

2008 Vaio Armaron

 CL-fotbollen fortsatte förra veckan med de första returmatcherna i sextondelsfinalerna. Vi på Vintankar fortsatte med Amarone. Förra veckan var det en Vaio Armaron från 2008 som vi drog korken ur. Vaio har alltid varit en stor favorit. Den behöver några år på sig, bortåt 10 år, för att riktigt bjuda upp och sedan håller den sig på topp i många år till.

I början på februari skrev jag ett inlägg om årgång 2004. -Du Kan läsa det här och där hittar du mer fakta om den här fantastiska amaranonen samt länkar till andra årgångar jag testat.

Druvmixen verkar vara den klassiska dvs Corvina 65%, Rondinella 20% och Molinara Serego Alighieri 15%. Det är en särskild klon av Molinara som endast finns på Alighieris gård. Vinet lagras 3 år på ekfat och liggare av slavonsk ek. De sista 4 månaderna ligger det på fat av körsbärsträ. Druvorna växer på vinfält belägna på Serego Aligheris ägor i utkanten av den lilla byn Gargagnago (några mil väster om Verona).

Det är bara att konstatera, återigen, att Vaio är en storslagen amarone. Årgång 2008 är i ett fantastiskt drickfönster just nu och lär så förbli i många år till

Doften är storslagen med både kraft, intensitet och elegans. En underbar, komplex mörk frukt dominerar och tillskottet av små delikata nypor av örter och kryddor förstärker intrycken. Här finns också lite torkad frukt och kakao. Ni förstår själva att doften är bara så ljuvlig.

Mycket av det vi känner i doften återkommer i smaken. Den mörka frukten tar nu formen av söta mörka körsbär, mogna björnbär, aningens svarta vinbär och lite blåa plommon. En hög intensitet i smaken, där både kraft och elegans samsas. Den torkade frukten gör sig påmind med katrinplommon, lite dadlar och aningens, aningens russin. Här finns också finstämda inslag av örter, kryddor, kakao och kola. En vital syra ger vinet dess härliga friskhet. Tanninerna närvarar genom att bjuda ett behagfullt motstånd. Eftersmaken är amaronelång med bitterheten från mörk choklad (80%), några droppar espresso och körsbärskärnor. De söta mörka körsbären är med oss hela resan.

Betyg 5-

En 14 år gammal amarone som har ungdomens friskhet i behåll, men också en del begynnande mognadstoner. Hur gott som helst!!

Cremant de Jura från Domaine L´Aigle a Deux Têtes

 Förra lördagen hade vi båda barnen hemma på besök. Det efterfrågades något att njuta av som fördrink. I källaren fanns en flaska Cremant du Jura som jag var lite nyfiken på. Det kändes som något som kunde vara kul att prova.

Henri Le Roy är en biolog från Paris som 2004 köpte ett par små plottar vingårdsmark i Vincelles strax norr om Rotalier i dom södra delarna av Jura. Han förverkligade därmed en dröm han närt i flera år. Han slopade användandet av herbicider redan från start och började en omställning till organisk/biologisk odling. Sedan 2012 är egendomen helt brukad enligt dessa metoder och också certifierad för detta. Idag omfattar den 2,5 ha som brukas på detta sätt samt 1,5 ha nyplanteringar på vit märgel. Den senare beräknas kunna lämna en användbar skörd år 2020. Alla viner produceras med naturlig jäst. I portföljen hittar vi tre viner på druvan chardonnay, ett på savagnin, ett på druvorna pinot noir och trousseau samt ett på poulsard.

Det här är ett mousserande vin gjort på i huvudsak druvan Chardonnay. Druvorna skördas för hand och jäser med naturlig jäst på stålfat. Det tappas över på flaska och får där jäsa en andra gång. Precis på det sätt som champagne tillverkas. Det får sedan ligga på sin jästfällning i cirka ett år innan det degorgeras och får en liten doasge ( 3g/liter).

Vi möts av en mycket frisk doft, där gröna äpplen och citrus dominerar. Vi kan också känna krita, ostronskal och en liten ton av nötter. Alldeles på slutet noterar vi några sommarblommor.

Den första klunken visar upp mycket av det vi kände i doften. En härlig friskhet med en bra syra konstaterar vi omgående. Gott om äpplen som är både gröna och gula. Trevliga citrusfrukter. Gula plommon, några aprikoser och persikor bidrar till komplexiteten liksom nötter, mineraler (stenar, krita), aningens blommor samt unset kola. I avslutet får vi en liten bitter ton av grapefrukt. Just det där bittra avslutet är hur läckert som helst. 

Betyg 4

Inte ofta jag druckit en cremant från Jura, men när det smakar så här gör jag det gärna igen. Den här flaskan ingick i en låda om 6 olika flaskor från Domaine L´Aigle à Deux Têtes, som jag köpte av importören Pompette för 1385 kr. Cremantens uppskattade pris är drygt 200 kr.

8:e mars. Internationella kvinnodagen firas med Campo del Titari 2013

Internationella kvinnodagen, ja då tänker vi lite extra på alla begåvade och duktiga kvinnor, inte minst bland vinproducenterna. 

På den här bilden är det kvinnorna hos Brunello Wine Angelica, Martina och Luciana som får representera alla kvinnor i vinbranschen. Vi hyllar dom idag och så klart alla andra dagar för deras fina arbete.

2013 Campo del Titari Amarone Riserva.

Den här veckans vin till CL-fotbollen fick bli min favorit bland amarone-vinerna. 

Titari är gjord på druvorna Corvina och Corvinone (75%), Rondinella (15%) och Oseleta (10%). Druvorna kommer från

från en och samma vingård, som ligger cirka 450 m över havet. En första selektering görs ute på fältet, då druvorna plockas. En andra selektering görs efter att druvorna torkats.
Druvorna torkas i cirka fyra månader innan de pressas. Jäsningen äger rum i 40 dagar vid en låg temperatur. Vinet får därefter mogna under 36 månader på nya ekfat innan de buteljeras. Slutligen får det vila ett år på flaska innan det släpps ut på marknaden.

Årsproduktionen av Titari är runt 3 000 flaskor.

Klicka på resp årtal så får du vårt omdöme om tidigare årgångar. Titari:  2009, 2010, 2011, 2012, 2013 och 2015. Det gjordes ingen 2014. Årgång 2016 kom för något år sedan. Årgång 2016 finns i källaren och är ännu inte provad.

Vi dricker den under de båda CL-kvällarna dvs tisdag och onsdag. Precis lika bra kväll ett som kväll två. Ja, kanske t o m något bättre kväll två. Den första kvällen får den dryga två timmar i glasen medan kväll två blir det runt en halvtimma.

Den korta sammanfattningen blir "En helt fantastisk amarone. Ännu ungt med många goda år framför sig".

Doften är stor och intensiv med en härlig friskhet parad med underbar mörk frukt. I den komplexa doften hittar vi även torkad frukt, lite örter och kryddor, våta granithällar, aningens hemkola och kakao. Ljuvlig doft! Ett riktigt sniffarvin!

Vi smakar på vinet och euforin tar över. Milde Moses vilket vin. Så friskt! Vilka smaker! Den mörka frukten dominerar med mörka körsbär, mogna björnbär, lite blåa plommon och en touch av svarta vinbär. Finfina örter och kryddor. En lång och magisk eftersmak där de söta mörka körsbären sällskapar med en delikat bitterhet från mörk choklad, några droppar espresso och körsbärskärnor.

Betyg 5-

Ett magiskt vin som nu är på gränsen att få det allra högsta betyget, men jag tror att det kan ta det där lilla men ack så svåra steget och släppa minustecknet bakom femman. Nästa test görs om ett år och då tror jag vi är där.

Le Novelire del 3: 2019 Re Be Bolgheri Rosso

 I förra veckan var det dags att dra korken ur flaska nummer tre från producenten  Le Novelire i Bolgheri. Våra vänner Lena och Tommy har skapat en möjlighet att få tag på dessa viner genom Privatimport. Se mailadress längst ner i detta blogginlägg.

Du som vill läsa mina tankar om de två första vinerna klickar på nedanstående länkar:

- Re Mentino

- Re Stigio

Le Novelire är en familjeägd vingård belägen någon mil söder om Bolgheri i närheten av den lilla staden Castagneto Carducci. Geografiskt befinner vi oss nästan rakt västerut från Sienna någon mil från Medelhavet. Vingården omfattar totalt 9 ha, varv 4 odlas det vin på, 3 ha är olivlundar och 2 ha är odlade med persikor.

Det hela tog sin början 1963, då Bruno Micheletti (född och uppvuxen i Castagneto) förvärvade vingården. De första 50 åren såldes viner på bulk och direkt till slutkonsumenten, men för några år sedan började viner produceras och buteljeras under egna etiketter. Det var barnbarnet Fabrizio som startade den verksamheten och gav företaget namnet Novelire, som en påminnelse om att Bruno Micheletti köpt vingården för nio millioner lire. Dom odlar dels de lokala druvorna sangiovese, trebbiano, malvasia, vermentino och dels Bordeaux-druvor som cabernet (sauvignon och franc), merlot och syrah.

Det här vinet är gjort på lika delar Cabernet Franc och Merlot. 

Vinet har fått jäsa på ståltankar och merparten (75%) har fått vila en kortare tid på ståltankar medan en mindre del (25%) har fått vila en kortare tid på stora ekfat.

Det här är ett vin jag gillar och är i min gom ett par steg upp från det visserligen goda men enkla Re Stigio, som jag skrev om för någon dag sedan.

Doften är frisk och förvånansvärd lättsam. Det startar med läder, jord och blyertspenna, men övergår rätt snabbt till en fin samling mörka bär. Medelsörter och peppar gör sig påminda liksom tydliga toner av grusig sommarväg.

I munnen är det medelfylligt med återkommande mörka bär från doften. Vi noterar svarta vinbär, blåbär, några körsbär och hallon. Tonen av svartpeppar är både trevlig och mycket tydlig. Här finns också en angenäm syra och mycket fogliga, småbitande tanniner. Medellång eftersmak där en liten bitterhet från grön paprika kan noteras. Ibland kan just den bittra gröna paprikasmaken störa, men inte i det här fallet. Här blir det ett pikant avslut.

Betyg 4

Ett härligt vin som gör sig bra till det mesta i köttväg.

Du som är intresserad kan höra av dig till info@lovewine.se. 

Priset tror jag ligger på knappt 21 euro.

2017 Cascina Gentile Dolcetto di Ovada

Dolcetto är en druva som jag upptäckte ganska sent i mitt vinliv dvs för så där tio år sedan. Den har sedan dess fått en given plats i mitt vinhjärta. Det blir kanske inte till den fina middagen som den används, men desto oftare som mitt-i-veckan-vin. När det så damp ner ett mail från importören Vinonista om en Dolcetto från Ovada som skulle vara lite speciell, så var nyfikenheten väckt. Det fick bli en beställning på några flaskor och i förra veckan drog vi korken ur den första.

Ovada är ett distrikt med DOCG-status. Geografiskt ligger det i den sydligaste delen av Piemonte nästan på gränsen till Ligurien. Till Genua är det endast någon timmes bilresa. Vinerna ska vara gjorda till 100% på druvan Dolcetto. Regelverket säger: 

Mandatory maturation is 1 year starting on November 1st. If a vineyard (cru or sori) is mentioned on the label, a minimum of 13% alcohol content and 20 months of aging is required. This type of wine is released on the market on July 1st in the second year followong the harvest. If 'Riserva' is mentioned on the label, a minimum 24 months is required and earliest release date is November 1st.

I början på 1960-talet planterade Giovanni Gentile sin vingård i området Capriata d´Orba. Byggde bostad och vinkällare med utsikt över ägorna och tog namnet "Cascina Gentile". 1984 tog sonen Giuseppe över ansvaret. Han införde ett miljötänk med begränsning av syntetiska kemikalier och att integrera odlingarna med naturen. 2009 var det brorsonen Daniele Oddone som tog över ägandet. Verksamheten växte så att den idag omfattar tio vingårdar på inalles 18 ha. Från 2015 har dom även en vingård nära Tortona, där dom gör sin Timorasso. Alla vingårdarna drivs efter ekologiska principer. Endast egna druvor används.

Hundra procent Dolcetto och alla druvorna kommer från vingården "Cascinotto" i Capriata d´Orba. Daniele pressar druvorna mjukt och gör därefter skalmaceration i 7-10 dagar. Vinet jäser vid omkring 25 grader och pumpas runt var 6:e timme. Efter avslutad jäsning mognar vinet i rostfria tankar i 12 månader. Vinet varken filtreras eller genomgår klarningsprocess. Efter tappning på flaska mognar vinet minst ytterligare ett år i Cascina Gentiles vinkällare innan det släpps till försäljning.

Vinet har en liten gnistrande rubinröd ton med några violetta stråk ut mot glaskanten. 

Doften börjar med höstlöv och läder, men rätt så kvickt är det frukten som tar över med inslag av såväl mörka som lite ljusare bär. Örter och kryddor noteras liksom lite toner av krossad sten samt en diskret ton av mandlar.

I gommen har det betydligt mer kraft än vad vi är vana vid när det gäller viner på druvan Dolcetto. Här finns en härlig friskhet, som jag tycker är ett av Dolcetto-vinernas utmärkande drag. Den mörka frukten med björnbär, blåbär och blåa plommon dominerar, men här finns också ett rödare inslag av syrliga jordgubbar. Syran ger vibbar av röda äpplen. Tanninerna smånafsar i gommen på ett behagfullt sätt. Medellång eftersmak med en viss kryddighet, lite mandlar samt aningens bitterhet från körsbärskärnor. 

Ett trevligt och gott vin. Det som skiljer det från ett "vanligt" Dolcettovin är kraften och intensiteten i smaken samt att frukten känns mörkare. Det här vinet gör sig alldeles utmärkt till en ordentlig köttbit.

Betyg 4-

På Bolaget är priset 219 kr, vilket jag tycker är ett hyfsat pris för ett så här pass gott vin.

Le Novelire del 2: 2020 Re Stigio,

 Ja så var det dags för flaska nummer två från producenten Le Novelire i Bolgheri. Våra vänner Lena och Tommy har skapat en möjlighet at få tag på dessa viner genom Privatimport. Se mailadress längst ner i detta blogginlägg. För snart en månad sedan skrev jag om deras vita vin gjort på druvan Vermentino. Riktigt bra! Klicka på länken så får du mina tankar. 

- Re Mentino

Nu är det dags att testa ett av deras röda viner.

Le Novelire är en familjeägd vingård belägen någon mil söder om Bolgehri i närheten av den lilla staden Castagneto Carducci. Geografiskt befinner vi oss nästan rakt västerut från Sienna någon mil från Medelhavet. Vingården omfattar totalt 9 ha, varv 4 odlas det vin på, 3 ha är olivlundar och 2 ha är odlade med persikor.

Det hela tog sin början 1963, då Bruno Micheletti (född och uppvuxen i Castagneto) förvärvade vingården. De första 50 åren såldes viner på bulk och direkt till slutkonsumenten, men för några år sedan började viner produceras och buteljeras under egna etiketter. Det var barnbarnet Fabrizio som startade den verksamheten och gav företaget namnet Novelire, som en påminnelse om att Bruno Micheletti köpt vingården för nio millioner lire. Dom odlar dels de lokala druvorna sangiovese, trebbiano, malvasia, vermentino och dels Bordeaux-druvor som cabernet (sauvignon och franc), merlot och syrah.

Re Stigio är ett vin gjort på druvorna Sangiovese (50%), Cabernet Sauvignon (35%) och Malvasia Nera (15%). 

Vinet har fått vila upp sig i sju månader på stora ekfat s k tonneau innan det buteljerades.

Färgen går i en lite gnistrande rubinröd ton.

En frisk och fräsch doft i en något försiktig skrud. Vi noterar körsbär, örter och  kryddor, aningens tobak samt lite nykrossad sten och aningens violer.

I gommen tar det mer plats fast ändå i en hyfsat slank och lite törstsläckande stil. Körsbär, sv vinbär lite blåbär, några hallon och tranbär bildar en trevlig bärkompott, som möter oss omgående. Örter, kryddor, lite steniga mineraler och aningens blommiga toner fyller på smakbilden. Härlig syra ger vinet en bra friskhet. Tanninerna nafsar lite försiktigt i munhålan. Eftersmaken är medellång med mörka och röda bär. Tonen av peppar bildar en läckert avslut.

Ett trevligt och gott vin för maten mitt i veckan. Jag dricker det här med förtjusning till diverse pasta rätter och pizzor. En ljummen sommarkväll när jag vill ha något enkelt och törstsläckande rödvin är en match det klarar alldeles ypperligt.

Betyg 4-

Du som är intresserad kan höra av dig till info@lovewine.se. 

Priset tror jag ligger på knappt 20 euro.

En dubbel Brunelli. Corte Cariano 2018 och Amarone 2016

Ni som följt bloggen en tid vet att Valpolicella har en särskild plats i mitt hjärta. Åtskilliga gånger har vi varit där. 2019 på hösten var senaste gången. Pandemin kom våren 2020 och satt stopp för vårt resande. Vi längtar dit och kanske att vi vågar oss på en resa till hösten.

Det perfekta stället att bo på är enligt mig Brunellis vingård. Fantastiskt boende. Fina rum, bra service och mycket trevligt bemötande. Nära till ett flertal vingårdar och fantastiska restauranger.

Jag skrev en artikel på Club Amarones hemsida om en weekend vi spenderade där med några vänner hösten 2019.

Brunelli är en vingård belägen i San Pietro in Cariano några mil väster om Verona. Du som vill veta mer om vingården kan läsa mina reportage om Brunelli från 2017, då jag skrev om vad som hände månad för månad på vingården. Brunelli Wines 2017.

2018 Corte Cariano. 

Corte Cariano består till 100% av Corvinadruvor som vuxit på Brunellis vingårdar i San Pietro in Cariano och i Pedemonte på vinstockar som är knappt 40 år gamla. Druvorna får torka i ca 60 dagar. Skalkontakt de tio första dagarna av vinifieringen. Vinet får ligga till sig i ca ett år på 30 hl stora ekfat och därefter ytterligare fyra månader på flaska innan det släpps ut på marknaden.

Jag har tidigare skrivit om  årgångarna 2011 och 2012 liksom om årgång 2013 och årgång 2014. I  det här blogginlägget jämförde jag årgångarna 2015 och 2016. För snart två år sedan skrev jag om årgång 2017 

Årgång 2018 har hos leverantören ersatts av årgång 2019. Det är med andra ord hög tid att även årgång 2018 bloggas.

 

2018 var ett år med varierande väder, men faktiskt med regn och sol vid rätt tillfällen. Skörden ägde rum under september under optimala förhållanden.

Vinet har en härlig friskhet i såväl doft som smak. 

I doften är det frukten som dominerar med de så typiska corvinatonerna av mörka körsbär och skogsbär, men lite kryddor från fathanteringen noterar vi också.

I munnen känns det mjukt och runt med begynnande mognadstoner. Även här är de mörka körsbären vi först noterar, men björnbär, blåbär, lite hallon och några enstaka vinbär ansluter efterhand. I mellanpartiet känns lite kakao, örter och kryddor från fathanteringen. En trivsam syra och mjuka tanniner ger vinet också en bra karaktär. I den medellånga eftersmaken återkommer de mörka körsbären tillsammans med mörk choklad, aningens vaniljkola och körsbärskärnor.

Betyg 4-

Vi gillar verkligen det här vardagsvinet. Enkelt och okomplicerat. På "Bolaget" kostar det 170 kr. Ett synnerligen bra pris. Nu är det årgång 2019 som gäller.

2016 Amarone Valpolicella Classico. 

Brunelli gör tre amarone. Två stycken riservor (Inferi och Titari), vilka jag hyllat i åtskilliga blogginlägg. Årgång efter årgång presterar dom på den allra högsta nivån. Deras "vanliga" amarone har jag inte skrivit så mycket om. Visst är den inte lika komplex , men inte alls så tokig. Bra årgångar som 2016 blir den t o m lysande.

Den här amaronen görs på en druvmixen av Corvina (65%), Rondinella (25%) och Corvinone (10%). Druvorna kommer från deras vingårdar i San Pietro in Cariano och Pedemonte belägna på en höjd av 160  meter över havet. Druvorna har fått torka i cirka tre månader. I januari pressas druvorna och jäsningen sker vid en låg temperatur och varar runt 40 dagar. Vinet får sedan vila upp sig i två år på barriquer och tonneaux (lite större tunnor) gjorda av ek.

Den här amaronen går i en något lättare stil än de båda riservorna. Den har en friskhet och fräschhet som är mycket tilltalande. Den behöver inte heller lika lång lagring som riservorna för att bjuda upp. Jag vill nog påstå att den är bra nära sin topp och alldeles underbar just nu och precis som jag skrev för ett halvår sedan är nog årgång 2016 den bästa jag druckit av Brunellis "vanliga" amarone.

I doften är det gott om mörka bär, som kompletteras med lite kryddor, kakao, kola och aningens vanilj.

I munnen känns den slankare än många andra amarone. Det finns en härlig friskhet och en syrlighet präglad av mörka körsbär. Blåbär, svartavinbär, hallon och björnbär kompletterar bärintrycken. Aningens torkad frukt, lite örter och kryddor i mellanpartiet och så ett avslut av mörk choklad, aningens espresso och en hyfsad dos körsbärskärnor.

Riktigt smaskigt!

Betyg 4+

Hos SB är det årgång 2018 som gäller till priset av 463 kr.