måndag 21 mars 2022

2007 La Pira Barolo, Roagna vs 2017 Contrada Cavaliere, Benanti

 En  onsdagskväll för någon vecka sedan bjöd vin brorsan och svägerskan på en pasta Carbonara. Hustrun fixade maten. Jag fixade vinet. Vi passade på att testa en norditalienare mot en syditalienare. Nebbiolo mot Nerello Mascalese. Mycket mer gemensamt i doft och smak än en kan tro.

Fantastisk mat och fantastiskt vin.


2007 La Pira Barolo, Roagna. 
Roagna är ett familjeföretag och har haft sin verksamhet i utkanten av byn Barbaresco i flera århundraden. Dom äger idag 20 ha i Barolo och Barbareso, varav 12 ha är planterade med vinrankor och resten utgör skogsmark. I Barbareso äger dom fyra vinfält: Asili, Carso, Montefico och Pajé. I Barolo äger dom vinfältet Pira.

Vinfältet Pira ligger intill byn Castiglione Falletto. Roagna äger runt 7 ha som är planterad med vinrankor. Deras vinfält är på den sidan som ligger mot Serralunga d´Alba och Perno. Vinfältet köptes 1989. De äldsta vinstockarna daterar sig tillbaks till 1937 och används till deras riserva. Mestadels är det nebbiolo som odlas här, men en liten mängd barbera och chardonnay finns det också.
Jag drack för ett par år sedan deras riserva La Rocca e la Pira från 1996. En av de bättre barolo jag någonsin druckit.


Enbart Nebbiolo så klart, där vinstockarna är mellan 25 och 50 år gamla år. Ekologisk odling. Jäsningen (naturlig jäst) äger rum på stora gamla ekfat under 10 dagar, därefter en gammal metod för maceration som håller på i dryga 60 dagar. Vinet har legat på stora neutrala ekfat i fyra år. Det har därefter fått ligga i tre år på flaska innan det 2014 släpptes ut på marknaden.

Detta är inget annat än ett fantastiskt vin. Sann drickglädje, men låt oss börja med doften där toner av läder och jord infinner sig efter att korken dragits. De röda bären tar över och dominerar understödda av nylagd grusväg, rosor, nypon samt någon försiktig örtighet. Mycket trevligt!

Är doften trevlig så är det bara förnamnet, inser vi, då vi låter vinet virvla runt i gommen. Jisses vilka smaker och så balanserat. Vi blir nästan saliga och utnämner det omgående till årets bästa Barolo. Åtminstone så här långt. I ena stunden är det de röda bären läs tranbär, körsbär, jordgubbar, hallon, nypon som dominerar för att en stund senare släppa fram mörka körsbär, plommon och björnbär. Någon krydda smyger runt i bakgrunden tillsammans med steniga mineraler, lite blodstänk, violer och rosor. Vital och härlig syra bildar tillsammans med lite lätt bitande tanniner markörer om att det här vinet kommer att leva i åtskilliga år till. Detta var min sista flaska och som ni förstår hade jag gärna haft några till i källaren. Långlivade hade de inte blivit. Ett sånt här vin är det svårt hålla tassarna borta ifrån.
Betyg 5


 2017 Contrada Cavaliere, Benanti 
I början på 2020 köpte jag ett par olika varianter från producenten Benanti. Rätt så omgående provade vi deras enklaste, vilket var Etna Rosso 2016. För sina 169 kr var detta ett riktigt hyfsat vin. Nu kostar årgång 2019 199 kr.

Familjen Benanti har en lång tradition på Sicilien. Det går att spåra dom från 1736 och framåt. Ursprungligen en apotekarfamilj, som redan på det sena 1800-talet hade ägt vingårdar för produktion av vin för familjens egna bruk. 1988 tog Giuseppe Benanti över med målsättningen att producera kvalitetsviner. Till sin hjälp hyrde han in vinmakare från både Piemonte och Bourgogne. 1991 kom de första vinerna med egen etikett. 2007 utsågs han till "Winemaker of the year" av Gambero Rosso. Idag är det sönerna Antonio och Silvino som bär ansvaret under faderns överinseende. Från första början ägde dom endast vinfält runt Rovitello.

Idag omfattas egendomen av tre egna vingårdar på sammanlagt 20 hektar i Monte Serra som är sydöstligt belägna och man köper vin från ytterligare 10 hektar belägna mer i sydväst på långtidskontrakt som förnyas automatiskt vart 15 år såvida man inte säger upp kontraktet. Vinrankorna håller en genomsnittlig ålder på 25 år och vingårdslägena ligger 500 meter över havet. Produktionen ligger på 160 000 buteljer ett normalt år varav 70% går på export och 35% av detta går till USA.  

Det här vinet är gjort på druvan Nerello Mascalese, som vuxit på ett vinfält (Contrada Cavaliere), där vinstockarna är 50 år gamla och beläget intill byn Santa Maria di Licodia (några mil nordväst om Catania). 
Druvklasarna avstjälkas och får sedan jäsa på ståltankar. Endast naturlig jäst användes. Vinet tappas över på stora fat av fransk ek s k tonneaux, där det får mogna i 12 månader innan det pumpas över till stålfat för ytterligare en tids lagring innan det buteljeras.

Färgen går i en lite ljusare rubinröd ton.

I doften nås vi av en samling fina röda bär, örter och kryddor, nypon samt lite krossade flintastekar som ger en förnimmelse av knallpulver.

I munnen känns det rätt så slankt, men ändå med en viss fyllighet. Här finns en fin syra och tanniner som småbitar på ett mycket behagfullt sätt. De röda bären dominerar smakintrycken. Vi tycker oss känna ljusa körsbär, tranbär, syrliga jordgubbar, nypon och aningens lingon. Underbart friskt. Örter och kryddor ökar på komplexiteten. Mineraler av stenig karaktär med en touch av rökighet blir för mig etnamineraler. Eftersmaken är medellång och där bjuds på mera röda bär och en finfin kryddighet. 
Betyg 4 
Det här är ett förbaskat gott vin helt enkelt. Just nu finns inte det här vinet inne hos SB, men är du nyfiken så finns det lite enklare Etna Rosso för 199 kr och Contrada Monte Serra för 299 kr.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar