fredag 30 november 2018

Valpolicella i slutet på oktober. Dag 1.

Bloggandet har gått trögt i november. De två inläggen om Langhe tog längre tid att förbereda än vanligt. Därtill har vi hunnit med en vända till Stockholm samt haft väldigt mycket att göra på hemmaplan. Nu ska vi hålla oss hemma och hoppas få bloggat allt det vi ligger efter med.

Är en tvungen att ha bil, då en besöker vingårdar? Det är klart att ska en handla eller besöka producenter som ligger lite avlägset, så är det väl ett måste. Många av de vingårdar vi besökte i Langhe kändes tillgång till bil som ett måste. Vår sista del av Italienresan klarade vi oss utan bil. Vi tog tåget på söndagsmorgonen från Alba till Turin. Ett par timmars väntan och sedan snabbtåget till Verona.Vi välkomnades där av hällande regn. Vi tog en taxi från järnvägsstationen i Verona till Brunelli i San Pietro in Cariano. 40 euro gick taxiresan på.
Rummen som Brunelli tillhandahåller är väldigt fina. Vi har bott här förut och kommer gör så även nästa år. Du som vill veta mer om boendet klickar bara in på den här länken
Tycker en om att promenera som vi gör, så finns det åtskilliga vingårdar och restauranger att besöka på gångavstånd. En busstur in till Verona tar 45 minuter och kostar några euro.
Brunellis vingård ligger i utkanten av San Pietro in Cariano, alldeles nedanför den gamla kyrkan.

Regnet upphörde och vi tog en promenad intill en av byns pizzerior. Ganska så fullt den här söndagskvällen och ännu fler av byborna som kom och hämtade. Vi förstår dom. Hysteriskt bra pizzor. Vi kan verkligen rekommendera ett besök hos dai Butei beläget mitt i centrum.
2014 Ca Carnocchio från Salette
Vi har inte druckit så mycket av Le Salettes viner. Deras Rosato är riktigt hygglig och amarone Pergole Vece 2011 alldeles enastående god. Här kan du läsa mina hyllningar.
Kvällens pizzavin är gjort på druvorna Corvina, Oseleta, Rondinella, Sangiovese, Croatina och Corvinone. Druvorna har fått ligga och torka i tre månader. 18-20 månaders vila på ekfat och sedan 6 månader på flaska innan det är moget för marknaden.
Mogna mörka skogsbär och körsbär, plommon, en del örter, liten pepparton och någon diskret ton av muskot. Bra syra och smånafsande tanniner. Ett avslut av körsbärskärnor och mörk bitter choklad. Ett mycket trevligt och gott vin, som funkade strålande bra till våra pizzor.

Vi promenerade hem i den mycket behagliga oktoberkvällen.
Vi får en god natts sömn.

Första morgonens frukost bjuder Brunellis på. I kylen finns youghurt, gott om skinka och ost, frukt,skorpor, marmelad, kaffe och te
Måndagen bjöd på ett riktigt busväder. Hårda vindar och störtskurar. Stora problem i både Verona och Venedig, men på något mirakulöst sätt lyckades vi promenera tämligen torrskodda.

Förmiddagen tillbringas i San Pietro in Cariano, där vi hittade en mycket trevlig kaffebar. Köpte på oss lite mer frukostmat hos La Familia inne i byn. Hinner precis tillbaks till Brunellis när himmeles portar öppnar sig. En halvtimma håller det på.
Så fort regnet upphör vandrar vi igenom de närliggande vinfälten och kommer fram till Masi och Villa Monteleone. Siktet är inställt på att äta lunch på "La Primavera". Vi klarar oss nästan fram innan nästa störtskura tar sin början.
 En enkel lunchrestaurang, men med välgjord och god mat. Det här är den lokala lunchrestaurangen. Passar oss bra den här gråtrista dagen. En enklare trerätters gick på 11 euro. Nice!!
2013 Brolo Campofiorin Oro från Masi.
Vinet är gjort på mestadels Corvina samt några skvättar Rondinella och Oseleta. Ett riktigt gott och bra vin. Det satt som en smäck till vår mat. Det finns en mörk frukt med tydliga körsbär, lite skogsbär och en viss örtighet. Bra syra och inslaget av Oseleta ger vinet en stramhet som gör det till ett utmärkt matvin. På SB kostar det dryga 200 kr. Här på lunchkrogen är priset 20 euro.
Det finns en väldigt trevlig promenad som sträcker sig runt  den berömda familjen Alighieris domäner. Dom fyra fontänernas väg. Percorso delle 4 Fontane. Vi har gått den åtskilliga gånger, men det fick bli en tur även i år.
Alldeles i slutet av den här lilla promenaden börjar det droppa från himmelen. Vi kan se att en redig regnskur är på ingång.

Lyckligtvis är vi precis framme vid La Rivendita, där en kan både provsmaka och inhandla viner från Masi. Vi söker skydd där.
Vi väljer två av Masis toppamarone: 2012 Costasera Riserva och 2011 Campolongo di Torbe.
Costasera Riserva lanserades 2008 och den första årgången var 2003. Den har ända sedan dess varit en av mina favoriter. Här är det årgång 2012 (ännu inte dykt upp i Sverige) som vi får testa. Vad jag tyckt om tidigare årgångar kan du läsa om här.
Visst är 2012:an ung, men vi förstår att flaskan varit öppnad någon dag. Den känns därför förvånansvärd tillgänglig. Ungdomlig frukt där vi främst noterar söta mörka körsbär, mörka skogsbär och blåa plommon. Här finns också en hel del örter och torkad frukt. Lång eftersmak. Bra syra samt en tydlig tanninstruktur. Här finns ju runt 10% Oseleta och det gör Riservan så mycket mer attraktiv än den vanliga Costasera. Just den lilla stramheten uppskattar vi.
2011 Campolongo di Torbe. En sagolik amarone, som vanligtvis brukar behöva bli närmare tio år innan den bjuder upp, men den här 2011:an är i ett fantastisk skick. Jodå, det visar sig att flaskan varit öppnad i ett par dagar, visserligen med korken på. Den har således fått en luftning som gör att den när vi provar den är inget annat än magisk. Stor komplex doft av körsbär, plommon och torkad frukt. Örter, lite vanilj och mandlar. Smaken domineras av solmogna mörka körsbär och björnbär. Syrliga tranbär, lite örter, små nätta toner från fathanteringen och mörk choklad. Smakerna dröjer sig kvar i munnen länge.
Masi har ett projekt som går under namnet Masi Contemporary Art. Det startade 2013 med att Ernst Billgren utformade etiketten. 2015 hade turen kommit till Maya von Moos. Jag skrev en bloggpost om detta, som du kan läsa här. 2017 blev det den kanadensiske konstnären Susan A Point som fick uppdraget. En närmare presentation av henne finns att läsa här. 2013 var det Costasera 1998, 2015 Costasera 1999 och följdenligt 2017 Costasera 2000. Dessvärre har den svenske importören inte släppt den senaste delen i Masis Contemporary Art i Sverige.

Jag kan varmt rekommendera ett besök på La Rivendita. Här ges en möjlighet att prova många av Masis viner. Vi hade ett långt och trevligt samtal i denna mysiga miljön med dom som jobbade där. Det slutade med att dom tyckte det var onödigt att vi betalade något. Det var ju inte så mycket kvar i flaskorna. Man bugar för den gästfriheten.


Regnet hade upphört, men hängde i luften, men vi kom hem precis innan det riktiga ovädret bröt ut. Full storm och piskande regn, som smattrade mot fönsterrutorna.
Kvällen avslutade vi "hemma". Vi hade ost, skinka och lite andra tillbehör, så vi åt kvällsmaten i Brunellis provningslokal. Vinet stod på rummet när vi kom. Det var tydligen vår välkomstpresent. Dom anstränger sig verkligen för att få gästerna på gott humör. 
2015 Campo del Maestro är den andra årgången av det här ytterst delikata vinet. 
Översatt till svenska blir det här "Mästarens vinfält". En hyllning till druv-mästaren dvs den person som tagit hand om vinfältet under årens gång. Det här vinfältet är "Campo Inferi" dvs samma vinfält som där druvorna till deras Amarone Riserva med samma namn odlats på. Beläget 220  m över havet och med jordmånen vitkalksten och märgel.
Druvsammansättningen är Corvina (50%), Oseleta(10%), Rondinella(10%) samt 5 procent vardera av Negrara, Corvinone, Croatina, Forselina, Sangiovese och Cabernet Franc.
Druvorna skördades i slutet av september och fick sedan ligga och torka i fyra månader. I februari ägde pressningen och jäsningen rum. Vinet har därefter fått mogna i 22 månader på franska barriquer (225 liters ekfat).

Visst är det ungt, men det anade vi, så vi lät det få två timmar på karaff innan vi skulle avnjuta det. 
Massor av mörk frukt i doft och smak, örter, mineraler, en del torkad frukt, aningens vanilj, mörk choklad, lite espressokaffe och i avslutet krossade körsbärskärnor. Ett sagolikt vin fick avsluta en lika sagolik dag. 
Helt osannolikt att vi kunde promenera dryga 10 km den här dagen, där häftiga regnskurar avlöste varandra, utan att vi fick särskilt mycket regn på oss. Prognosen för morgondagen visar sol från lunch.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar