tisdag 31 mars 2020

2016 Àgape, Valdibella

Vi har haft siktet inställt på Sicilien i början på juni. Hur det blir med det känns osäkert i dessa Corona-dagar. Det är bara att avvakta  och invänta utvecklingen. Under tiden utvecklar vi vårt kunnande om sicilianska viner.
Det Etna Rosso-vin som jag provat flest årgångar av är à Rina från Girolamo Rosso. Verkligen gott och har blivit för mig ett Benchmark.
 - 2015 à Rina
Tidigare i höstas provade jag också:
2017 de Aetna, Terra Constantino
I år har jag startat med
2013 San Lorenzo från Girolamo Russo
- 2016 Etna Rosso Benanti
- 2017 Etna Rosso, Tornatore
Vid vårt senaste Köpenhamnsbesök blev det så klart att vi tittade in hos Fabio och Mie på Cibi e Vini. Inget besök i Köpenhamn utan att vi avlägger ett besök hos dom. Hämtade upp några viner och ett av dessa viner var just från Sicilien och gjort på druvan Nerello Mascalese. Den är en av de äldsta druvsorterna på Sicilien och har sitt ursprung på Etnas sluttningar. Numera spridd över stora delar av Sicilien och den näst mest odlade blåa druvan efter Nero d´Avola.

På den nordvästra delen av Sicilien i området Camporeale bildade några odlare 1998 kooperativet Valdibella. Vi befinner oss då runt 50 km söder om Palermo. Dom odlar vin, mandlar och oliver. Allt görs enligt organisk-biologiska metoder. Det finns också en social tanke med projektet och det är att hjälpa ungdomar med problem. En av grundarna till kooperativet Luigi Montalbano säger: «My father was killed by the mafia. For me it was absolutely natural to adhere to «Addiopizzo», I had to set myself against those who wanted to destroy my family!» 
Även om kooperativet är relativt ungt så har det odlats vin här sedan mitten på 1600-talet. Titta gärna in på deras hemsida.

Vinet är gjort uteslutande på druvan Nerello Mascalese. Klasarna avstjälkas innan druvorna pressas. Naturlig jäst och spontanjäsning. Vinet tillbringar runt åtta månader på ståltankar innan det buteljeras. Ingen filtrering.  En minimal dos av svavel tillsätts

Färgen går i en ljusare rubinröd ton med tegelaktiga stråk ut mot glaskanten.
I doften hittar vi körsbär, lite kanderad frukt, massor av stendamm och grus, lite krossad flintasten och en diskret ton av violer. En sirlig och trevlig doft. I Etna Rosso-vinerna finns ofta en liten  ton av krut, som jag inte hittar i Àgape.
 I munnen är det slankt och friskt. Det dominerande smakintrycket är de röda bären: körsbär, tranbär, jordgubbar och några röda vinbär. Här finns också ett stort inslag av mineraler av stenig karaktär. Örter och kryddor  kompletterar smakintrycken. Bra syra. Stadiga tanniner som inte blir alltför påträngande, men ändå tillräckliga för att ge det där behagfulla motståndet som höjer intrycken. Eftersmaken är medellång och där tillkommer en liten blommighet av rosor och violer samt aningens nypon.

Vi gillar verkligen det här vinet. Inget stort vin, men ändå fasligt gott och så användbart till massor av svensk husmanskost.
Betyg 3++
Vi betalade 125 DKK hos Cibi e Vini.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar