Tre champagner och en mousserande rosé.

Första veckan i juni bjöd på ett fantastiskt väder med temperaturer upp mot 30 grader. Kvällarna var riktigt varma och sköna. En helt ljuvlig tid.
Vad passar bättre att förgylla dessa kvällar med än ett glas champagne?

Den här producenten träffade vi tidigt i höstas då han besökte Göteborg. Vi provade igenom hans viner och lät oss imponeras. Du kan läsa om det här.
En av deras champagner tyckte vi skulle göra sig särskilt bra till löjrom, så när brodern plockade fram det så plockade jag upp den här flaskan.

Blanc de Blancs Brut Nature
Det här är en s k "non-dosage" champagne d v s man tillsätter inget extra socker vid degorgeringen.

Visst är det en rejält torr champagne, men med en sådan läcker syra att det inte blir det minsta ansträngande.
Den är precis lika god den här junikvällen som när vi provade den i höstas.

Doften har främst gröna äpplen, citrus och steniga/kalkiga mineraler som främsta markörer.

Smaken är rätt så intensiv. De gröna äpplena har fått ett lätt liten touch av att vara bokna. En uppfriskande citrusblandning och mineraler mättade med kalk och sälta ger vinet en bra karaktär.
Perfekt till löjrommen.
Betyg 4
Priset på "Bolaget" 279 kr är riktigt bra för en champagne av den här klassen.

Rosé hör ju sommaren till. Den här flaskan köpte vi i höstas på Border Shop i Sassnitz. Vi betalade runt 28 euro. Den är gjord på Pinot Noir (55%), Chardonnay (15%) och Pinot Meunier (30%)

En intensiv rödaktig mer än rosa färg strålar mot oss från glasen.

Doften är frisk och domineras av en röd frukt som får oss att tänka på körsbär. En hel del citrus och lite mineraler noterar vi också.

Smaken är frisk och fräsch. Lite sluten. Röda bär, röda plommon och röda äpplen är vad som dominerar i gommen. En ordentlig syra. I avslutet finns lite blodgrape.
Törstsläckande är det absolut, men vi går inte riktigt igång på den här.

Betyg 4-








På söndagen hade vi fått tag på fyra biljetter till konserten med Håkan Hellström. Dottern hade kommit upp från Bryssel. Sonen bor ju i Göteborg så hela familjen var samlad. Vi laddade upp med lite mat på den asiatiska restaurangen Toso. Vi valde ett antal smårätter. God, intressant och spännande mat.
Till detta drack vi champagne.

Den här champagnen är gjord på Chardonnay(50%), Pinot Noir (40%) och Pinot  Meunier (10%).
Diebolt-Vallois håller till runt byn Cramant några mil söder om Epernay.
Druvorna får jäsa på ståltankar. Tradition blandas på två olika årgångar. I vårt fall är det 2011 och 2012. En andra jäsning sker på flaska och vinet får ligga på sin jästfällning i ca tre år innan det degorgeras.

I doften hittar vi citrus, gröna äpplen, lite mariekex och kalhaltiga mineraler.

I munnen känns vinet ungt, nästan för ungt. Från doften återkommer citrus, gröna äpplen, kexen och mineralerna.
En ordentlig syra finns det. Kanske något vass. Eftersmaken är medellång med lite blodgrape i avslutet.

Betyg 4-

Vi avslutar den senaste tidens mousserande viner med ett rosébubbel från Sydafrika (Western Cape).
Vinet är gjort på lika delar Chardonnay och Pinot Noir.
Vinet har fått jäsa en andra gång på flaskan och därefter fått ligga i 18 månader på sin jästfällning innan det degorgeras.

I doften känns röd frukt, en del citrus, aningens rostat bröd och någon liten mineral ton. Ingen stor doft..

I munnen känns vinet lite tunt och enkelt. På plussidan noterar vi en bra friskhet som kombineras med jordgubbar, röda äpplen, blodapelsin och steniga mineraler. Lite kort i eftersmaken.
Sammanfattningsvis ett ganska enkelt och okomplicerat mousserande rosévin. Det här är inget jag köper, men blir jag bjuden så tackar jag inte nej.

Betyg 3

På "Bolaget" kostar det 119 kr

2015 Pouilly Fumé från Jonathan Didier Pabiot

Till söndagens fisk plockade vi fram ett vin vi upptäckte förra året. Vi gillade verkligen det här lättsamma och finstämda vinet på druvan Sauvignon Blanc. Det resulterade i ett blogginlägg där vi skrev lite om producenten och hyllade vinet i version 2014.
För dryga månaden sedan fick vi ett mail från Bristly Wine att nu fanns det en låda med viner från den här producenten innehållande tre flaskor av deras "vanliga" Pouilly Fumé fast nu i version 2015, 2 flaskor Pouilly-Sur-Loire samt en flaska Pouilly Fumé Aubaine. Det är klart vi slog till. I söndags drog vi korken ur den nya årgången av deras "vanliga" Pouilly Fumé.

Geografiskt befinner vi oss i den övre delen av Loire-dalen. Det är Sauvignon Blanc-druvans förlovade land. På ena sidan floden har vi Sancerre och på den andra Pouilly Fumé.

Den här producenten har sina vinmarker ekologiskt certifierade.

Det är ett lättsamt somrigt vin. Årgång 2015 har lite mer tryck i frukten än vad 2014 hade. Jag vill ändå påstå att detta är ett vin långt ifrån de aromatiska vinerna från Nya Världen, som görs på Sauvignon Blanc.

Doften är försiktig med fina toner av krusbär, gräs, lite citrus och mineraler som för tankarna till flinta.

Det är framför allt i smaken som skillnaden mot 2014 märks.
Frukten blir lite större. Gröna äpplen, citrus, krusbär och fläder är mer tydliga utan att för den skull bli övertydliga.
Här finns också läckra mineraltoner. I eftersmaken en lätt touch av vinbärsblad.

Svalkande. Gott. Lättsamt.

Betyg 4

Priset på "Bolaget" är 169 kr.

Priorat vs Brunello

Förra helgen testade vi två nya bekantskaper. En italienare mot en spanjor. Båda från områden som vi verkligen uppskattar

2012 Salanques
Producenten Celler Mas Doix håller till i det allt mer populära Priorat några mil sydväst om Barcelona. Vingårdarna ligger på sluttningarna i den nordvästra delen runt byn Poboleda.
Verksamheten i den nuvarande formen startade 1998, men druvo har man odlat sedan mitten på 1800-talet. Idag förfogar man över 15 ha vingårdar som ligger på de branta sluttningarna 350-500 m över havet. Dom gör tre olika viner. Alla finns på Systembolaget. Deras enklaste vin Les Crestes kostar 241 kr. Jag skrev om 2008:an för nästan fem år sedan. Deras toppvin (Doix Costers de Vinyes Velles) ligger på 971 kr. Ett vin jag aldrig smakat.

Salanques kommer från en 3 ha stor vingård, med samma namn som vinet, planterad med i huvudsak Grenache och Carignan. På senare år har man även planterat en liten andel Syrah.
Vårt vin har druvmixen: Grenache (65%), Carignan (25%) och Syrah (10%). De två första druvsorterna kommer från vinstockar som har en ålder på mellan 70 och 90 år. Vinet har fått ligga till sig i 14 månader på franska ekfat.
Färgen är tät, mörkröd och med några violetta strimmor mot glaskanten.
Det doftar av mogna, mörka bär. Här finns ett litet kryddinslag, rökta charkuterier och aningens viol.
I munnen är det ett kraftfullt vin med massor av mörk frukt främst plommon, hallon och blåbär.
Det finns också en ljusare ton av röda bär. Här finns en hel del örter och kryddor. Syran som finns är bra och ger vinet en skön friskhet. Ordentligt med tanniner, men dessa är väluppfostrade och ger ett härligt tuggmotstånd. Eftersmaken är lång och bjuder på mörk choklad och lakrits. Och ännu mera mörk frukt.
Det här är riktigt gott. Fortfarande ungt och kan nog utvecklas en del, men så gott som det är just nu så lär våra flaskor snart ta slut.
Betyg 4+
På  Systembolaget kostar vinet 461 kr i beställningssortimentet. Vår flaska är privatimporterad genom goda vänners försorg. Vi betalade 28 euro plus svensk alkoholskatt.

2010 Il Marroneto, Brunello di Montalcino
Vin nr två den här kvällen kommer från Toscana. Från den lilla staden eller byn Montalcino ( 2 500 invånare) kommer de sagolikt goda Brunellovinerna. Gjorda på en särskild klon av Toscanas stora druva Sangiovese. 2010 har visat sig vara en fantastisk årgång. Visserligen rejält hypad, men de vi har smakat har verkligen levererat.

Strax norr om byn Montalcino ligger den här producentens vingårdar. I mitten på 1970-talet köpte Giuseppe Mori vingården och började omedelbart att plantera vinrankor tillsammans med sönerna Andrea och Alessandro. Efter några år återvände Giuseppe och Andrea till sin advokatfirma. Kvar blev Alessandro med sitt brinnande intresse för vin och vinodling. Det är också han som idag personifierar Il Marroneto. Han är involverad i allt från arbetet ute på vinfältet till arbetet i vinkällaren.
Dom tillverkar två olika Brunello samt en Rosso di Montalcino. Alla tre vinerna är gjorda på Sangiovese till 100%.
Druvorna till Il Marroneto kommer från vinrankor som vuxit på 400 m höjd över havet. Vinet får jäsa på ståltankar i dryga 10 dagar. Det får sedan tillbringa 39 månader på stora ekfat och ytterligare tio månader på flaska.
Låt mig redan med en gång konstatera att årgång 2010 återigen levererar. Det här är ett lysande vin.

I doften, som är stor, hittar vi mogna körsbär, lite rosor, någon nypa örter, kakao och aningens läder.
En inbjudande doft.

I munnen är det ett komplext vin med en härlig mörk frukt där körsbären dominerar i sällskap med blåa plommon och skogsbär. Det är inte den yppiga fruktbomben utan här är elegansen och balansen som är de främsta egenskaperna. Ett lätt inslag av örter, en subtil nyans av rosor, aningens nypon och så någon bit mörk choklad ger just den där komplexa framtoningen som vi faller för. Lägg därtill en bra syra och tanniner som biter lite försiktigt, så blir det här ett alldeles enastående vin. Eftersmaken ej att förglömma, som är långt över medel med en återkommande körsbärsfrukt och mogna björnbär. Lite sötlakrits dyker upp precis i sluttampen.

Betyg 4++

Vinet finns inte för närvarande på "Bolaget". Vår flaska är privatimporterad för 40  euro plus svensk alkoholskatt.

2013 Arbois Chardonnay, Domain du Pélican

Förra söndagen var vi och såg Sven Wollters avskedsföreställning på Göteborgs Stadsteater. Driving Miles. En enastående föreställning. Vi såg den tidigare i våras, men så uppenbarade sig chansen att se den en gång till. Nu tillsammans med brodern och svägerskan. Musiken och musikerna, Mankells text och Sven Wollters framförande. Ett stycke teaterhistoria fick vi uppleva.

Väl hemma så plockade vi fram lite ost. Det fick bli en Chardonnay från Jura som fick utgöra sällskapet till osten.

Vi drack det här vinet för dryga året sedan. Jag presenterade vinet och skrev lite om producenten. Du kan läsa det här. Vi var då inte direkt imponerade. Vinet kändes väl ungt. Har det hänt något på det gångna året?. Javisst har det gjort det. Faktiskt en hel del har trillat på plats. Ikväll till osten är det riktigt gott.

Visst har det fortfarande sin ungdomlighet kvar, men ikväll släpps det fram en hel del dofter och smaker, kanske är det främst i munnen det levererar lite mer utvecklade smaker

Doften är fortfarande försiktig, men mer tydlig idag med gröna äpplen  och citrus i främsta rummet. De vita blommorna är ännu försiktiga, men tar sig fram och så även mineraltonen som signalerar flinta.

I munnen är det en bra syra som ger en härlig friskhet. Gröna äpplen och citrus från doften återkommer. De känns mer utvecklade och mer inbjudande är vad de gjorde för ett år sedan. Gott om mineraler med stenar, grus och krossad flinta som fanbärare. Visst finns ekinslaget kvar, men inte lika påtagligt som jag minns det.

Det här var en betydligt angenämare och roligare upplevelse än förra året. Vi har en flaska kvar så vi sparar den till nästa sommar.
Betyg 4-
Vi betalade 289 kr på SB. Nu är det årgång 2014 som finns på "Bolaget". Inte så många, men en del flaskor verkar finnas runt våra tre största städer.

Giro d´Italia. Från Siciien till Piemonte

För en vecka sedan kom brodern från norr till Västkusten för en veckas semester. Traditionen bjuder att vi fixar lite mat och testar några viner. Den här gången endast italienska viner.

Först ut var den nya årgången av `a Rina. Detta är Girolamo Russos s k  instegsvin. Vad vi tyckte om årgång 2009 kan du läsa här och om årgång 2010 här. I dessa båda blogginläggen finns det också mer info om producenten.

Ett väldigt gott och lättsamt vin med en bra syra och mycket behagfulla tanniner. Detta tillsammans med de röda bären lurade sällskapet till Piemonte. Visst finns det likheter med nebbiolo.

En tydlig och trevlig doft av röda bär, örter, lite läder, knallpulver och violer. Inte så kraftig, mer försiktig, men ändå tydlig.
I munnen är det en slank och frisk dryck. Först ut är de röda bären (hallon, körsbär, tranbär, lingon), sedan en del örter med en viss pepprighet och i avslutet en fin mineralkänsla.
2014 är precis lika bra, om inte bättre, som tidigare årgångar.

Det har blivit det perfekta sommarvinet för oss med sin friskhet och slankhet.
Betyg 4.
Priset på SB är 189 kr, dessvärre rapporteras det vara slut.
Ibland kan det löna sig att kontakta Gabriel på Bristly Wine för att stämma av om det stämmer.

Vin nummer två är en Barolo, som vi verkligen gillar. Vi hyllade den för ett år sedan, vilket du kan läsa om här.

Även detta vin har en försiktig doft. Visst finns här lite körsbär och nypon förstärkta med ett blommigt inslag av violer och rosor. I bakgrunden svaga toner av läder och tobak.
Subtilt och elegant.

I munnen blir det bra mycket mer Barolo över det hela. Slankt och stramt med en härlig röd frukt(hallon, nypon, körsbär). Lägg till lite örter, aningens kaffe, några små nypor örter och en skir blommighet bl a viol så är vi nära sanningen. Att syran är förträfflig och tanninerna påtagliga är väl en självklarhet.
Vad vi riktigt gillar med det här vinet är den fina balansen och harmonin som doft och smak har.
Därtill mycket drickvänligt idag.
Betyg 4+
Vår flaska är köpt hos Cibi et Vini i Köpenhamn för 260 DKK.

I november förra året drack jag årgång 2009 av det här vinet.
Vi gillade vad vi drack så när vi lite senare på hösten besökte Köpenhamn så fick årgång 2010 följa med hem.
Praesidium är ett familjeägt vinföretag, som grundades 1988 av Enzo Pasquale och hustrun Lucia. Idag arbetar också deras båda barn i företaget. Vingårdarna (5 ha) ligger på de västra kullarna i Peligna dalen på en höjd av 400 m över havet, nära staden Prezza. Det är också här som druvan Montepulciano d´Abruzzo har ansetts ha sitt ursprung.
Dom tillämpar organisk/biologiska odlingsmetoder.

I doften hittar vi röda bär,enbär, läder och jord

I gommen känns vinet hyfsat slankt med en matvänlig stramhet. Ljusa, syrliga körsbär är det första vi noterar sedan lite skogshallon. Ett mörkare fruktinslag finns där utan att bli riktigt tydligt. En stor och trevlig syra och så tanniner som biter eller mer smånafsar i munhålan. Ett vin som kräver mat och då blir det en mycket angenäm upplevelse. Eftersmaken är något längre än medel.
Betyg 4
Köpt hos Cibi et Vini i Köpenhamn för 169 DKK.

Kvällens sista vin är en amarone.
Druvorna till den här amaronen kommer från vingården Monte Olmi (2,5 ha) i Pedemonte. Druvmixen är 30% Corvina, 30% Corvinone, 30Rondinella och 10% en blandning på druvorna Rossignola, Oseleta, Negrara, Dindarella, Croatina and Forselina.
Druvorna har torkats ca fyra månader. Vinet har fått ligga till sig på stora fat av slovonsk ek i ca 2,5-3 år, därefter ytterligare ett halvår på flaska.

Här råder det inget tvivel. En liten sniff och den stora och mäktiga doften för oss rätt in i Valpolicella och Amaroneland. Massor av mörka körsbär och lite torkad frukt.
Ett trevligt inslag av läder och jord.

I gommen är det en intensiv, kompakt och kraftig samling smaker: Söta, mörka körsbär, katrinplommon, torkad frukt (fikon och russin) samt en lätt ton av svarta vinbär. Några små nypor örter piffar upp intrycket. Här finns en pigg syra som ger vinet en bra friskhet. Tanninerna, javisst finns dom fast alldeles mjuka, nästintill som sammet.
Eftersmaken är riktigt lång och den domineras av den torkade frukten tillsammans med aningens kaffe och en rejäl bit mörk choklad.
 Betyg 4+

Vi köpte det här av Vinupplevelser för 549 kr.

2012 Pinot Grigio Ramato, RoncSoreli

Högtrycket drog in över västra Sverige. Vi fick temperatur som närmade sig 30 grader. Måndagar är pensionärsdagar för Vintankar. Det betyder att då stannar vi hemma och sköter om hus och hem. Den här måndagen innebar det kupning av potatis. Jo, dom blir klara till midsommar. Vi fortsatte med gallring av sommarmorötter och rödbetor. Även skyffeljärnet åkte fram så vi kunde bekämpa ogräset i löklandet.
Vi tog årets första riktiga cykelrunda på eftermiddagen. 24 km i ett fagert sommarlandskap. Man kan känna sig privilegierad för mindre.

Vi tycker själva vi varit duktiga och då får vi en belöning. I den soliga och varma kvällen drar vi korken ur ett vin som är gjort för ett sådant här tillfälle.

Producenten RoncSoreli har jag träffat i Köpenhamn vid två tillfällen. Det var ett flertal olika producenter från Friuli, som besökte den danska huvudstaden. En av de producenter vars viner föll mig i smaken var RoncSoreli
Jag upptäckte att deras viner fanns på SB. Det resulterade i två inlägg som du kan läsa här och här. Du hittar där också lite info om producenten.

2012 Pinot Grigio Ramato är inne i en riktigt bra drickfas just nu. Det är gjort på druvan Pinot Grigio (Pinot Gris i Frankrike) till 100%. Vinifiering har ägt rum på ståltankar. Vinet får tillbringa en kortare tid på dessa, så här finns ingen ek inblandad.

Färgen har en gulaktig ton med lite koppartoner.

Det doftar av gula äpplen, smultron, lite rosor  och det finns tydliga örter i bakgrunden.

I munnen är det friskt med en gedigen syra (medelhög).
Här finns ett trevligt inslag av kryddor bl a timjan, en hel del äpplen, lite röda bär och en lätt touch av rosenblad. I eftersmaken finns det gott om steniga mineraler.
Så törstsläckande, så klunkbart och så charmigt.

Här har du ett alternativ till många av de tämligen slätstrukna och ocharmiga roséviner som översvämmar Systembolagets butiker så här års.

Betyg 4-
Priset är 141 kr får anses som bra för ett vin med de här kvaliteterna.
Dessvärre kan det endast beställas till utvalda butiker i Västra Götaland.

2004 Casa dei Bepi, Viviani.

I lördags spelades finalmatchen i herrarnas Champion League. Du som läser bloggen vet att när det vankas CL-matcher, ja då vankas det amarone hos Vintankar. Naturligtvis inget undantag den här lördagskvällen. En final kräver så klart något extra. Det fick bli finalen dvs vår sista flaska av årgång 2004 av Vivianis Casa dei Bepi.
Viviani är en producent vi besökt ett flertal gånger, även om det är några år sedan senast. Deras prestigeamarone  Casa dei Bepi tillhör vår absoluta favoriter. Vivianis har sin vingård någon mil norr om Negrar.
Vi har bloggat ett par andra årgångar bl a 2003, 2004 och 2006, även om senaste gången jag provade 2006 var lite av en besvikelse

Vinet är gjort på Corvina (70%) och Rondinella (30%). Vinet har fått tillbringa runt tre år på ekfat och därefter ett år på flaska innan det är redo för marknaden.

Doften är stor och mäktig. Massor av torkad frukt, körsbär, aningens örter och kakao. Ytterst elegant i sin framtoning. Det är en njutning i sig att bara sitta och småsniffa på det här vinet.

I munnen möts vi av en stor, komplex och kraftig smak av solmogna, söta, mörka körsbär, björnbär, lite blåbär och blåa plommon. Här finns en ordentlig portion torkad frukt med ett tydligt russininslag, men utan att russinen tar överhand. Lite finmalda örter. En bra syra ger vinet den nödvändiga friskheten. Tanniner finns här, men dom är alldeles sammetslena. Eftersmaken är på amaronevis gigantisk lång med mera mörk frukt, fikon och russin. I avslutet får vi den där bitterljuva tonen från högklassig mörk choklad.
Det här är ju bara så förbålt gott. Det som utmärker Casa dei Bepi är balansen och elegansen. Här finns det få övermän i amaronevärlden.
På etiketten står det 16%. Det är ju en hög alkoholhalt, men vi märker inget av detta. Alkoholen är så infångad i frukten att vi överraskas av att det verkligen är 16%.

Vi är fyra som delar på flaskan. I förlängningen av fotbollsmatchen delar vi på den lilla slatten som är kvar. Ett glas räcker länge. Både doft- och smakorganen har då fått sitt lystmäte.

Betyg 5