I fredags, innan helgäventyret, åt hustrun och jag en enkel kycklinggryta. Vi drack en kvarglömd Masi Campofiorin 2004. Under stora delar av 1990-talet och 2000-talet var detta ett vin som vi alltid köpte flera flaskor av.
Vi följde oftast vinet ett antal år för att se hur det utvecklades. Oftast till stor belåtenhet. Men så för några år sedan upplevde vi vinet som sämre, om det verkligen var så eller om det var våra prefenser som förändrats är svårt att veta.
Campofiorin har ju sin särskilda historia. Det var det första ripassovinet och det gjordes första gången 1964.
Masi prövade olika sätt att göra ett bättre Valpolicellavin, men fann att om man tar dräggen (dvs druvskalen) som blir kvar i ett fat där druvor avsedda för Amarone har jäst, och häller ner dessa delvis urlakade druvskal i ett fat med ett vanligt valpolicellavin, så startat automatiskt en andra fermentation (jäsning). Valpolicellavinet tar då till sig av de smaker som finns kvar i druvskalen och på så sätt får man en Ripasso.
Masi försökte sedan ta patent på Ripasso, men misslyckades. Istället kallades vinet Campofiorin.
Druvsammansättningen är 70% Corvina, 25% Rondinella och 5% Molinara.
Vår 2004 var alltså ett fyrtioårsjubilerande!
Färgen är rubinröd.
Doften är fylld av körsbär och lite snälla kryddor
Gommen möts av körsbär och plommon. Lite vanilj, men inte störande och lite kryddor(salvia?) med en ton av choklad.Tanninerna finns där men är väldigt avrundade.
Det här är betydligt bättre än vad jag minns 2004:an för två år sedan.Den har klart vunnit på att ligga ett par år i källaren. Det är kanske dags att ge den en andra chans.
Passade alldeles utmärkt till vår kycklinggryta.
Nu är det årgång 2007 som gäller på SB och då är priset 107 kr.
Betyg 3+
Jag känner såväl igen mig. För 10-12 år sedan var det Masi Campofiorin som jag köpte när det skulle vara lite extra festligt. Nu är det länge sedan jag provade. Precis som du undrar jag om vinet försämrades och det var därför som jag tröttnade/slutade köpa eller om det helt enkelt är så att jag gått vidare. Jag tror dock att produktionen har mångfaldigats under det senaste decenniet och jag undrar om det är samma vin som säljs här som på hemmamarknaden. Priset här ligger någon tia under det italienska. Av Masis viner har jag verkligen gillat Toar.
SvaraRaderaHej!
SvaraRaderaIntressant tanke om Campofiorin i Sverige och i Valpolicella. Jag ska dit ner i maj och med tanke på vad du funderar kring så ska jag faktiskt köpa en Campofiorin där. Sedan får det bli en blindprovning härhemma.
Det får bli en Toar också eftersom jag aldrig testat den.
Tack för inspitationen!
JC
Är lite nyare i gemet men har också hört mycket gott om Campofiorinin. Har provat nyare årgångar men inte tjusats. Synd att man inte kan få en inblick in i framtiden men nog väcks intresset att glömma bort en eller två flaskor.
SvaraRaderaEn till faktor som jag undrar över när det handlar om vin som görs i stora mängder, är skillnaden mellan druvmaterial och olika batcher. Flaskvariationer är ju inte direkt ovanliga men vad de beror på är en annan femma. Mig vetligt kan man inte göra en gigantiskt sats utan det måste väl handla om mindre satser där kvaliteten blir olika? Eller??
Mvh David
Det här med flaskvariation är något som slagigt mig först på senare år. Att ett vin som jag druckit utomlands smakat annorlunda hemma har jag hänfört till miljöfaktorn dvs under omständigheterna som det dricks påverkar mina sinnen.
SvaraRaderaJag bollar frågan om flaskvariationer och olika batcher vidare till de mer insatta bland vinbloggarna.
Vore intressant om någon svarade eller gör ett eget inlägg på sin blogg om detta fenomen och orsaken därtill.
JC