Ett Stockholmsäventyr del 2.

Vi brukar passa på att besöka lite olika muséer när vi är i Stockholm. Måndag är då ingen bra dag för oss, då är allt stängt. Vi ser ett galleri som är öppet och där är det vernissage, så det får bli där vi börjar dagen.

Det blev ett mycket trevligt besök, där vi fick tillfälle att prata med konstnärerna Karin Holmström och Marika Lang. De grafiska bladen av Karl Demel om Jacques Brels sånger var mycket fina.

Det fick bli en en fikastund på klassiskt ställe.

Lunch på Östermalmshallen. Det är bara att konstatera att även i Stockholm kan dom göra fiskgryta som smakar riktigt bra.

Vi valde var sitt vin till fiskgrytan.
Domaene Gobelsburg är gjord på druvan Gruner Veltliner. Detta är den enklaste varianten. OK, men inte mer. Här finns lite päron, lime, mineral och örter. Hyfsad syra.
Det högra vinet är en tysk Riesling. Friskt i doft och smak. Vi hittar citrus, päron, mineral och lite tropiska frukter. En läcker liten sötma alldeles i svansen. Absolut den bättre av dom två.

På kvällen hade vi bokat bord på Oaxen Slipen.
Vi började med ett glas champagne. Den här är gjord på Pinot Meunier till 100%.
Christophe är femte generationen vinbonde i Festigny, Vallée de la Marne. 30 marker utspridda på 6,5 hektar till 90 % planterad med Pinot Meunier resten är fördelat mellan Chardonnay och Pinot Noir. 
Dom tillämpar en hemsnickrad blandning av biodynamisk, ekologisk, biologisk odling
Vinet har fått jäsa på emaljerad ståltank. Det har fått vila runt två år på fällningen innan degorgeringen. Ingen dosage. 50/50 av årgångarna 2010 och 2011.
Gul/röda äpplen, bröd, citrus, gott om mineraler och en liten örtighet. Mycket trevlig.

Jag tog en löjromsvariant till förrätt medan hustrun tog deras råbiff. Vi delade sedan fifty-fifty.
Båda var mycket goda, var och en på sitt sätt.
Till huvudrätt valde jag oxbringa medans hustrun valde oxkorv. Vi tog som tillbehör råmarinerad rotselleri och rostad fänkål.Vi delade på rätterna. Riktigt Gott. Det blir toppbetyg  för den måltiden.

Torkade (ca 3 mån) Nebbiolodruvor eller som de kallas i Valtelina: Chiavennasca. Runt 18 mån på franska ekfat. Årgång 2011.
Färgen har en tjusig granatröd ton.
I doften hittar vi torkad frukt (plommon), kryddor och lite nötter.
Smaken är så där omedelbart tämligen kraftig och ganska fyllig. Här finns det massor av mörka bär, lite kryddor och rostade hasselnötter. Friskt genom en urbra syra. Tanninerna finns där och är på hugget, men ju längre tid i glaset desto mer återhållsamma blir dom.


Till dessert valde vi "Chokladbrownie på brynt smör med saltkolaglass och & gräddfilscurd". Enligt hustrun den bästa brownie hon ätit. Vi hade svårt med valet av dessertdryck, så vi låt vår servitris bestämma. Hon plockade två och meddelade att den ena var från huset.

Madeiran hade en knäckig framtoning med mycket russin, nötter och apelsinskal. Inte alls så tokig.
Tokajern hade en frisk smak av aprikoser, apelsin, saffran och en finstämd ton av honung i slutet.
Detta blev hustruns val.

Ett Stockholmsäventyr i dagarna fyra.

Vintankarparet har gjort en utflykt till Stockholm i dagarna fyra. Utflykten har gått i kulturens och maten/vinets tecken.
Vi anlände på lördagseftermiddagen. Checkade snabbt in på Comfort Hotell vid Kungsbron. Ett pyttelitet rum nästan så att en klaustrofobisk känsla infann sig. Nåväl hotellet fixade till ett lite större rum de övriga nätterna.
Vi satte kurs mot Fotografiska, men stannade till på vinbaren 19 Glas i Gamla stan.

Hyfsade viner båda två, samtidigt inget vi kommer att leta vidare efter. Le Volte 2009 har jag druckit några gånger och  skrivit om bl a här.













Fotografiska är alltid trevligt att besöka. Vi såg två utställningar. Det var dels Höstsalongen och dels Nygårds Karin Bengtsson. Det var väl ingen som riktigt grep tag i oss, ändå väl värt ett besök.
Vi fick lite tid över, så det blev en rundvandring på Söders höjder. In på Mosebacke och den vidunderliga utsikten. Här går mina tankar till inledning av TV-versionen av Röda Rummet. Tänk vilka TV-produktioner SVT kunde göra en gång i tiden.

Det blev så dags att möta hustruns brorsdotter, som går sista året på gymnasiets restaurangprogram på Öland och gör praktik i Stockholm. Hon hade fått välja matställe. Det blev "Köket" hos Eriks.

Förrätt: Tartar på sotad kalvfilé, löjrom, vodka, smetana, äggula och pepparrot
Huvudrätt: Stekt lammrack med bräserat lägg, med lök, svartrot, parmesancreme, torkade oliver och rödvinssås.
Dessert: Vaniljfyll chokladmousse med krusbärssorbet (mitt val) och Pistagemazarin med karamellglass och brynt vit choklad (hustruns val).
Längst ner på sidan kan den som önskar se våra alternativ.

Maten ger vi högsta betyg. Hur gott som helst. Fina smakkombinationer.

En Blanc de Noirs från Henri Giraud i byn Ay. Vinet har fått ligga en tid på små fat av ek från den intilliggande skogen Argonne.
Färgen är gyllengul med ett litet kopparinslag.
Det doftar av citrus, gula äpplen och lite mandlar.
Smaken är ungdomligt frisk med fina toner av citrus, gula äpplen, lite försiktiga pärontoner. I avslutet aningens honung och nötter.
Vi drack den här innan vi bestämde oss för vilka rätter vi skulle välja. Den fick också göra sällskap till förrätten.
Riktigt trevlig.

Ett gott och mycket trevligt rödvin från södra Rhone blev vårat val till lammracksen. Domaine Santa Duc äger drygt 20 ha, varav dryga 12 ha ligger i Gigondas ( någon mil norr om Chateauneuf-du-Pape).
Vinet är gjort på druvorna Grenache (ca 3/4) och resten Syrah, Mourvèdre och Cinsault. Odlingen sker ekologiskt utan att vara certifierade.

I doften hittar vi en del kryddor (peppar), mörk frukt, charkuterier och en liten nätt ton av viol.

Smaken är kraftfull med solvarma mörka bär, blå plommon och provencalska örter i centrum. Eftersmaken är hyggligt lång med charkuterier, lakrits och unset viol. Tanninerna är mjuka, men inte menlösa. En bra syra sätter vi på pluskontot.

Ett förträffligt vin till just lammrätter.

Vi valde var sitt glas vin till desserten. Hustruns val blev en Tokaji.
Ett kraftfullt vin med stor sötma och härlig friskhet. Här finns knäckäpplen, torkad frukt, aningens honung och en viss eldighet på slutet.
Syran är alert och just friskheten som vinet får i kombination med sötman är mycket tilltalande.

Ett sött vin från Yalumba, Barossa Valley, Australien. Vinet är gjort på druvan Muscat.
Här finns det massor av russin, fikon och torkade aprikoser, men även lite nötter, kanderad apelsin och någon blommighet. Bra syra som räddar det hela från att gå över styr.

Båda två rätt OK, men Tokaji något lite bättre.

Söndagen började med att hustrun och jag tog en långpromenad längs Norr Mälarstrand. För min del väntade en trevlig eftermiddag på Solvalla med höjdpunkten "Kriteriet". Hustrun umgicks med brorsdotter och väninna.

På söndagskvällen såg vi "Cabaret" på Stockholms Stadsteater. Sarah Dawn Finder gör rollen storartat. Det är dock i andra akten som det riktigt tänder till. Det är inte utan att jag ser paralleller från 1930-talet med utvecklingen i Sverige och delar av Europa idag. Lätta rysningar får jag.

Hustrun och jag avslutade kvällen med en chark- och ostbricka samt var sitt glas rött på Nordic Light Hotell.
Två lättsamma och hyggliga viner som serverades glasvis.
En mycket ung Barbera med en härlig körsbärsfrukt. Lagom aktiva tanniner och en lättsam syra. Visst finns här en del ek, men vi låter oss inte störas av detta.
Det andra glaset var ett vin från Priorat. Det är gjort på Grenache och Carignan. Mjuka tanniner, solvarm mörk frukt, bra syra och trevlig örtighet.

Inga viner jag kommer att lägga beställningar på, men jag dricker dom gärna igen.

Saint-Joseph vs Priorat

2010 Saint-Joseph, Pierre Gonon
En liten familjeegendom på 9 ha, som drivs av bröderna Jean och Pierre Gonon. Dom driver ett ekologiskt/biodynamiskt jordbruk med vingårdslägen i Mauves, Tournon och St-Jean-de-Muzols.

Genomsnittsåldern på stockarna är runt 30 år och de äldsta över 100 år gamla. Druvorna dom odlar är Syrah på 7 ha och  Marsanne och Rousanne på de resterande 2 hektaren. All jäsning och lagring sker på gamla fat och liggare av ek och buteljeringen görs utan filtrering. Vinet har fått vila upp sig dryga året på 600 l ekfat innan det buteljeras.

Omedelbart efter upphällning känns vinet lite slutet, så vi låter det få någon timma eller två på karaff innan vi slår oss ner vid matbordet. Det här är ju ett vin som ska njutas ihop med mat.
I vårt fall blev det en köttgryta av burgundisk karaktär.

Doften tar sig något men förblir av en diskret karaktär, men visst mörka bär, kryddor och rått kött tycker vi oss känna.

Även smakerna är försiktiga och bjuder inte riktigt upp. Vi snarare anar än känner dom, men under den där ytan tycker vi oss ana smaker som nog kan blomma upp om ett par år.
Mörka bär, lite svartpeppar, örter och järnhaltiga mineraler är det vi noterar. Rejäla tanniner som tar för sig. Inte oborstade, men visst känner vi små hugg i gommen. Fortfarande en aktiv syra, som får oss att tro att vinet är yngre än den faktiska åldern. Eftersmaken är något längre än medel, men här har bären fått en något ljusare ton. Även lite lakrits i avslutet.
Betyg 4-
Våra flaskor inhandlades på "Bolaget" för ett par år sedan och priset var 259 kr. En flaska har vi kvar och den får nog ligga till sig ytterligare ett par år.


2007 La Morera de Montsant
Producent är det lilla familjevineriet Celler Pasanau ( hemsidan är på spanska). Familjen har producerat vin i hundratals år, men gjorde en nystart 1995 i och med att det nya vineriet, i den mycket högt belägna byn La Morera, startades. Ett certifieringsarbete för ekoligisk odling har också dragits igång.

Ett vin gjort på 66% Garnacha, 28% Carignan och 6% Merlot.Vinet har fått ligga till sig i ca 12 månader på tre år gamla ekfat (70% franska och 30% amerikanska).

Det här är ett moget och nästan fullt utvecklat vin. Min bedömning är att det kommer att förbli så i flera år till.
I doften hittar vi mörka bär, lite örter och mineraler. Det är en solvarm och mycket behagfull doft.

I munnen känns vinet mjukt, runt och packat med solmogna mörka bär (bl a björnbär). Precis som i doften finns här ett betydande inslag av örter och kryddor. Tanninerna har blivit helt sammetslena. Syran skänker fortfarande friskhet åt vinet. Eftersmaken är något längre än medel och där får den mörka frukten sällskap av espresso, kakao och en liten lätt ton av lakrits.

Betyg 4

Vinet finns i beställningssortimentet, där det kostar 251 kr. Vinet är väl värt varenda kronor. Det kommer att göra sig bra till många av höstens köttgrytor.

Vit Bordeaux: 2014 Famille Excellor Biologique

För någon vecka sedan damp det här varuprovet ner hos Vintankar.

Grunden finns i de kooperativ som bildades på 1930-talet för att värna vinodling, landsbygden och inte minst vinet. Numera är dessa kooperativ samlade under Terre de Vignerons  Union Prodiffu. Dom förfogar över 15 000 ha vinmarker i Bordeaux, Entre-deux-Mers, Superieur, Graves, Cadillac....
En gigantisk tillverkare med två produktionsenheter där det framställs 36 miljoner flaskor och en halv miljon BiB.
Från deras hemsida kan man läsa:

Terre de Vignerons' first goal is to valorize winegrowers' work and the cooperative values, by ensuring an adequate income for the winegrowers, participating in local develop and maintaining rural ties.

Our commitments in this sense are :
• Respect of people, lands, wines
• Equity and transparency, confidence guarantee
• Responsibility and anticipation
at the service of efficiency
• Cooperative commitment, to valorize and sell what we are • Efficiency and performance

Terre de Vignerons, is over 100 employees working in the cellars and the 2 production sites and 5.000 jobs in the total group (vineyards, wine-making, production, trade).

We give priority to all actions that preserve the environment, especially by converting all our lands to AgriConfiance and encouraging Organic Farming ( AB ) initiatives.

Den här kvällens vin är gjort på druvorna Sauvignon Blanc 61 % och Semillon 39%, som vuxit på vingården Les Coteaux d´Albret (20 ha). Ekologisk odling.

Färgen har en svagt gulfärgad ton.

Det här är ett vin långt från Nya världens överaromatiska och ekade viner. Ändå fullt av dofter och smaker, men utan att bli övertydliga.

Vi möts av en frisk doft, som bär tydliga spår av Suvignon Blanc: nyslaget gräs, nässlor, lite fläder, örter och citrus.

I munnen får vi ett lättsamt, ungt och friskt vin, som balanserar syran och smakerna på ett trevligt sätt. Vi hittar lime, krusbär, fläder, nässlor, lite gröna äpplen och en liten lätt örtighet. I avslutet en angenäm ton av mineraler.

Detta är inget stort vin, mer enkelt och rakt fram på något vis.
Jag kan sakna en personlig stil, kanske är det lite mycket mainstream. Detta sagt så är det ändå gott och lättdrucket. Det gjorde sig bra till våra krabbklor och flaskan gick åt i ett nafs.
Ett vin som görs sig bra som aperitif eller kanske ännu bättre till en buffé, där diverse skaldjur ingår.

Ekologiskt och 81 kr/fl på Systembolaget. Det verkar finnas gott om flaskor runt om i landet.

Betyg 3

2011 Amarone della Valpolicella, Brigaldara

Ny årgång på den här amaronen, därtill från året 2011. Just den årgången har höjts till skyarna, ännu är det nog lite tidigt att tvärsäkert uttala sig, men de jag smakat från 2011 har onekligen verkat lovande. Brigaldara en producent jag upptäckt på senare år. Förra året var jag på en amaroneprovning på Barrique, där vi fördjupade oss i just Brigaldara. Du kan läsa om detta här.

Om producenten Brigaldara (hämtat från Winemarket Nordics hemsida):

I den lilla byn San Floriano i Maranodalen ligger Brigaldara. Tillsammans med Negrar, Fumane, San Pietro in Cariano och Sant’Ambrogio utgör Marano en av de fem berömda dalarna i Classico-omådet. Brigaldara är en av de tolv familjerna i sammanslutningen “Famiglie dell’Amarone d’Arte” som arbetar för att bevara kvaliteten i amaroneproduktionen i regionen. Redan 1260 omnämns Brigaldara i rullorna och alltsedan 1929 äger familjen Cesari egendomen. Men det var inte förrän 1979 som Brigaldara började producera vin under eget namn. Runt San Floriano växer gårdens druvor på cirka 200 meters höjd. I den vingård som kallas Case Vecie, och som producerar det exklusiva Amaronevinet med samma namn, sträcker sig odlingen upp till 450 meter.

Vinet är gjort på druvorna Corvinone 50%, Corvina 20%, Rondinella 20% samt 10% övrigt. Druvorna torkas runt 90 dagar innan de pressas och jäses. Vinet får sedan ligga till sig i ett år på bariquer och ytterligare två år på 25 hl stora ekfat.

Det här är ett ungt vin, som egentligen behöver ytterligare något år på sig för att riktigt komma till sin rätt. Vi häller upp halva flaska på karaff där det får luftas i tre timmar. Vi sätter på korken och låter flaskan som nu är knappt halvfylld stå i ett svalt utrymme till morgondagen.

Vi möts av en trevlig doft, som inte är fullt utvecklad, men ändå väldigt tydlig. Doften blir allt större ju längre tid vinet får i glasen. Vi kan känna körsbär, torkad frukt, lite örter och vanilj.

I munnen är det ännu tydligare att den här amaronen har en bit att vandra innan den når toppen, med detta sagt så finns det ändå mycket trevliga amaroneattribut som vi tycker står på plussidan: de mörka körsbären, den torkade frukten, den mörka chokladen och örterna. Även syran som ger vinet friskhet och de mjuka närvarande tanninerna sätter vi också upp på pluskontot. Eftersmaken är sedvanligt lång.
Trots att så många smaker finns där, så är de inte fullt utvecklade. Här finns massa nyanser vi anar och som inom något år kommer att förstärka intrycken. Likaså kommer helheten att bli mer elegant.

Alkoholen är hela 17%. Den är inte helt integrerad med frukten, utan bara nästan. Kanske redan inom något halvår kommer den att vara så.

Dag två ger i stort samma intryck som dag ett. Vinet har kanske blivit något rundare, men friskheten består.
Betyg 4

Mina övriga flaskor ska få lite tid i källaren innan jag drar korken ur nästa.

Priset på "Bolaget" är 299 kr, vilket jag tycker är ett bra pris för en sådan här bra "riktig" Amarone.
Köp och lägg undan i två år och du har en väntande vinupplevelse av stora mått framför dig.

Vit Rioja 2010 Capellania

Det är inte ofta som Vintankar dricker vit Rioja. Jag tror faktiskt detta är det första blogginlägget om ett sådant vin. Anledningen till att det blev just det här vinet är att det utsetts till månadens låt oss dela en pava över nätet-september 2015 på vinforumet finewines.se

Producent är Marqués de Murrieta. Bodegan förfogar över 300 ha i södra Rioja Alta.

Vinet är gjort på druvan Viura, som vuxit på 50-åriga vinstockar. Alla druvor till detta vinet kommer från en och samma vingård, som ligger 450 m över havet.
Fermentering sker i ståltankar under drygt 20 dagar. Vinet får sedan vila upp sig i 18 månader på nya franska 225 liters ekfat och slutligen ett år på flaska innan det ska ut på marknaden. Knappt 39 000 flaskor gjorde dom av det här vinet.

Färgen har en vacker djupgul ton.

En ganska försiktig men ändå tydlig doft strömmar mot oss. Exotiska frukter, citrus, örter, vanilj och ett påtagligt inslag av fat.

I munnen får vi ett vin med en hyfsad syra och smaker av citrus, gula plommon, tydliga örter/kryddor och massor av ek. I avslutet finns såväl ett uns av honung som nötter och lite grapefrukt.

Det här är inget jag går igång på. Visst har vinet sina förtjänster, men jag tycker eken är lite väl påfrestande och jag brukar inte vara ekkänslig. Det var definitivt en trevlig erfarenhet, men heller inget jag kommer att köpa mer av.

Betyg 3+

Priset på Bolaget är 179 kr.

Göteborgs Vinfestival. Del 2. Champagner.

Gårdagens inlägg handlade om de Ungerska viner jag provade. Idag blir det en genomgång av de olika champagnerna. På en hyfsat stor Vinfestival är det så klar svårt att göra ordentliga noteringar. Det blir några snabbt nerklottrade stödord till dom bilder som togs, googlar lite fakta och så syr jag ihop en text.

Först ut var två champagner från André Roger.
Det första smakprovet var deras Nuance, Blanc de Blancs.
En riktigt hyfsad champagne för 299 kr. Producenten håller till i Ay, där dom odlar 5,5 ha på 19 olika områden.
I doften finns citrus, blommor och aningens bröd. Smaken är torr och frisk. Fruktig smak med lime, persika och en lätt blommighet. En bra vardasgchampagne.

Det andra smakprovet var från deras Grand Réserve (foto saknas). Åtminstone ett steg upp i min bok. 75% PN och 25% Chardonnay. En större doft, där röda äpplen, aprikos, lite citrus och kanderade mandlar dominerar. Smaken har en bra syra av röda äpplen, en del mineraler, rostat bröd och en liten kryddighet.
Priset är 321 kr

Nästa station var Brimoncourt, även detta en producent med vingårdar runt Ay. Jag testade tre varianter: NV Regence (80%PN och 20% Chardonnay), Rosén gjord på 40% PN, 35% Chardonnay och 25% Pinot Meunier samt deras Extra Brut NV som lanseras 1/10 på SB.
Helt OK alla tre, men den som jag faller för är deras Extra Brut (nr 77680). Den är gjord på 80% PN och 20% Chardonnay, som vuxit på sex olika lotter med Grand Cru status. 4 års lagring innan degorgering och med en dosage på 2g är detta en mycket torr och samtidigt väldigt frisk champagne. Citrus, gula stenfrukter och härlig mineralkänsla är det som jag fastnar för.
Priset är satt till 499 kr, vilket känns lite högt.

Denna är gjord på 100% Chardonnay. Producenten håller till runt Mareuil-sur-Ay strax öster om Ay och några km norr om Chouilly. Vinet få vila i 5 år på sin jästfällning innan det degorgeras. Dosagen är 6g
Doft av citrus, tropisk frukt och nybakat bröd. I munnen en fin syra, frisk i smaken och lättdrucken. Gröna äpplen, citrus, ananas och i botten en grundlig mineralkaraktär.
Inte alls så tokigt. Det här dricker jag gärna igen, även om jag inte kommer slänga mig över beställningsknappen.
Varunr 72745 och priset är 351 kr

Svensk Champagneimport visade upp fem av sina champagner. Idag har dom sju odlare och ett femtiotal champagner i sin portfölj. På Vinfestivalen fick vi ta del av fem sorter. Alla varianterna var druvrena. Tre på chardonnay, en Pinot Noir och en Pinot Meunier. Faktiskt första gången jag smakar en champagne på 100% Pinot Meunier

Först ut var en Vazart-Coquart Brut Reserve. Producenten har sin verksamhet i Grand Cru-byn Chouilly. Till den här champagnen kommer runt en tredjedel från lite äldre årgångar. Dosagen är 8g.
Frisk doft med citrus och gula äpplen i centrum. Smaken är torr och frisk och domineras precis som doften av citrus och gula äpplen. Det finns också en fin mineralton och en liten grapefrukt i avslutet.Varunr 76296 och 299 kr. Ett bra pris för en lättdrucken vardagschampagne.

Härnäst följde två champagner från Henriet-Bazin.
En producent med verksamheten i den lilla byn Villers-Marmery, ca två mil sydost om Reims.
Femte generationen vinmakare är det som styr verksamheten. Nu med en kvinna i ledningen.
Vi börjar med deras Blanc de Blancs, som är en blandning av 70% från 2006 och resterande från 2005 och äldre årgångar. Dosage 8g.
Här finns det ordentligt med syror med smak av gröna äpplen, citrus, rostat bröd och en häftig mineralton som domineras av krita och en lätt rökighet. Den här vill jag gärna ha mat till eller tilltugg med ordentlig smak i.
Priset är 299 kr och varu nr 76295

Deras andra champagne är en Blanc de Noirs dvs endast Pinot Noir-druvor. 70% från 2008 och resten från äldre årgångar 2007,2006,2005......
Även här är dosagen 8g.
Väldigt kraftig i doft och smak. Massor av röda äpplen Ingrid Marie, Cox Orange, lite röda bär, nästan lite pepprig och så kritmineraler. Den här gillar jag verkligen.
299 kr på SB känns som ett bra pris. Varu nr 77835.

Didier-Ducos Absolu meunier. Producenten har sin verksamhet i den lilla byn St.Martin d´Ablois, som ligger ca 5 km söder om Epernay.
Champagnen är så unikt som en Pinot Meunier till 100%. Faktisk första gången jag smakar en dylik.
Druvorna kommer från tre små jordlotter precis intill själva byn. Lite kuriosa är att den ena lotten planterades av farfadern 1962, den andra av fadern 1987 och den tredje av den nuvarande vinmakaren, Nicolas, 2001.
Det har fått ligga på sin jästfällning i ca tre år. 
En speciell doft av gula päron och persika kombinerad med kakao samt en liten nätt kritrök.
I munnen är det friskt, torrt och medelfylligt. Här finns en del citrus, röda äpplen, lite röda bär och ett avslut med blodgrape.
Inte alls så tokigt och dessutom lite småroligt med 100% PM. Priset är 331 på SB och varu nr 76299.
Det får allt bli ett par flaskor.

Kronan på verket är Exception 2002 från producenten Mailly Grand Cru. Vi hittar dom i byn Mailly ca 20 km söder om Reims, inte så långt ifrån Verzenay. Detta är ett kooperativ som bildades 1929 av 25 familjer. Det är fortfarande samma familjer som driver kooperativet. Druvodlingar har det funnits här sedan 1200-talet.
Jag har tidigare inte stött på den här producenten, men kan googla mig till att dom gör dryga 10 cuvéer, varav fyra betecknas som prestigecuvéer.
Detta är deras prestigecuvée som endast är gjord på Chardonnaydruvor.
Doften är frisk med en del citrus, gula äpplen, persika och en delikat blommighet. Lovar en del.
Det här en frisk och ungdomlig champagne
I gommen känns gula äpplena, citrus, krita, mineraler, nektariner och aningens nötter. Komplext,elegant och en bra balans. Visst känns det att detta är något extra.

Priset på SB är 785 kr och varunr är 77765

Genomgående höll champagnerna en hög standard.
Didier-Ducos Absolu Meunier är ju speciell genom att det är 100% Pinot Meunier. Bara detta gör den ju köpvärd för den som vill lära känna den druvan lite bättre.
Henriet-Bazin Blanc de Noirs med sina fantastiska röda äpplen och kritiga mineraler är också något jag fastnade för.
André Roger Grand Réserve vill jag också ge ett hedersomnämnande.