Brunelli maj. Carianum

Så har det åter blivit dags med en månadsrapport från  "vår" vingård Brunelli Wine i Valpolicella.
Nedan hittar du länkarna till de tidigare månaderna:
Januari- Campo Inferi
Februari- Bianco di Custoza
Mars-Corte Cariano
April. Ripasso

Början av maj var betydligt kallare än normalt. Många vinområden drabbades av svår frost bl a Franciacorta, Bardolino, South Lake Garda och Arcole DOC. I Valpolicella klarade dom flesta vingårdarna sig riktigt bra. Brunelli tillhörde dom som inte hade några som helst problem med frosten. Runt den 20:e maj kom värmen, vilket betyder att man kan vara på väg att "komma ifatt" den sena våren.
I vinkällaren har det inte varit så mycket arbete. En del flaskor har fått etiketter.
Några vinevent i norra Italien har dom deltagit på. Desto fler grupper har besökt Brunellis vingård för rundvandring och vinprovning. Även boendet på deras Agriturismo Corte Cariano har haft en ganska hög beläggning. Ute på vinfälten har det varit desto mer arbete. De nya vingården, som jag berättade om i aprilrapporten, har krävt en hel del arbete med att få vinrankorna att växa enligt det system dom önskar. Skörd blir det först om två till tre år, men redan nu måste vinrankorna tuktas.
Mycket manuellt arbete sker också på de andra vingårdarna, där dubbelknoppar tas bort, likaså reduceras mängden blad både på toppen liksom utefter stammen. Ett tidskrävande arbete.
Den första "gröngödslingen" har ägt rum, främst är det klöver och vicker som som slås och sedan fräses ner i jorden.

Under våren har Brunelli släppt två nya viner. Jag skrev i mars några rader om deras Rosato, som dessvärre inte verkar lanseras i Sverige. Det andra vinet Campo del Maestro finns däremot i beställningssortimentet sedan ett par dagar. Det är klart man blir nyfiken när man Alberto meddelar att vinet görs på åtta lokala druvor.: Corvina Verones, Oseleta, Rondinella, Negrara, Corvinone, Croatina, Forselina, Sangiovese samt Cabernet Franc(10%). Druvorna har torkats i fyra månader. Efter jäsningen har vinet fått tillbringa två år på barriquer. Jag har beställt ett par flaskor och kommer i junirapporten redogöra för mina tankar.

2015 Carianum är ett vin gjort på druvan Garganega till 100 %. Det är alltså samma druva som Soave-viner görs på. Druvorna kommer från en vinodlingslott (2ha) i Custoza ( strax söder om Gardasjön), som Brunelli också äger. Druvstockarna är runt 25 år gamla. Druvorna till vinet plockas när dom blivit lite övermogna. Syftet är att få druvor med större koncentration och komplexitet i såväl doft som smak. Musten får tillbringa en kortare tid med skalkontakt. Vinet får sedan ligga på sin jästfällning runt fem månader på 225 l barriquer innan det buteljeras.

Carianum är min favorit av de tre vita viner som Brunelli gör.
Det är ett ett mycket smakrikt och läckert vin vin, som står sig väl mot de flesta Soaveviner. Jag tycker också att det har lite mer tryck i smakerna och en ört-/kryddighet, som är riktigt trevlig.
Färgen går i en halmgul ton.
Doften är hyfsat stor med en bra friskhet. Det börjar med en fin äppelblandning, såväl gula som röda äpplen. Lite citrus och aprikoser och en stor dos örter bl a salvia i mellanpartiet. Avslutningen  överraskar med en fin blommighet, där vi särskilt noterar lite jasmin.

Även i munnen finns det en bra friskhet, men också en lite fetare känsla. Den gula frukten är det som vi först slås av. Här finns sommaräpplen, persika, aprikos, några plommon och aningens citrus. Jag undrar om det inte är inslaget av de finstämda och tydliga inslaget av örter och kryddor som mest imponerar på mig. Verkligen läckert.
Fin friskhet via en angenäm ton av lime och gulgröna äpplen.
Eftersmaken är längre än för många andra viner jag smakat gjorda på druvan Garganega. Alldeles i slutet dyker det upp lite acaciahonung.
Betyg 4-

Carianum är en fullträff till örtbakad eller grillad lax.
Dessvärre finns inte vinet hos Systembolaget, vilket så klart är mycket synd. Vi betalade 8 euro om jag minns rätt. Det tillkommer frakt och svensk alkoholskatt.

2009 Schioppettino från Ronc Soreli

Schioppettino är en druva som odlas i Friuli dvs det nordöstra hörnet av Italien på gränsen till Slovenien. Det dyker emellanåt upp någon flaska i Systembolagets beställningssortiment. Så vart den med den här flaskan. Just nu kan jag inte upptäcka ett enda vin gjort på Schioppettino hos SB. Jag beklagar verkligen detta, då de jag testat fallit mig i smaken: Pizzulin, Bressan och Ronc Soreli. En önskan ställd till alla vinimportörer: "Lite Schioppettino i ert sortiment, tack".

Ronc Soreli betyder "kullen i solen". Det är också namnet på såväl byn som vinieriet. Några km från den Slovenska gränsen strax norr om Cormons. Här odlas det vin på 24 ha. Den största delen av RoncSorelis vinfält planterades i början på 2000-talet. Under 2016 har delar av deras vingårdar blivit certifierade som Organisk odlade. Du som vill veta mer om den här producenten klickar in på deras hemsida.

Det här vinet är gjort på den lokala druvan Schioppettino till 100%. Vinet har fått jäsa på ståltank. Det får sedan ligga till sig i ca 18 månader på ekfat. Slutligen fem månader på flaska innan det anses moget för marknaden.
Här finns den typiska och karaktäristiska doften av vitpeppar, som kombineras med en fin frukt av ett mörkare slag samt lite höstlöv och våt jord. Någonstans i bakgrunden finns en mycket blyg viol.
Doften skapar såväl nyfikenhet på smaken som förväntan. Det är väl så en bra doft ska vara!!

Redan vid den första lilla klunken drar vi på smilbanden. Att det smakar bra och mera kan vi slå fast direkt. Ett vin som känns slankt, men ändå har väldigt tydliga smaker, inte utan en viss kraft. Vi känner en bärkompott med mörka skogsbär, syrliga körsbär, några lingon och tranbär. En fin kryddighet, där pepparkvarnen fått några rejäla varv. Lite olika smaker från fatlagringen, dock av ett mer subtilt slag. Syran tar sin givna plats. Tanninerna likaså. Allt väldigt välkomponerat.
Eftersmaken är något längre än medel och bjuder på en fin frukt och läcker kryddighet.

Betyg 4

Vår flaska köptes för något år sedan på "Bolaget" för dryga 200 kr. Borde köpt fler!

2013 Chateau le Puy

Månadens vin på forumet finewines.se var under maj månad ett Bordeauxvin.
Det kostar inget att vara medlem på forumet. Det är bara att registrera sig och ta del av diverse nördiga vinmänniskors tankar och åsikter om vin. Just projektet "Låt oss dela en pava över nätet" tycker jag är lite extra kul. Någon av medlemmarna väljer månadens vin. De som har lust deltar genom att köpa en flaska och sedan förmedla sina tankar.

Så här presenteras vinet från den som gjort månadens val:
Château Le Puy är en vingård i Bordeaux (appellation Côtes de Francs) som följer de biodynamiska principerna. Detta innebär bl.a. att man betraktar gården som en egen självförsörjande organism. Ett fungerande ekosystem av det slaget kommer inte behöva några -icider eftersom små löss kontrolleras av större insekter, insekterna av fåglar o.s.v. Då gården är en enda enhet är det inte heller tillåtet att t.ex. bespruta eller konstgödsla en del och inte en annan (detta kan man göra inom vanligt ekologiskt jordbruk).
Château Le Puy Emilien är planterat med 85% Merlot, 7% Cabernet Franc, 6% Cabernet Sauvignon, 1% Malbec och 1% Carménère, enligt deras hemsida. Det står visserligen annan fakta på den svenska importörens hemsida men då deras siffror inte ens adderar upp till 100% väljer jag att gå på producentens fakta. Genomsnittsåldern på vinstockarna är 55 år.
Vinet är gjort helt utan tillsatser. Det innebär att det fermenteras med hjälp av sin egna inhemska jäst och inget i övrigt är tillsatt, inte heller några sulfiter. Ingen filtrering. Vinet lagras i 24 mån totalt, först på stora gamla ekfat om 5000 l, sedan på gamla små ekfat. Vinmakarna utför battonage samt buteljerar i enlighet med den biodynamiska kalendern.

Ett ungt vin som behöver lite tid i glaset för att utveckla dofter och smaker.
Efter dryga timman i glasen kunde vi känna doften av främst svarta vinbär eller snarare bladdoften från en svartvinbärsbuske, men även lite rödare bär som tranbär och lingon. En god portion örter, aningens stall, läder samt  något litet grönare inslag läs gräs/tomatkvist.

I gommen känns det hyfsat slankt och med en syra som ger en bra friskhet och tanniner som inte är alltför påträngande. Vi tycker oss känna både mörka och några rödare bär, lite örter, steniga mineraler och någon floral ton.

Eftersmaken är av medellång karaktär och här finns ett alldeles tydligt inslag av grön paprika.

Ett helt OK vin. Kanske aningens högt prissatt med sina 319 kr på SB.

Betyg 4-

En dubbel Accordini: Valpolicella Classico och Il Fornetto

Dottern kommer hem från Bryssel några dagar. Det ska firas födelsedagar och bästa vänninan gifter sig. Onsdagskvällen börjar med faderns specialitet Köttfärssås med spagetti. Vi har valt en enkel Valpolicella Classico, men i just sådant här  sällskap har den enkla "basvalpolicellan" få övermän.

Stefano Acoordini är en av de producenter vi håller väldigt högt.  Självklart finns dom Vintankars Tio-i-Topp-lista över Amaroneproducenter. Dom håller en hög kvalitet rätt igenom hela sitt sortiment. Vi har besökt dom ett flertal gånger. Det senaste besöket (2015) resulterade i ett blogginlägg du kan läsa här. 

2014 Valpolicella Classico
Detta är deras "basvalpolicella" som är gjord på Corvina (65%), Rondinella (30%) och Molinara(5%). Inga torkade druvor utan endast "färska". Vinet har spenderat en kortare tid på stålfat.

Ett slankt, lättsamt nästan lite "rent" vin. Lättdrucket men inte utan charm och karaktär. Det finns en bra frukt med körsbär, hallon och lite skogsbär. Några små nypor örter och någon grusig mineralitet. Syran ger friskhet. Tanninerna finns där och bjuder ett trivsamt litet motstånd.
Precis så här ska en Valpolicella Classico vara. Och den ska serveras sval runt 16 grader.

Betyg 3++

Kvällens Europe League final föräras en ypperlig Amarone och några hårdostar.
2007 Il Fornetto

Vinet görs på 75% Corvina Veronese och 25% Corvinone. Druvorna skördades sista veckan i september och får sedan ligga och torka i 140 dagar. Vinet har fått ligga till sig runt 36 månader på nya fat av fransk ek från Allier och Never. Slutligen har vinet fått ett år på flaska innan det släpps ut på marknaden.

En stor och mäktig doft, där körsbären, den torkade frukten, kakao och aningens vanilj dominerar intrycken. Så typisk amarone. Så sanslöst inbjudande!!
Det här är ett komplext vin med en kraftfull frukt. Komplext som attans. Massor av nyanser. Vi lät det få två timmar på karaff, vilket visade sig  vara någon timma för kort. Inledningsvis fanns det en alltför kraftig ton av alkohol, som avtog ju längre tid vinet fick i glasen. Vi drack halva flaskan till matchen och den resterande halvan dagen därpå, då fanns inte en tillstymmelse till alkohol, så den behöver en ordentlig luftning.

I munnen är det en maffig mörk frukt med mörka körsbär, björnbär, blåa plommon och svarta vinbär som vi omedelbart kan känna. Kraftfullheten kombineras med en elegans av stora mått. Några små nypor finmalda örter följer. Torkad frukt i form av fikon, russin, dadlar och katrinplommon. Här finns en elegant syra som ger friskhet och alldeles sammetslena tanniner, som  ger Il Fornetto en bra ryggrad.
Eftersmaken är formidabel med mera mörk frukt, aningens lakrits och en liten läcker bitter ton av riktigt mörk choklad.

Betyg 5-

2008 San Fereolo

Dolcetto är en druva som har sin givna plats hos Vintankar. Det är en klart underskattad druva, som är väldigt användbar. Den ger maten rikligt med plats samtidigt som Dolcetton kompletterar och förhöjer glädjen i vardagen. För dryga veckan sedan var det läge att sätta lite färg på en i annat ganska trist tisdag.

Bakom producenten San Fereolo står Nicoletta Bocca. Hon köpte 1992 en gammal vingård på 12 ha belägen mellan Dogliani och Monforte d´Alba. I anslutning till gården ligger en gammal barock-kyrka som heter San Fereolo och därmed var namnet givet.
2004 fick hon sin  biodynamiska certifiering och hon är en del av Vinnatur-rörelsen.
Har jag förstått saken rätt var hennes Dolcetto den första som belönades med tre glas av Gambero Rosso.

De friska mörka körsbären och blåa plommonen är de doftintryck vi omedelbart kan känna. Efterhand tillkommer lite rosor och några örter.

I gommen är det den slanka känslan, pigga syran och de allestädes närvarande tanninerna som dominerar. Detta förstärkt med  trevlig frukt (körsbär,plommon, tranbär, lingon) och nypon samt lite finmalda örter gör vinet till en god samspelare med vår mat(pastasallad).
Eftersmaken är medellång och avslutas med lite krossade körsbärskärnor och steniga mineraler. Svårare än så är det inte för att få till en guldstund i vardagen.

Betyg 4


179 kr betalade vi på Systembolaget. Just nu verkar den slutsåld.

2014 Hoeksteen. Chenin Blanc

Häromdagen drack vi ett vitt vin från Sydafrika på druvan Chenin Blanc, som vi verkligen gillade.
Vi fick med oss det hem vid vårt senaste besök i Köpenhamn. Fabio och Mie på Cibi e Vini hade tillbringat några veckor i Sydafrika och tagit hem några flaskor vin. Det här vinet tyckte dom vi borde prova.

Producent är The Fledge&Co. Vingårdarna ligger runt Calitzdrop (mittemellan Kapstaden och Port Elisabeth). Dom producerar 4 vita och 4 röda viner. 

Det här vinet är som jag skrev i inledningen gjort på Chenin Blanc till 100%. En druva som de europeiska bosättarna tidigt (1655) planterade. Druvorna till Hoeksteen härstammar från just dessa första planteringarna eller som det uttrycks på hemsidan HoekSteen, originates from low yield old bush vine plots in Stellenbosch grown in poor ferricrete rich soils, hand harvested, long cold fermentation, matured sur lie for 12 months and bottled unfined, unfiltered to preserve the essence of site. Inga ekfat inblandade utan enbart rostfria ståltankar.

Hoeksteen betyder hörnsten och det är precis vad den här druvan är för den sydafrikanska vinindustrin

I doften känner vi en tydlig blommighet kombinerad med citrus, gula stenfrukter, grusgång och skolkrita.
I munnen känns vinet mycket friskt, fräscht och ungdomligt med en ordentlig mycket välbalanserad syra. Gul frukt är det genomgående temat: citrus, äpple, plommon, någon aprikos, nektarin och ett mineraldrivet slut där krita, sten och sälta dyker upp.
Riktigt gott!!
Betyg 4

2010 Camartina från Queciabella

Det har gått nästan 14 dagar sedan vinet dracks och kortet togs. Nu har våren kommit bra mycket längre. Det här var ett riktigt bra vin, så det känns angeläget att plocka fram mina noteringar och få till ett blogginlägg.

Våren 2013 besökte jag Köpenhamn och en provning med viner från Toscana. En av de utställare vars viner jag blev särskilt förtjust i var Querciabella. Jag skrev om mötet med deras marknadsavdelning här. Det hela resulterade i en beställning, då inte alla viner fanns hos Systembolaget fick det bli den danske vinimportören och distanssäljaren Atomwine som jag köpte av.

Vad jag tyckt om deras Chianti Classico kan du läsa här. Turpino, ett vin som lanserades i Skandinavien i samband med Köpenhamns tillställningen skrev jag om här.

Querciabella började väldigt tidigt att tänka ekologiskt. Redan 1998 ställde dom om till Organisk-biologiska odlingsmetoder. År 2000 gick dom över till biodynamiska odlingsmetoder. Inga animaliska produkter förekommer i vinproduktionen och därmed anses deras viner vara veganvänliga.
Camartina är deras toppvin. Det är gjort på Cabernet Sauvignon (70%) och Sangiovese (30%). Druvorna avstjälkas, men krossas inte. Jäsning sker på ståltankar. De båda druvorna jäses var för sig Efter jäsningen får vinet ( fortfarande var för sig) ligga till sig runt ett år på franska barriquer av ek, varav 25% är nya och resterande använts en gång. Nu startar ett intensivt testande om vilka barriquer som innehåller de bästa vinerna. Det är först nu som det blandas till ett vin. Den slutliga blandningen får sedan ytterligare ett år ekfat.
Det görs cirka 12 000 flaskor av Camartina.

Vi möts av en stor doft med många nyanser. Vi känner svarta vinbär, lite körsbär, en del blå plommon, ett fint knippe nyplockade örter, piptobak, läder och någon liten ton av espressokaffe.

I munnen känns vinet lite småstramt. Visst biter tanninerna, men ändå på ett civiliserat sätt. Och visst är syran stor, men ändå aldrig alltför påträngande. Det finns en sådan balans, elegans och harmoni över helheten att vi kan inte annat än imponeras.

Här finns massor av smaker, men inte allt på en gång utan mer som lager på lager. Det börjar med en intensiv frukt, där de svarta vinbären, blåa plommonen, mörka körsbären och blåbären sticker ut. Övergår sedan i finmalda örter och steniga mineraler, fortsätter med finstämd vanilj och lakrits, för att i avslutet återkomma med frukt och bär. Fast nu i en liten ljusare framtoning: tranbär och syrliga körsbär.

Ett sanslöst gott vin, som det fortfarande vilar ungdomlighet över. Jag tror det kommer att växa ytterligare, så min återstående flaska ska få ett par år till i ryggläge.

Betyg 5-

Jag köpte den här flaska under 2013 för cirka 399 DKK i en drive som Atomwine hade på viner från Querciabella.
På Systembolaget finns årgång 2008 i beställningssortimentet för 719 kr.