söndag 10 september 2017

Gott och blandat från sommarens eskapader.

Sommaren 2017 får väl betraktas som ett avklarat kapitel. Det är klart att vi hoppas på några varma och fina dagar i september.
Det har varit tillfällen under sommaren då vi druckit vin, men inte kunnat ta några noter. Det får bli några korta rader tagna direkt ur minnet.

Det här vinet har vi druckit vid några tillfällen, då vi besökt restaurang Humm. En fasligt god råbiff och ett glas av Les Chenaies före några fotbollsmatcher.

Lirac ligger väster om floden Rhone, ungefär i höjd med Chateauneuf-du-Pape.
Vinet är gjort på Grenache (60%), Syrah (25%) samt lite Mourvèdre och Cinsault.
Ganska kraftfullt och packat med solvarm, mörk frukt. En hel del örter och kryddor. Finlemmade och ganska mjuka tanniner. Inte alls så tokigt.
Betyg 3+

Det här vinet är egentligen värd en egen bloggpost. Helt enkelt ett förbaskat gott vin, som vi drack här hemma till grillade lammkotletter.
Du som vill läsa mer om producenten får klicka
på länken till ett möte med honom , som ägde rum för tre år sedan.

La Source 2010
Vinet är gjort på druvorna Grenache (70%), Carignan (25%) och Cinsault (5%).

En mogen och "solvarm" doft av mörk frukt och örter.
I munnen återkommer den mörka frukten och örterna fast nu tillsammans med någon liten pepparton och mineraler. Kanske inte så komplext och superelegant, mer ett vin för grillat kött och husmanskost. Även om det är S J Barroux instegsvin är det fasligt gott. Priset på SB är 154 kr, vilket är ett trevligt pris för ett vin i den här klassen
Betyg 4

2006 Acinatico Recioto
Ett vin som gjort för desserter, där choklad är huvudingrediens. Producenten Stefano Accordini tillhör ju en av Vintankars favoriter i Valpolicella. Du som vill veta lite mer får helt enkelt klicka på länken Besök 2015 Stefano Accordini.
Druvmixen är den samma som hos deras "vanliga" Amarone dvs Corvina Veronese (75%), Rondinella (20%) och Molinara (5%). Druvorna har legat på torkning i nästa fem månader, vilket är en månad längre än för Amaronen. Vinet har fått ligga till sig först på ekfat i cirka fyra månader och sedan runt 20 månader på rostfria ståltankar innan det buteljerats.
En mogen till gränsen på övermogen Recioto, som tur är syran fortfarande vital, vilket ger vinet en fin friskhet trots sin sötma. Mörk frukt och en stor mängd torkad frukt är det som dominerar doft och smakintrycken. I eftersmaken får vi lite mörk choklad, aningens vanilj och ännu mer torkad frukt.
Betyg 4-


2013 Il Frappato, Occhipinti.
Detta är ett av våra favoritviner från Sicilien, som vi återvänder till då och då. Vi har tidigare druckit och skrivit om årgångarna 201020112012, 2013 och 2014. 
Vi kan glatt konstatera att Il Frappato i version 2013 är i ett strålande drickfönster just nu. Här finns så mycket drickglädje att det nästan svämmar över. Den röda frukten med hallon, tranbär och lingon i centrum tillsammans med örter, kryddor och vulkaniska mineraler ramas in av en frisk syra och finstämda tanniner. Tillsammans blir det ett gott och charmigt vin i en slank och lite småstram förpackning.
Betyg 4+


Vi besökte restaurang Toso, en panasiatisk restaurang, belägen i ena hörnet av Göteborgs Konstmuseum. Vi var där en kväll i augusti tillsammans med våra barn. Vi valdeTosos "Signatur Sharingmeny". Ett verkligt lyckat val. Vi kan verkligen rekommendera det här stället för den som gillar asiatisk mat.
Vi valde ett rött och ett vitt vin till maten. 
2015 Rully David Moret.
Vi har ett vin från Bourgogne och druvan är Chardonnay. Ett ganska trevligt vin utan att göra anspråk på att vara stort. Här finns en stor friskhet med citrus, fläder och en ansenlig mängd mineraler av typen krossad flintasten.
Betyg 3+
2016 Camins del Priorat
Ett mycket ungt Priorat vin från producenten Alvaro Palacios. Vinet är gjort på druvorna Garnacha (50%), Carignan (15%), Cabernet Sauvignon (20%), Syrah (10%) och Merlot (5%). Vinet har fått vila upp sig sex månader på ekfat:
Mörka bär, en del örter, lite lakrits, hemkola och finmalda kryddor kan vi känna i både doft och smak.
Små och hyfsat välavrundade tanniner smånafsar i gommen. Frisk i hela sin framtoning.
Betyg 3+



2007 Amarone Castel Forte.
Producent är Cantine Riondo, som har sin anläggning någon mil rakt österut från Verona. Vingårdarna omfattar drygt 6 000 ha och är belägna i Valpolicella, Soave, Vicenza och Padova. 2 400 vinodlare är anslutna. Under varumärket Castelforte gör dom åtta olika viner bl a Ripasso och Amarone.
Vinet är gjort på druvorna Corvina, Corvinone och Rondinella. Druvorna har torkats i knappt fyra månader. Vinet har fått tillbringa runt 24 månader på stora liggare av slavonsk ek.

En ganska enkel amarone, som saknar det djup, struktur och komplexitet, som vi vant oss vid. Det är som så ofta man får vad man betalar för. Den här kostar 189 kr på Systembolaget. Det saknar helt enkelt mycket av det som jag fascineras av och älskar i amaronevinerna.
Med detta sagt så är det här inget dåligt vin. Det är ganska lättdrucket med en fin mörk frukt, en hel del inslag från fathanteringen och en enkel med ändå trevlig eftersmak. Kanske något för mycket russin för att passa mig.
Betyg 3

fredag 8 september 2017

2014 Ripasso Pariondo och Corte Cariano från Brunelli och så lite Prosecco.

Ett minne från i somras. Det var en av de fåtaliga riktigt varma sommardagarna, vilket innebar bad i havet och att slappa i största allmänhet. Något lättsamt, okomplicerat och som inte kräver någon större analys kändes lämpligt att njuta av efter badet. Det fick bli en Prosecco.
Producent är Dea Societa Agricola med en produktion  runt 150 000 flaskor. Deras vingårdar sträcker sig från Valdobbiadene mot Conegliano, men huvudverksamheten ligger någon mil sydost om Valdobbiadene. Vi befinner oss tiotalet mil nordväst om Venedig. Du som är intresserad av att fördjupa dina kunskaper om Prosecco rekommenderas att klicka in på Bloggen Billigt Vin, där Ingvar har en ordentlig genomgång om drycken, området och några producenter.

Rivalta Convivio Brut är en av sex olika proseccovarinater i samlingen Rivalta frånproducenten  Dea Societa Agricola .
Druvan är som alltid Glera till 100%.

Färgen går i en lätt halmgul nyans.
Vinet känns lätt, friskt och hyfsat torrt. Vi känner gröna äpplen, små försiktiga toner av päron, en hel del steniga mineraler, en viss blommighet och så någon exotisk frukt.
Lättdrucket och svalkande precis som vi önskade oss.
Under våren släpptes årgång 2014 av två viner från Brunelli Wines.

2014 Pa´riondo, Valpolicella Ripasso.
I samband med årgångsbytet till 2014 bytte det här vinet även etikett. Har jag förstått saken rätt så görs vinet på samma sätt som det gjordes tidigare. Det är endast etiketten som förändrats.
Druvsammansättningen är Corvina (65%), Corvinone (10%) och Rondinella (25%).Dessa har vuxit på vinstockar med en ålder runt 35 år i San Pietro in Cariano och Pedemonte. Efter den andra jäsningen har vinet fått mogna 12-18 månader på stora ekfat beroende på årgången.

Det är en Ripasso utan ambitionen att bli lik en Amarone. Den lever helt och hållet på sin egna charm och förmåga. Den går i en matvänlig stil. Det vete katten om 2014 inte är den bästa av de årgångar jag smakat av Brunellis Ripasso.
Jag skrev om årgång 2013 här.
Den mörka frukten i form av körsbär, björnbär, vinbär, blåbär och blåa plommon bildar en underbar fruktkompott som vi kan känna i såväl doft som smak. Lägg till lite örter, kakao, svart te, espressokaffe och unset vanilj samt en bra syra och tanniner av en försiktig sort, så har vi ett vin som gjort för en mångfald av pastarätter, men även lite enklare kötträtter.
Ja det går alldeles utmärkt att njuta av det här vinet rakt upp och ner också.
Betyg 4-



2014 Corte Cariano.
Vinet består till 100% av Corvinadruvor som vuxit på Brunellis vingårdar i San Pietro in Cariano och i Pedemonte. Druvorna får torka i ca 30 dagar. Skalkontakt de tio första dagarna av vinifieringen. Vinet får ligga till sig i ca ett år på 30 hl stora ekfat och därefter ytterligare fyra månader på flaska innan det släpps ut på marknaden. Jag har tidigare skrivit om  årgångarna 2011 och 2012 av detta vin  samt 2013. Vi gillar verkligen det här vinet. Det har varit lite av vårt italienska husvin. Det ska nu bli spännande att testa årgång 2014. Än så länge är det årgång 2013 som finns på Systembolaget. Priset är 160 kr.

2014 har en något friskare framtoning, men i övrigt går den i samma stil som de tidigare årgångarna

Doften har de typiska Corvinatonerna av mörka körsbär och örter. Visst finns här också spår från fatlagringen, men detta är inget som stör utan snarare tvärtom dvs ett attribut som förhöjer doftupplevelsen.
I gommen får den unga fräscha frukten spela ut hela sitt register av mörka körsbär, blåbär, lite björnbär och vinbär. Örterna från doften går igen i smaken. Här finns också ett tydligt inslag av kakao och espressokaffe. Unset vaniljkola kan vi känna. Syran är pigg och tillsammans med tanniner, som i årgång 2014 tar för sig lite mer, ger det vinet en ordentlig ryggrad. Eftersmaken är något längre än medel och här kommer det lite torkad frukt.
I dagsläget känns årgång 2014 lite stramare än tidigare årgångar. Vi gillar även Corte Cariano i version 2014. Ett gott vin som ska drickas inom ett par år. Det här är inget jag långlagrar.
Betyg 4-

onsdag 6 september 2017

Barricadiero vs Tentation

Det här ett av dom där inläggen som påbörjats, men där tiden inte räckte till att göra det hela klart. Nåväl anteckningar från då dom dracks finns kvar, så nu blir det ett avslut.
Producenten Aurora startades av ett gäng goda vänner på 1970-talet. Idag är det populärt med eko-odling, biodynamiska odlingsmetoder etc, men då i mitten på 70-talet var det inte så. Dom har därför varit lite av föregångare och banat vägen för eko-tänket bland vinbönder.
Nu är det nästa generation som för traditionen vidare. Idag omfattar vingården 32 ha, varav 10 ha vinodlingar, 2 ha olivodling, 1 ha fruktträd, 5 ha varierande grödor och resten skog.
Geografiskt befinner vi oss i närheten av Offida i distriktet Marche.


Barricadiero är gjort på druvan Montepulciano, där druvstockarna är dryga 20 år. Ibland har dom haft 5% Merlot eller Cabernet S, men årgång 2012 ska enligt deras hemsida vara Montepulciano till 100%. Vinet har fått ligga till sig i cirka två år på 228 l ektunnor. Vinet buteljerades i januari 2015.
Etiketten är designad av konstnären Carlo Marchetti.

En trevlig doft av mörk frukt blandad med läder, lite stall, violer och örter får alla vid bordet att undra vad är det nu för läckert du bjuder på.

Efter det att dom haft en klunk i munnen är dom inte mindre imponerade. Det här var ju "görgott"!!
Ja, visst är det så!!
Den mörka frukten från doften återkommer i form av körsbär, björnbär, blåbär och katrinplommon. Lite örter och kryddor kan vi bocka av. Här finns rått kött med järnmineraler och även något steniga dylika. En bra syra och småbitande tanniner ger vinet en rejäl ryggrad. Eftersmaken är något längre än medel och där får den mörka frukten sällskap med både kakao och espressokaffe.
Betyg 4+
Vår flaska är köpt hos  Cibi e Vini för 185 DKK.
Hos SB verkar den vara slutsåld, där den kostat runt 280 SEK.

2014 Tentation, Beaujolais-Villages
Familjen Lapalu har i ett par generationer odlat gamaydruvor i Beaujolais. Druvorna såldes till de lokala kooperativen. I början  på 1980-talet blev Jean-Claude Lapalu allt mer involverad i verksamheten och runt 1995 började han experimentera med egen vintillverkning. Ganska omgående började han överge kemikaliejordbruket och började anpassa tillverkningen enligt ekologiska/naturliga/biodynamiska principer. I och med årgång 2010 fick han sitt Ecocert.
Årsproduktionen ligger på ca 60 000 flaskor fördelade på fyra varianter.


Druvan är gamay till hundra procent. Vinet är gjort helt utan tillsats av svavel. Vinet har fått endast fem månader på ekfat.
En mycket försiktig doft för att inte säga väldigt diskret är vår beskrivning. Så klart finns det några attribut som vi kan ana oss till: röda bär, lite örter och krossat grus.

Även i munnen bjuder vinet på försiktiga, men ändå tydliga, smaker. Det är ett slankt vin med stor friskhet och med en en finstämd stramhet. Så långt bort man kan komma från de billiga skumbanans-beaujolaiserna som finns i SB:s standardsortiment.
Vinet har en en ungdomlig röd frukt, där vi särskilt noterar hallon, smultron, jordgubbar och körsbär. Det finns också några stänk av nyplockade Viktoria-plommon. Örtinslaget är påtagligt liksom de grusiga och kalkhaltiga mineralerna. Eftersmaken något kort kanske.
Ett trevligt och lättdrucket vin. Inte alltför komplext och gjorde sig utmärkt till vår kycklingsallad.

Betyg 4-

Just det här vinet verkar slutsålt hos SB, men det finns några andra varianter från den här producenten.

tisdag 5 september 2017

2015 Morari, Valpolicella Superiore från Torre D´Orti

För någon vecka sedan lanserades den senaste årgången av det här vinet. Visserligen klassad som en Valpolicella Superiore, men står inte långt efter ett Amaronevin.
I början på året drack vi deras Ripasso och Rosso IGT. Vad vi tyckte om dom kan du läsa om här.
Vi skrev då också lite om producenten, så den intresserade får helt enkelt läsa det inlägget.

Morari är ett stort och ganska kraftfullt vin med tydliga amaronelikheter. Det är gjort på druvmixen Corvina och Corvinone (75%), Rondinella (15%) och 10 procent andra druvsorter. Druvorna får torka i nästan tre månader. Vinet har fått tillbringa ett år på nya barriquer innan det har buteljerats.

Det här är ett ungt vin, som med all säkerhet kommer att utvecklas en hel del. Med detta sagt levererar det ändå en stor vinupplevelse och slår de flesta amaroneviner under trehundringen med hästlängder.
doften hittar vi en intensiv mörk frukt, en hel del torkad frukt, lite örter samt aningens kakao och vanilj. Visst kan vi ana alkoholen, men redan nu är det mesta infångat av den kraftfulla och eleganta frukten.

I munnen möts vi av en maffig dryck med ordentligt tryck i den mörka frukten, där mörka körsbär, plommon, björnbär, blåbär och några små skogshallon utgör en fin kompott. Inte riktigt fullt utvecklade, men ändå redigt gott idag.
Lite kryddor med aningens vitpeppar vid fronten.. Gott om torkad frukt. Någon försiktig ton av balsamico noteras också.
En bra syra skänker friskhet åt vinet. Tydliga väl avrundade och mjuka tanniner bjuder på ett härligt motstånd.
Lång eftersmak med mera frukt, mineraler och torkad frukt.

Visst är det här lilla kraftpaketet väldigt gott redan idag, men det kommer att utvecklas bra de närmaste åren.. Så den som har en god karaktär och kan låta flaskorna få vila något år kommer att bli rikligt belönad.
Betyg 4(+).

Hos Systembolaget är priset 333 kr.


måndag 4 september 2017

Champagne och Amarone

Hustrun fyllde år för en vecka sedan. En alldeles strålande sensommardag.
Så klart firade vi detta med lite gott att dricka. Det fick bli lite av det bästa källaren kunde erbjuda

Champagne är en given favorit hos oss. Vi har druckit åtskilliga av den här varianten, men nu är det slut. Detta är vår sista halvflaska. En lustig sak med den här champagnen har varit hur den varit prissatt på Systembolaget. När jag köpte mina halvflaskor kostade dessa 299 kr och helflaskan kostade 899 kr. Mindre lustigt är priset idag 1 399 kr för en helflaska. Vi får helt enkelt njuta lite extra den här kvällen av dessa droppar.

2000 Billecart-Salmon Cuvée Nicolas Francois Billecart Brut
Den här cuvéen skapades 1964 för att hedra minnet av husets grundare. Det är en blandning av Chardonnay från Grand Cru byar i Cote des Blancs och Pinot Noir från Montagne de Reims.

Färgen har gått från en blekgul nyans till en idag något mörkare ton. Någonstans en dragning åt det halmgula hållet.
I doften finner vi lite citrus, mogna, gula äpplen, mariekex, snäckskal och unset nougat. En väldigt tydlig doft, men inte på något sätt övertydlig.

Smaken har begynnande mognadstoner, men har ändå behållit sin friskhet. Här finns en del citrus och mogna äpplen. Först känns de gula men senare lite rödaktiga också. Några gula stenfrukter kan vi notera. Ett härligt mineralinslag som vi förknippar med såväl krita som sten. Eftersmaken är lång och angenäm med någon tropisk frukt, bröd och några stänk honung.
Betyg 4++
Helt på topp just nu. 


2011 Amarone Roccolo Grassi
Ett lämpligt tillfälle att dra korken ur vår första 2011:a från Roccolo Grassi. Ni som följer bloggen vet att detta är en av mina absoluta favoritproducenter av Amarone. Vi har tidigare i år druckit dessa årgångar: 20072008 och 2009.
Ingen utförligare presentation utan jag hänvisar till tidigare skrivna blogginlägg.

En ännu väldigt ung amarone, som kommer att utvecklas fint de närmaste åren. Detta till trots levererar den en vinupplevelse utöver det vanliga. Vi lät den få nästan fyra timmar i karaff innan vi började dricka av den. Det är bara att konstatera att Marco Sartori återigen gjort en fantastisk amarone.

Vi möts av en läck doft av de finaste mörka körsbären, aningens tobak, örter och kryddor, någon liten ton av vanilj och kakao samt en del torkad frukt. En stor och magnifik doft.

I munnen är det en intensiv och kraftfull, men också komplex mörk frukt som vi känner läs körsbär, plommon, björnbär. Här finns en del torkad frukt med små, små inslag av russin, fikon, dadlar och katrinplommon. En lätt kryddighet med lite örter kan vi också bocka av. Här finns en trevlig syra och fjäderlätta tanniner som bjuder ett behagfullt motstånd. Eftersmaken är riktigt lång med söta mörka körsbär och ännu mera torkad frukt. Den härliga lilla bitterheten från högkvalitativ mörk choklad förhöjer smakupplevelsen liksom den lite rostade tonen av espressokaffe. Den höga alkoholen (16,5%) är nästan helt infångad av den mörka frukten.

Detta är utan tvekan en stor amarone som fortfarande inte "peakat" utan kommer att växa de närmaste åren.
Betyg 5-
















onsdag 30 augusti 2017

Grekiska viner del 9: 2013 Gi&Uranos (Earth and Sky), Thymiopoulos

Dags för nästa avsnitt i vårt grekiska vinäventyr. Den här gången blir det ett rött.

Tidigt i våras köpte vi tolv olika viner från den danska importören  Oinofilia. Vi har tidigare skrivit om åtta av dessa:
2014 Angels Heart Negoska Rosé
Economou Estate Crete 2013 Assyrtiko 
2014 Xinomavro Nature
Economou Estate 1999 Sitia

2014 Orgion, Sclavos Winery
Retsina från Tetramythos
- 2015 Assyrtiko de Mylos, Hatzidakis
2015 Aidani, Hatzidakis

Familjen Thymiopoulos har ägt vingårdar i Naoussa sedan flera generationer tillbaks, men det är först på senare år som dom börjat producera vin under eget namn. Det startade när Apostolos Thymiopoulos återvände till sina hemtrakter efter avlagd examen vid Athens Universitet på Oenology-programmet i början på 2000-talet. Verksamheten drivs enligt organisk-biologiska metoder med inslag och tankar från den biodynamiska-läran. Därför används ingen konstgödsling, besprutning med syntetiska preparat mm. Hans tankar är att varje årgång ska få ge sin egna prägel åt vinet, därför så lite "intervenering" som möjligt i vinframställandet. En minimal tillsats av SO2 är i många fall ändå nödvändig.
Idag för förfogar man över 28 olika vingårdslägen med utgångspunkt från den ursprungliga vingården i Trifolos.


2013 Gi&Uranos.
Ett vin gjort på den grekiska druvan Xinomavro till hundra procent. Druvorna har vuxit på vinstockar som har en ålder på mellan 40 och 50 år. Vingårdarna ligger på en höjd av 180 - 450 meter över havet. Vinet har fått jäsa med naturlig jäst. Det har fått ligga till sig på gamla ekfat (en blandning av 225 l, 300 l och 500 l) i cirka 18 månader. Det tappas på flaska ofiltrerat.

Återigen ett fantastiskt vin med klara Barolo-vibbar.

I doften finns en hel del röda bär, men också lite champinjoner, tryffel och våt jord. Vi kan också ana oss till små försiktiga toner av rosor och violer.

I gommen återkommer en komplex samling bär, såväl röda som lite mörkare: körsbär, jordgubbar, röda vinbär, lite, lite hallon, nypon, granatäpplen och syrliga lingon. En viss kryddighet noteras liksom svart te. Här finns en bra syra som ger vinet en fin friskhet. Tanninerna finns där och biter lite försiktig. Precis som de ska i ett vin gjort för matiga kötträtter. En lång komplex eftersmak med mera frukt, provencalska örter, unset vanilj, svarta oliver, peppar och torkade tomater rundar av munkänslan.
Ett alldeles strålande vin lyder vår sammanfattning.
Betyg 4+
Vi fick betala 259 DKK. Ett vin vi kommer att ha med i vår nästa beställning.

måndag 28 augusti 2017

Brunelli Augusti: Valpolicella Classico och Valpolicella Superiore

Augusti månad försvann innan vi ens hann blinka. Det har blivit hög tid med en rapport från "vår" vingård. Ni som följer bloggen vet då att det handlar om Brunelli Wine och lite om vad som hänt på vingården under augusti. Det är Alberto som förser mig med information om vad som hänt.
Nedan hittar du länkar till årets föregående månader:

Januari- Campo Inferi
Februari- Bianco di Custoza
Mars-Corte Cariano

April. Ripasso
Maj: Carianum
Juni: Campo del Maestro
Juli: Overnight (Rosé) och Pariondo (Vitt)

Oväder dvs åska, skyfall och hagelstormar har till och från dragit in i Valpolicella
 under augusti bl a på sina håll i Negrardalen. Nere i San Pietro in Cariano har man klarat sig mycket bra.
Första delen av augusti var fortfarande väldigt varm för att inte säga het, men de senaste dagarna i augusti har nätterna blivit svalare. Detta med stora temperaturskillnader mellan dag och natt är något som är bra för druvornas mognad, fruktkoncentrationen och de olika aromernas utveckling.
Den lilla nederbörden har också varit gynnsam så till vida att skadeangreppen på druvorna är i stort obefintliga.
Corvinadruvan börjar närma sig mognad.
Så här långt verkar kvaliteten på druvorna bli bra. Skörden hos Brunelli blir förmodligen två veckor tidigare mot förra året samtidigt som den verkar bli runt 15% mindre. Mycket avgörs de närmaste två veckorna. De gröna(vita) druvorna har redan börjat skördas.
Här kollas druvans sockerhalt
Ut i vingården har man under augusti fortsatt med att beskära vinrankorna. Nu är det toppskotten som tas bort. Gräset mellan raderna har slagits och ska bli en sorts gröngödsling.
Inne i vinkällaren görs allt i ordning för årets skörd. Loften och backarna färdigställs för torkning av druvorna.
I källaren ska Ripasso 2015 tappas på flaska. En årgång som Brunelli förväntar sig mycket av.

Under augusti har Vintankar ägnat särskild uppmärksamhet år Brunellis lite enklare röda viner. Enligt oss är det viner som gör sig alldeles förträffligt till pizza och lite enklare pastarätter samt till att bara sitta och sippa på en varm sommarkväll.

2015 Valpolicella Classico
Druvmixen är Corvina (65%), Rondinella (25%) och Corvinone(10%).
Ett ungt vin som ska drickas ungt. Det här är inget som ska lagras någon längre tid. Den senaste årgången är 2016, så min flaska köptes hösten 2016.
Produktionen går till så att druvorna pressas omedelbart efter att de skördats. I cirka tio dagar får musten ha skalkontakt. Jäsningen sker på ståltankar, där vinet får vila upp sig någon månad. Ytterligare någon månad på flaska innan de börjar säljas.
Lätt. Slankt. Väldigt fina toner av körsbär och örter i såväl doft som smak. Det vi gillar med det här vinet är dess renhet och rakt på sak. Och så avslutet med en liten bitterhet från krossade körsbärskärnor. Törstsläckade och klunkbart.
Vi säger: visst är det enkelt men absolut inte banalt.
Betyg 3
Vi betalade 6,5 euro på gården.
2013 Valpolicella Classico Superiore
Druvblandningen är ungefär den samma som för Classico. Tillverkningen går till på ett likadant sätt. Här finns alltså inga torkade druvor. Skillnaden mot Classico ligger i att Superiore har fått tillbringa cirka ett år på 50 hl stora fat av Slavonsk ek.
Det här vinet får lite mer struktur, blivit mer komplext och djupnat på något sätt.
Klassmässigt är det absolut ett par steg upp. Även här finns den läckra körsbärsfrukten men nu förstärkt med blåa plommon, lite kryddor och en del fina toner från fathanteringen. I doften hittar vi även något som drar mot violpastiller. Eftersmaken är något längre jämfört med Classicon.
Visst är det enkelt, men det har en stor charm. Här finns en bra friskhet och lite lätta tanniner. Vinet gör sig särdeles bra till diverse rätter av mer vardaglig karaktär.
Betyg 3++

Vinet finns inte på "Bolaget". Vår flaska är köpt då vi förra hösten besökte Brunelli. Vi betalade 8 euro.

Jag har en viss förkärlek för dessa "ursprungliga viner" som inte är gjorda på torkade druvor. Inte tillkrånglade med en andra jäsning(Ripasso). Utan vin mer rakt på sak. Antingen på detta viset eller så går man hela vägen och gör fullskaliga Amaroneviner.