Våra vänner Stig och Annki besökte oss för 14 dagar sedan. Det blev en rundvandring på Näsbokrok. Vi lyckades hitta några klippor att gömma oss bakom och inta en fika. Lite frusna var vi allt när vi kom hem, men braskaminen fick fart på värmen. Så småningom blev det dags för mat.
Kvällen började med champagne och en flaska vitt vin på druvan Godello.Vad vi tyckte om dom vinerna skrev jag om här.
Vi fortsatte sedan med en Chianti till vildsvinsköttet, en amarone till osten och recioto till chokladdesserten. Tre fantastiska viner, som var och en var perfekt till den mat dom ackompanjerade.
2009 Chianti Classico Riserva
Producent är Castello Monsanto.
Druvorna till detta vin kommer från en blandning av olika vingårdar belägna på kullarna strax ovanför Poggibonsi, på mellan 260 och 310 meters höjd. Den slutliga blandningen består av 90% Sangiovese, 5% Canaiolo och 5% Colorino. Det produceras ca 70.000 flaskor av detta vin varje år. Druvorna plockas för hand och sorteras. Jäsningen sker under 20 dagar i temperaturkontrollerade ståltankar. Därefter flyttas vinet till begagnade barriquer (använda 2 och 3 år) där det spenderar 18 månader. Efter buteljering får vinet vila ytterligare 3 månader innan det släpps på
marknaden.
I doften är det friska körsbär, hallon och svartavinbärsblad, som vi först av allt noterar. Efterhand tillkommer lite örter och kryddor liksom mineraler av typen stendamm, grusgång och järnrör.
I munnen återkommer de friska, lite ljusare körsbären i sällskap med någon liten ton av skogshallon. Ett ganska så komplext vin, där vi även känner nypon, örter, kryddor, svart te, någon bloddroppe och diskreta violer i bakgrunden. Syran ger vinet en bra friskhet. Tanninerna är behagfulla och krafsar runt i munhålan lite försiktigt. Eftersmaken är medellång och där får frukten och örterna sällskap av kakao och lakrits.
En riktigt trevlig och god Chianti.
Betyg 4
Runt 200 kr kostade vinet på "Bolaget", då vi köpte det för några år sedan. Just nu är det rapporterat som slutsålt.
2006 Amarone Il Fornetto från Stefano Accordini.
Stefano Accordini är en producent som ni som följer bloggen vet att Vintankar håller väldigt högt. Vi har besökt dom ett flertal gånger och alltid blivit väldigt väl mottagna. Vi kan verkligen rekommendera ett besök.
Il Fornetto är Accordinis prestigeamarone.
Vingården Fornetto ligger lite drygt 200 m över havet i utkanten av Negrar.
Vinet görs på 75% Corvina Veronese och 25% Corvinone. Druvorna skördades sista veckan i september och får sedan ligga och torka i 140 dagar. Vinet har fått ligga till sig runt 36 månader på nya fat av fransk ek från Allier och Never. Slutligen har vinet fått ett år på flaska innan det släpps ut på marknaden.
Låt mig omedelbart fastslå att detta är en enastående Amarone. Helt magisk och därmed ett sant nöje att få bjuda sina vänner på.
Kanske inte den doftbomb som ofta förknippas med Il Fornetto, men visst tusan är det en stor och tilltalande doft med mörk frukt, lite läder, tobak, torkad frukt, några örter och mineraler. I bakgrunden någon lite hint om blommor. Ljuvlig!!
I munnen känns vinet fortfarande ganska så ungt med en bra friskhet. Omöjligt att tro att denna är 12 år gammal.
Här finns en frukt som får mig att gå fullständigt i spinn med sina söta, mörka körsbär, solmogna björnbär, några hallon och blåbär samt någon droppe svartvinbärsaft. Bakom den friska frukten dyker det upp torkad frukt, örter och kakao. Årgång 2006 överraskar med att det finns en liten stramhet, vilket gör att den i mina ögon växer ytterligare.
Eftersmaken är formidabel med underbara söta körsbär, fikon, dadlar, lite russin, katrinplommon, söt lakrits och mörk choklad. Så lång är eftersmaken att den känns i en evighet.
En amaroneälskares dröm!
Betyg 5
Du som har flaskor hemma behöver inte ha bråttom. Den kommer att hålla i många år till. Men den är så bra nu att ytterligare utveckling känns nästan omöjlig. En flaska har vi kvar. Kärt bekymmer att planera in när den ska drickas.
2005 Pal Sun. Recioto från Villa Monteleone.
Den är gjord på Corvina, Corvinone och Rondinella. De exakta proportionerna har jag inte kunnat få fram. Druvorna är plockade i början på oktober och har sedan fått ligga och torka fram till mars någon gång. Vinet har fått mogna på franska ekfat i 36 månader.
I ett alldeles strålande skick just nu. Jag var lite osäker på om den fortfarande höll den friskhet, som jag tycker präglar Villa Monteleones Recioto. Och visst gör den det. Känslan är att den kommer att hålla i flera år till.
Den har en stor och fin doft av mörka körsbär, åtskilligt av torkade frukter, lite örter, nypon och kakao.
Smaken domineras av söta, mörka körsbär och torkad frukt, men i finstämda proportioner kan vi känna örter, plommon, någon mandel och aningens viol. I eftersmaken är det återigen de söta körsbären fast nu tillsammans med bitterljuv mörk choklad och några krossade körsbärskärnor, som bildar ett läckert avslut.
Visst är det här ett sött vin, men det har också en friskhet som gör att det aldrig blir kladdigt. Vi dricker det här med stor förtjusning till kvällens chokladdessert.
Betyg 4+
fredag 9 mars 2018
onsdag 7 mars 2018
2012 Siri d´Jermu, Dogliani Superiore från Pecchenino
När det enkla duger gott. Dolcetto. En underskattad druva, som jag verkligen kommit att uppskatta. Jag återkommer till den med jämna mellanrum, då den ofta går så väl ihop med den svenska husmanskosten.
Producent är Pecchenino. Företaget grundades i slutet av 1800-talet. Vineriet har sedan starten varit familjeägt. I början av 1900-talet var det farfar Attilio som drev gården, som då omfattade 8 ha. Sedan 1987 drivs vineriet av barnbarnen Orlando och Attilio och har nu utökats till 25 ha. 23,5 av dessa ligger i Dogliani och 1,5 ha i Monteforte d`Alba.
Dogliani är en kommun som ligger ca sex mil sydost om Turin och 3,5 mil nordost om Cuneo. Området är i första hand känd för Dolcettovinet. Det finns dokument som går tillbaks till år 1432, där vinet omnämns. Peccheninos vingårdar är planterade med Dolcetto till 70% och de resterande 30 procenten är planterade med Barbera, Nebbiolo, Chardonnay och Sauvignon Blanc.
Druvorna till det här vinet kommer från en vingård på dryga 400 meters höjd. Vinstockarna är runt 25 år gamla. Macerationen har ägt rum i 15 dagar och detta tillsammans med skalen. Vinet har sedan legat i tolv månader på ekfat.
Vad jag tyckt om tidigare årgångar kan du läsa om du klickar på årtalet: 2010, 2012 och 2013.
I doften kan vi känna en del röda bär, men också något litet instick från blåbär. Lite örter, grus och stendamm finns det också. Frisk i hela sin framtoning.
I munnen slås vi av den härliga friskheten. Vinet känns både slankt och lite småstramt, men det är den friska frukten som vi faller för. Här finns syrliga körsbär, tranbär, lingon och blåbär. Örter och kryddor kan vi också notera. Bra syra och väluppfostrade tanniner gör det här så lämpligt till diverse olika maträtter. Pasta, pizza och inte minst svensk husmanskost. Eftersmaken är av medellängd. och där samsas den härliga frukten med steniga mineraler, lite, lite nypon och unset torkade rosor.
Ni förstår att efter en sådan här beskrivning så kan vi inte annat än göra tummen upp.
Betyg 4
Nu är det årgång 2015 som finns i Systembolagets beställningssortiment för 189 kr.
Producent är Pecchenino. Företaget grundades i slutet av 1800-talet. Vineriet har sedan starten varit familjeägt. I början av 1900-talet var det farfar Attilio som drev gården, som då omfattade 8 ha. Sedan 1987 drivs vineriet av barnbarnen Orlando och Attilio och har nu utökats till 25 ha. 23,5 av dessa ligger i Dogliani och 1,5 ha i Monteforte d`Alba.
Dogliani är en kommun som ligger ca sex mil sydost om Turin och 3,5 mil nordost om Cuneo. Området är i första hand känd för Dolcettovinet. Det finns dokument som går tillbaks till år 1432, där vinet omnämns. Peccheninos vingårdar är planterade med Dolcetto till 70% och de resterande 30 procenten är planterade med Barbera, Nebbiolo, Chardonnay och Sauvignon Blanc.
Druvorna till det här vinet kommer från en vingård på dryga 400 meters höjd. Vinstockarna är runt 25 år gamla. Macerationen har ägt rum i 15 dagar och detta tillsammans med skalen. Vinet har sedan legat i tolv månader på ekfat.
Vad jag tyckt om tidigare årgångar kan du läsa om du klickar på årtalet: 2010, 2012 och 2013.
I doften kan vi känna en del röda bär, men också något litet instick från blåbär. Lite örter, grus och stendamm finns det också. Frisk i hela sin framtoning.
I munnen slås vi av den härliga friskheten. Vinet känns både slankt och lite småstramt, men det är den friska frukten som vi faller för. Här finns syrliga körsbär, tranbär, lingon och blåbär. Örter och kryddor kan vi också notera. Bra syra och väluppfostrade tanniner gör det här så lämpligt till diverse olika maträtter. Pasta, pizza och inte minst svensk husmanskost. Eftersmaken är av medellängd. och där samsas den härliga frukten med steniga mineraler, lite, lite nypon och unset torkade rosor.
Ni förstår att efter en sådan här beskrivning så kan vi inte annat än göra tummen upp.
Betyg 4
Nu är det årgång 2015 som finns i Systembolagets beställningssortiment för 189 kr.
tisdag 6 mars 2018
2015 Mosst, Masia Serra
Det har snart gått ett år sedan jag träffade importören Vinua och provade de viner, som de importerar från det lilla, lite ovanliga distriktet Emporda i Nordspanien. Du kan läsa om mina tankar här och här.
Jag gillade vad jag provade och det resulterade i att köpte några flaskor på Systembolaget.
Vinet är gjort på Vit Grenache (85%), "Roja" Grenache (10%) samt Moscatel (5%).
Ett ungt, enkelt och okomplicerat vin. Vi hittar citrus, gula äpplen, gula stenfrukter och en del mineraler (typ grus och gråsten) i såväl doft som smak. Medelfylligt. En fin syra. I den medellånga eftersmaken får frukten sällskap av ett knippe örter, några sommarblommor och aningens tallbarr.
Visst är det lättdrucket, men det har sin charm. Ett ganska användbart vin till de diverse fiskrätter, men också att bara sitta och njuta av en fin sommarkväll.
Betyg 3
Priset i beställningssortimentet är 152 kr med nr 76772
Jag gillade vad jag provade och det resulterade i att köpte några flaskor på Systembolaget.
Vinet är gjort på Vit Grenache (85%), "Roja" Grenache (10%) samt Moscatel (5%).
Ett ungt, enkelt och okomplicerat vin. Vi hittar citrus, gula äpplen, gula stenfrukter och en del mineraler (typ grus och gråsten) i såväl doft som smak. Medelfylligt. En fin syra. I den medellånga eftersmaken får frukten sällskap av ett knippe örter, några sommarblommor och aningens tallbarr.
Visst är det lättdrucket, men det har sin charm. Ett ganska användbart vin till de diverse fiskrätter, men också att bara sitta och njuta av en fin sommarkväll.
Betyg 3
Priset i beställningssortimentet är 152 kr med nr 76772
måndag 5 mars 2018
Champagne och Godello
Vintern håller oss i ett järngrepp. Förra lördagen när vännerna Stig och Annki besökte oss hade vinden lugnat sig något. Det blev en rundvandring på Näsbokrok. Vi lyckades hitta några klippor att gömma oss bakom och inta en fika. Lite frusna var vi allt när vi kom hem, men braskaminen fick fart på värmen. Så småningom blev det dags för mat. Kvällen startade med ett glas champagne från en av våra absoluta favoritproducenter. Nämligen Paul Déthune.
Paul Déthune har sin verksamhet i utkanten av byn Ambonnay, där dom förfogar över 7 ha vingårdar. Odlat vin har man gjort här i flera sekler. En omställning till hållbart jordbruk har gjorts. Knappt 60 000 flaskor fördelade på tio olika cuvéer gör dom. Jag har provat fyra av dom (Blancde Noirs, BlancdeBlancs, Extra Brut och Cuvée Prestige) och två för mig nya cuvéer (Millésime2008 och L´Ancienne 2008) ligger i källaren. Jag köper mina flaskor av näthandlaren Franska Vinlistan. Någon gång emellanåt dyker dom upp på SB, men för tillfället finns det inget tillgängligt där.
Cuvée Prestige är gjord på lika delar Pinot Noir och Chardonnay. 70% är från den senaste skörden och 30% är s k reservvin. Det senare betyder att vin från 30 olika årgångar, som legat på ekfat, har använts.
Vinet buteljerades i april 2009 och degorgerades i juni 2016. Detta borde betyda att 70% är från det hypade året 2008.
Det ska sägas med en gång att detta är en champagne utöver det vanliga. Elegansen, smakrikedomen och komplexiteten är alldeles enastående.
Doften är frisk och vi känner gul-gröna äpplen, lite citrus, aningens rostat bröd, några vita sommarblommor samt en tydlig ton av grus och stendamm.
Den första lilla sippen försätter oss mer eller mindre i trance. En komplex samling äpplen som börjar med friska gula äpplen och går via syrliga röda cox orange över i ett uns bokna äpplen. En fin ton av smultron finns där någonstans. Mariekex och rostat bröd likaså. Mineraler är det gott om såväl steniga och kritiga som musselskals liknande. En ljuvlig eftersmak med gula stenfrukter, mera röd-citrus men nu av karaktären mandariner och torkade aprikoser. Det slutar med en liten söt-bitter ton av blodgrape. Vansinnigt gott!
Betyg 5-
Dessvärre finns inte några av Paul Déthunes champagner på "Bolaget". Mina flaskor är köpta från Franska Vinlista. 435 kr är priset.
2016 As Sortes
Detta är ett vin på druvan Godello från Rafael Palacios. Rafael kommer från familjen Palacios, som är en av Spaniens mest berömda vinmakarfamiljer. Fadern José Palacios Remondo la grunden då han 1945 anlade en helt ny anläggning för vintillverkning i Rioja Baja. Nio barn fick José Palacios Remondo, varav fyra är aktiva inom vinnäringen. Sonen Alvaro, kanske den mest kände, slog sig ner i Priorat och gör bl a ikon-vinet L´Ermita.
Rafael började på familjeföretaget i Rioja med en förkärlek för vita viner. 2004 startade han eget i Valdeorras, där han köpte upp gamla nergångna vingårdar. Han odlar där druvan Godello på terraserade områden som ligger 600 m ö h. Geografiskt befinner vi oss i den sydvästra delen av Galicien
Vingårdarnas höga läge, det svala klimatet och den långa växtsäsongen ger druvorna en stark koncentration och möjliggör viner med mer struktur. Ekologisk odling med inslag av biodynamiska principer tillämpas.
Idag gör dom fyra olika cuvéer: O Bolo (instegsvinet), Louro, As Sortes och Sorte o Soro
As Sortes kommer från vinstockar som har en ålder på mellan 35 och 92 år. Jäsningen med naturlig jäst på 500-liter stora ekfat. Vinet får sedan mogna i sju månader på samma ekfat.
Doften har en mycket frisk framtoning med inslag av citrus, lite gula äpplen, någon liten örtig ton, stenkross, gula stenfrukter och rostade hasselnötter.
Vi tar den första lilla klunken och kan omedelbart konstatera att det här är vrålgott redan nu, samtidigt noterar vi att det känns väldigt ungt och att det förmodligen kommer att utvecklas en hel del de närmaste två/tre åren.
Vi känner omgående smaken av citrus, persika, nektariner och gula äpplen, efterhand dyker det upp ett knippe örter, rejält med mineraler (steniga), rostade nötter och aningens honungsmelon. Det finns en stor och bra syra. Ett bra tryck i smakerna noteras samtidigt visar vinet upp en stor elegans.
Väldigt gott får bli slutomdömet!
Betyg 4+
Det lite lättare syskonvinet Lauro hade vi förmånen att dricka vid vårt besök på Arzak i San Sebastian för dryga tre år sedan.
Cuvée Prestige är gjord på lika delar Pinot Noir och Chardonnay. 70% är från den senaste skörden och 30% är s k reservvin. Det senare betyder att vin från 30 olika årgångar, som legat på ekfat, har använts.
Vinet buteljerades i april 2009 och degorgerades i juni 2016. Detta borde betyda att 70% är från det hypade året 2008.
Det ska sägas med en gång att detta är en champagne utöver det vanliga. Elegansen, smakrikedomen och komplexiteten är alldeles enastående.
Doften är frisk och vi känner gul-gröna äpplen, lite citrus, aningens rostat bröd, några vita sommarblommor samt en tydlig ton av grus och stendamm.
Den första lilla sippen försätter oss mer eller mindre i trance. En komplex samling äpplen som börjar med friska gula äpplen och går via syrliga röda cox orange över i ett uns bokna äpplen. En fin ton av smultron finns där någonstans. Mariekex och rostat bröd likaså. Mineraler är det gott om såväl steniga och kritiga som musselskals liknande. En ljuvlig eftersmak med gula stenfrukter, mera röd-citrus men nu av karaktären mandariner och torkade aprikoser. Det slutar med en liten söt-bitter ton av blodgrape. Vansinnigt gott!
Betyg 5-
Dessvärre finns inte några av Paul Déthunes champagner på "Bolaget". Mina flaskor är köpta från Franska Vinlista. 435 kr är priset.
2016 As Sortes
Detta är ett vin på druvan Godello från Rafael Palacios. Rafael kommer från familjen Palacios, som är en av Spaniens mest berömda vinmakarfamiljer. Fadern José Palacios Remondo la grunden då han 1945 anlade en helt ny anläggning för vintillverkning i Rioja Baja. Nio barn fick José Palacios Remondo, varav fyra är aktiva inom vinnäringen. Sonen Alvaro, kanske den mest kände, slog sig ner i Priorat och gör bl a ikon-vinet L´Ermita.
Rafael började på familjeföretaget i Rioja med en förkärlek för vita viner. 2004 startade han eget i Valdeorras, där han köpte upp gamla nergångna vingårdar. Han odlar där druvan Godello på terraserade områden som ligger 600 m ö h. Geografiskt befinner vi oss i den sydvästra delen av Galicien
Vingårdarnas höga läge, det svala klimatet och den långa växtsäsongen ger druvorna en stark koncentration och möjliggör viner med mer struktur. Ekologisk odling med inslag av biodynamiska principer tillämpas.
Idag gör dom fyra olika cuvéer: O Bolo (instegsvinet), Louro, As Sortes och Sorte o Soro
As Sortes kommer från vinstockar som har en ålder på mellan 35 och 92 år. Jäsningen med naturlig jäst på 500-liter stora ekfat. Vinet får sedan mogna i sju månader på samma ekfat.
Doften har en mycket frisk framtoning med inslag av citrus, lite gula äpplen, någon liten örtig ton, stenkross, gula stenfrukter och rostade hasselnötter.
Vi tar den första lilla klunken och kan omedelbart konstatera att det här är vrålgott redan nu, samtidigt noterar vi att det känns väldigt ungt och att det förmodligen kommer att utvecklas en hel del de närmaste två/tre åren.
Vi känner omgående smaken av citrus, persika, nektariner och gula äpplen, efterhand dyker det upp ett knippe örter, rejält med mineraler (steniga), rostade nötter och aningens honungsmelon. Det finns en stor och bra syra. Ett bra tryck i smakerna noteras samtidigt visar vinet upp en stor elegans.
Väldigt gott får bli slutomdömet!
Betyg 4+
Det lite lättare syskonvinet Lauro hade vi förmånen att dricka vid vårt besök på Arzak i San Sebastian för dryga tre år sedan.
söndag 4 mars 2018
Sp 68 Rosso och Siccagno. Två viner från Arianna Occhipinti.
I fredags lanserades den senaste årgången (2016) av Arianna Occhipintis SP68 Rosso på Systembolaget. Det är ett vin vi gillar liksom de flesta andra viner som kommer från Arianna Ochipinti. Fast hennes Frappato är det vinet som vi håller högst.
Producenten Arianna Occhipinit håller till på Siciliens sydkust nära byn Vittoria. Hon förfogar över 10 ha vingårdar och 15 ha olivodlingar. Allt odlas enligt ekologiska principer.
SP68 Rosso är gjort på druvorna Nero d´avola (30%) och Frappato (70%). Vinet har fått 6 månader på cementtankar och en månad på flaska innan det släpps ut på marknaden. Du som vill veta mer om producenten och hennes viner kan klicka in på hennes hemsida.
Jag har tidigare skrivit om årgångarna 2012 och 2014. Klickar du på årtalet så får du mina tankar.
Doften är präglad av röda bär, lite läder, finmalda kryddor och något som får mig att tänka på barndomens knallpulverpistoler.
Ett friskt och ganska slankt vin med härliga smaker av röda bär: jordgubbar, hallon och körsbär. Inslaget av örter är påtagligt. Steniga mineraler, och en liten lätt rökighet kan noteras i eftersmaken. En bra syra som vi förknippar med lingon och tranbär. Smånafsande tanniner bjuder ett litet motstånd. Det här är charmigt. Det här är lättdrucket och framförallt väldigt gott.
Betyg 4
Jag betalade runt 140 DKK i Köpenhamn hos Cibi e Vini.
På "Bolaget" är priset 179 kr för årgång 2016. Nu har jag inte druckit just den årgången ännu, men alla signaler tyder på att den är lika bra som tidigare årgångar. Så då fyller vi på!
2014 Siccagno
Vinet är uteslutande gjort på druvan Nero D´Avola som kommer från vinstockar som är runt 35 år gamla och från en vingård som ligger 280 m över havet. Vinet har fått spontjäsa. 30 dagars maceration. Det har fått ligga till sig i 22 månader på 25 hl stora fat av slavonsk ek. Ofiltrerat.
Jag drack det här vinet för första gången för cirka 18 månader sedan och utnämnde det då till den bästa Nero D´Avolan jag någonsin druckit. Det omdömet står sig även efter denna flaskan.
Doften präglas av lite mörkare toner. Här finns höstlöv, kompostjord och lite läder, men framförallt en härlig mörk frukt. Ett diskret arom av krossad flintasten kan vi också känna.
I munnen är det ett mellanfylligt vin med en fin bärkompott på körsbär, vinbär, hallon och blåa plommon. En trevlig syra ger friskhet. Tanninerna finns där, men är av det mer beskedliga slaget och småkrafsar endast lite försiktigt i munhålan. Eftersmaken är medellång och här får frukten sällskap av lite örter, några kryddor och aningens lakrits. I avslutet finns ett tydligt inslag av steniga mineraler och unset rökighet. Vi gillar det här vinet och kommer att fylla på vid första bästa tillfälle.
Betyg 4+
Vår flaska är köpt i Köpenhamn hos Cibi e Vini. Vi betalade 225 DKK.
Producenten Arianna Occhipinit håller till på Siciliens sydkust nära byn Vittoria. Hon förfogar över 10 ha vingårdar och 15 ha olivodlingar. Allt odlas enligt ekologiska principer.
SP68 Rosso är gjort på druvorna Nero d´avola (30%) och Frappato (70%). Vinet har fått 6 månader på cementtankar och en månad på flaska innan det släpps ut på marknaden. Du som vill veta mer om producenten och hennes viner kan klicka in på hennes hemsida.
Jag har tidigare skrivit om årgångarna 2012 och 2014. Klickar du på årtalet så får du mina tankar.
Doften är präglad av röda bär, lite läder, finmalda kryddor och något som får mig att tänka på barndomens knallpulverpistoler.
Ett friskt och ganska slankt vin med härliga smaker av röda bär: jordgubbar, hallon och körsbär. Inslaget av örter är påtagligt. Steniga mineraler, och en liten lätt rökighet kan noteras i eftersmaken. En bra syra som vi förknippar med lingon och tranbär. Smånafsande tanniner bjuder ett litet motstånd. Det här är charmigt. Det här är lättdrucket och framförallt väldigt gott.
Betyg 4
Jag betalade runt 140 DKK i Köpenhamn hos Cibi e Vini.
På "Bolaget" är priset 179 kr för årgång 2016. Nu har jag inte druckit just den årgången ännu, men alla signaler tyder på att den är lika bra som tidigare årgångar. Så då fyller vi på!
2014 Siccagno
Vinet är uteslutande gjort på druvan Nero D´Avola som kommer från vinstockar som är runt 35 år gamla och från en vingård som ligger 280 m över havet. Vinet har fått spontjäsa. 30 dagars maceration. Det har fått ligga till sig i 22 månader på 25 hl stora fat av slavonsk ek. Ofiltrerat.
Jag drack det här vinet för första gången för cirka 18 månader sedan och utnämnde det då till den bästa Nero D´Avolan jag någonsin druckit. Det omdömet står sig även efter denna flaskan.
Doften präglas av lite mörkare toner. Här finns höstlöv, kompostjord och lite läder, men framförallt en härlig mörk frukt. Ett diskret arom av krossad flintasten kan vi också känna.
I munnen är det ett mellanfylligt vin med en fin bärkompott på körsbär, vinbär, hallon och blåa plommon. En trevlig syra ger friskhet. Tanninerna finns där, men är av det mer beskedliga slaget och småkrafsar endast lite försiktigt i munhålan. Eftersmaken är medellång och här får frukten sällskap av lite örter, några kryddor och aningens lakrits. I avslutet finns ett tydligt inslag av steniga mineraler och unset rökighet. Vi gillar det här vinet och kommer att fylla på vid första bästa tillfälle.
Betyg 4+
Vår flaska är köpt i Köpenhamn hos Cibi e Vini. Vi betalade 225 DKK.
fredag 2 mars 2018
2009 Vaio
Vi fortsätter vår botanisering bland Amarone-viner från årgången 2009.
Det var ett år då väderförhållandena var gynnsamma i Valpolicella, även om skörden blev något mindre än 2008, så visade vinerna sig hålla en hög kvalitet. Skörden startade lite tidigare än brukligt. Det kom också mycket lovord från producenterna och vinjournalister. På senare tid har det kommit en del signaler att vinerna från 2009 skulle mogna snabbare och redan nu nått sin topp.
Så här långt har vi provat:
- Titari från Brunelli
- Brigaldara Amarone
- Selezione Antonio Castagnedi
- Roccolo Grassi och Speri
Det var ett år då väderförhållandena var gynnsamma i Valpolicella, även om skörden blev något mindre än 2008, så visade vinerna sig hålla en hög kvalitet. Skörden startade lite tidigare än brukligt. Det kom också mycket lovord från producenterna och vinjournalister. På senare tid har det kommit en del signaler att vinerna från 2009 skulle mogna snabbare och redan nu nått sin topp.
Så här långt har vi provat:
- Titari från Brunelli
- Brigaldara Amarone
- Selezione Antonio Castagnedi
- Roccolo Grassi och Speri
- Bertarole
Vaio Armaron är en av våra absoluta favoriter. Vi köper några flaskor så fort en ny årgång lanseras.
Klickar du på respektive årtal så får du mina tankar: 1993, 1997, 2003, 2004, 2005, 2006, 2007, 2008, 2009 och 2011. Noteras ska att det 2010 inte gjordes någon Vaio.
Druvmixen verkar vara densamma som tidigare år dvs Corvina 65%, Rondinella 20% och Molinara Serego Alighieri 15%. Den klassiska blandningen och med en särskild klon av Molinara som endast finns på Alighieris gård. Vinet lagras 3 år på ekfat och liggare av slavonsk ek. De sista 4 månaderna ligger det på fat av körsbärsträ.
Druvorna växer på vingårdar belägna på Serego Alighieris ägor i den lilla byn Gargagnago (några mil rakt västerut från Verona).
Jag kan inte annat än imponeras av Vaio Armaron, som år efter år levererar sagolika vinupplevelser. 2009 är inget undantag. Det är ett år sedan vi senast drack 2009. Minst lika bra nu som då. Ja frågan är om den inte mognat något lite ytterligare. Vaio har också den egenskapen att den växer och blir bättre ju längre den lagras. Den kräver rejäl luftning (3-4 timmar) som ung. Den här flaskan fick två timmar i karaff och det blev starten på en ljuvlig vinresa den här kvällen.
Vi möts av en stor, elegant och nyansrik doft, där den mörka frukten spelar huvudrollen och är väl assisterad av örter, torkad frukt, kakao, aningens vanilj och unset hemkokt kolasås.
För ett år sedan skrev jag att den kändes ung. Nu är den på väg att lämna det riktigt ungdomliga stadiet, men har fortfarande en bra bit kvar till att vara mogen.
I munnen är det en frisk palett av mörk frukt som möter oss:
friska, söta, mörka körsbär fångar omgående vår uppmärksamhet.Strax därpå kan vi känna björnbär, blåbär, något enstaka svarta vinbär samt blåa plommon. Efterhand tillstöter några nypor örter och kryddor, kakao, katrinplommon, aningens russin och fikon. Eftersmaken är en enda stor njutning. Lång och utdragen med mera söta, mörka körsbär, lite tydligare russinton och så det där magiska bitterljuva avslutet med 80-procentig kvalitetschoklad och krossade körsbärskärnor. Rakt igenom en stor friskhet.
En amarone av allra yppersta klass. Och ändå tror jag den kan utvecklas något ytterligare.
Betyg 5-
På Systembolaget är det årgång 2011 som gäller till priset av 399 kr. Den ska finnas tillgänglig i 52 butiker. Har inte din butik den, så prata med personalen och be dom ta hem den eller beställ på nätet.
Den behöver bortåt 3-4 timmar i karaff för att komma till sin rätt.
Vaio Armaron är en av våra absoluta favoriter. Vi köper några flaskor så fort en ny årgång lanseras.
Klickar du på respektive årtal så får du mina tankar: 1993, 1997, 2003, 2004, 2005, 2006, 2007, 2008, 2009 och 2011. Noteras ska att det 2010 inte gjordes någon Vaio.
Druvmixen verkar vara densamma som tidigare år dvs Corvina 65%, Rondinella 20% och Molinara Serego Alighieri 15%. Den klassiska blandningen och med en särskild klon av Molinara som endast finns på Alighieris gård. Vinet lagras 3 år på ekfat och liggare av slavonsk ek. De sista 4 månaderna ligger det på fat av körsbärsträ.
Druvorna växer på vingårdar belägna på Serego Alighieris ägor i den lilla byn Gargagnago (några mil rakt västerut från Verona).
Jag kan inte annat än imponeras av Vaio Armaron, som år efter år levererar sagolika vinupplevelser. 2009 är inget undantag. Det är ett år sedan vi senast drack 2009. Minst lika bra nu som då. Ja frågan är om den inte mognat något lite ytterligare. Vaio har också den egenskapen att den växer och blir bättre ju längre den lagras. Den kräver rejäl luftning (3-4 timmar) som ung. Den här flaskan fick två timmar i karaff och det blev starten på en ljuvlig vinresa den här kvällen.
Vi möts av en stor, elegant och nyansrik doft, där den mörka frukten spelar huvudrollen och är väl assisterad av örter, torkad frukt, kakao, aningens vanilj och unset hemkokt kolasås.
För ett år sedan skrev jag att den kändes ung. Nu är den på väg att lämna det riktigt ungdomliga stadiet, men har fortfarande en bra bit kvar till att vara mogen.
I munnen är det en frisk palett av mörk frukt som möter oss:
friska, söta, mörka körsbär fångar omgående vår uppmärksamhet.Strax därpå kan vi känna björnbär, blåbär, något enstaka svarta vinbär samt blåa plommon. Efterhand tillstöter några nypor örter och kryddor, kakao, katrinplommon, aningens russin och fikon. Eftersmaken är en enda stor njutning. Lång och utdragen med mera söta, mörka körsbär, lite tydligare russinton och så det där magiska bitterljuva avslutet med 80-procentig kvalitetschoklad och krossade körsbärskärnor. Rakt igenom en stor friskhet.
En amarone av allra yppersta klass. Och ändå tror jag den kan utvecklas något ytterligare.
Betyg 5-
På Systembolaget är det årgång 2011 som gäller till priset av 399 kr. Den ska finnas tillgänglig i 52 butiker. Har inte din butik den, så prata med personalen och be dom ta hem den eller beställ på nätet.
Den behöver bortåt 3-4 timmar i karaff för att komma till sin rätt.
torsdag 1 mars 2018
2012 Le Sassine. En Ripasso från Le Ragose.
Det här är en av dom där påbörjade bloggposterna som legat halvfärdiga. Nu äntligen blev det tid att färdigställa den.
Le Sassine är en Ripasso som är helt i min smak. Jag håller den som en av de allra bästa Ripassovinerna. Jag drack den första gången på hösten 2012. Det var då årgång 2007. Det resulterade i den här hyllningen. Andra årgångar jag skrivit om är 2010 och 2011.
Le Ragose ligger i den östra delen av området Valpolicella Classico. Här köpte makarna Galli vingården Le Sassine år 1969. Vi är i den södra delen av kommunen Negrar. Le Ragose ligger på några kullar 250-400 m över havet. De ursprungliga 2,4 ha har nu blivit 19 ha med en årlig produktion om 150 000 flaskor. Sammanlagt finns det runt tolv viner i deras portfölj, däribland fyra amarone och två ripasso.
Le Sassine görs på druvorna Corvina (50%), Rondinella (20%), Corvinone (20%) samt 10% diverse andra druvor såsom Forselina, Negrara, Pelara, Barbera, Oseleta, Croatina och Merlot.
Druvorna pressas tämligen omgående dvs i sep/okt och en första jäsning sker på ståltankar. Vinet lagras på ståltankar fram till jan/feb, då det hälles över skalresterna från amaroneproduktionen. Vinet får nu jäsa en andra gång tillsammans med dessa skalrester. Det får sedan mogna i ett år på ståltankar och slutligen 6 månader på 60 hl stora slavonska ekfat innan det buteljeras.
Det doftar främst av mörka körsbär, men också en mer finstämd ton av svarta vinbär. Bärdoften förstärks av piptobak, våt jord och läder. Inte så jättekraftig, dock väldigt tydlig och framförallt angenäm.
I munnen utmärks Le Sassine genom att det känns något slankare och aningens stramare än de flesta andra Ripasso, som jag smakat. Dessa egenskaper gör också att det här vinet är en alldeles utmärkt medspelare till en mängd olika maträtter.
Det finns en mörk frukt i form av körsbär och diverse skogsbär som utgör basen. Örter och en liten lätt kryddighet fyller på smakintrycken. Vi kan också känna en del spår av torkad frukt, steniga mineraler och kakao. Genomgående har vinet en härlig friskhet. Avslutet är precis som vi vill ha det med en bitterljuv ton av riktigt mörk choklad och körsbärskärnor.
Betyg 4
Nu är det årgång 2013 som säljs på Systembolaget för 277 kr.
Le Sassine är en Ripasso som är helt i min smak. Jag håller den som en av de allra bästa Ripassovinerna. Jag drack den första gången på hösten 2012. Det var då årgång 2007. Det resulterade i den här hyllningen. Andra årgångar jag skrivit om är 2010 och 2011.
Le Ragose ligger i den östra delen av området Valpolicella Classico. Här köpte makarna Galli vingården Le Sassine år 1969. Vi är i den södra delen av kommunen Negrar. Le Ragose ligger på några kullar 250-400 m över havet. De ursprungliga 2,4 ha har nu blivit 19 ha med en årlig produktion om 150 000 flaskor. Sammanlagt finns det runt tolv viner i deras portfölj, däribland fyra amarone och två ripasso.
Le Sassine görs på druvorna Corvina (50%), Rondinella (20%), Corvinone (20%) samt 10% diverse andra druvor såsom Forselina, Negrara, Pelara, Barbera, Oseleta, Croatina och Merlot.
Druvorna pressas tämligen omgående dvs i sep/okt och en första jäsning sker på ståltankar. Vinet lagras på ståltankar fram till jan/feb, då det hälles över skalresterna från amaroneproduktionen. Vinet får nu jäsa en andra gång tillsammans med dessa skalrester. Det får sedan mogna i ett år på ståltankar och slutligen 6 månader på 60 hl stora slavonska ekfat innan det buteljeras.
Det doftar främst av mörka körsbär, men också en mer finstämd ton av svarta vinbär. Bärdoften förstärks av piptobak, våt jord och läder. Inte så jättekraftig, dock väldigt tydlig och framförallt angenäm.
I munnen utmärks Le Sassine genom att det känns något slankare och aningens stramare än de flesta andra Ripasso, som jag smakat. Dessa egenskaper gör också att det här vinet är en alldeles utmärkt medspelare till en mängd olika maträtter.
Det finns en mörk frukt i form av körsbär och diverse skogsbär som utgör basen. Örter och en liten lätt kryddighet fyller på smakintrycken. Vi kan också känna en del spår av torkad frukt, steniga mineraler och kakao. Genomgående har vinet en härlig friskhet. Avslutet är precis som vi vill ha det med en bitterljuv ton av riktigt mörk choklad och körsbärskärnor.
Betyg 4
Nu är det årgång 2013 som säljs på Systembolaget för 277 kr.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)