torsdag 13 juli 2017

Grekiska viner del 5: 2014 Orgion, Sclavos Winery

Sommarens stora vinprojekt är grekiska viner. Tidigt i våras köpte vi tolv olika viner från den danska importören  OinofiliaVi har tidigare skrivit om fyra av dessa:
2014 Angels Heart Negoska Rosé
Economou Estate Crete 2013 Assyrtiko 
2014 Xinomavro Nature
Economou Estate 1999 Sitia

Evriviadis Sclavos tog sin agronomexamen 1996 och övertog strax  därefter familjens verksamhet. Redan från början var det organisk-biologisk odling som gällde, men efter ett par år ställde han om till Biodynamiskt jordbruk. Geografiskt befinner vi oss i den joniska övärlden på ön Kefalonia i byn Lixouri. Han har satsat på lokala druvor såsom Robola, Mavrodaphne, Tsaoisi, Vostilidi m fl.

Orgion 2014 är gjort på druvan Mavrodaphne  till 100 %. Vinet har fått ligga till sig på begagnade fat såväl 2:a, 3:e och 4:e gångs använda ekfat. Hur länge har jag inte kunnat hitta någon uppgift på.

Druvan Mavrodaphane har ju ett ganska skamfilat rykte i Sverige. Det gjordes ju ett starkvin som kallades "Morbror David" (eftersom druvnamnet ansågs svårt att uttala). Det var ett s k parkbänksdricka och var det vinet som gav mest alkohol per krona. Nu talar vi 1960- och 1970-talet.


Orgion 2014 är något helt annat. Ett vin av riktigt hög klass. Ett vin som vi totalt faller för.
Färgen går i en mörk rubinröd nyans.
En spännande doft med viss komplexitet. Det första vi tar till oss är en samling mörka bär och en stor portion kryddor. Efterhand känner vi också läder, våt jord, svart te och lite rått kött. I bakgrunden finns en viss blommighet. På sluttampen dyker det upp unset vanilj. Absolut spännande och triggar igång vår nyfikenhet.
Det är smaken vi faller för. Det här är ju bara så himla gott.
Precis som i doften drar det hela igång med den mörka frukten. Nu i form av blåa plommon, blåbär, solmogna björnbär och en touch av slånbär. Här finns ett mycket trevligt och stort inslag av kryddor. Vinet har en hyfsat stor syra, som gör att vinet känns både friskt och fräscht. Tanninerna finns där och ger sig till känna i gommen med ett försiktigt bitande, men aldrig så att det känns ansträngande.
Eftersmaken är lite längre än medel. Även den domineras av den mörka frukten och kryddorna, men nu i sällskap av mineraler som känns lite järnhaltiga och en del inslag från fatlagringen.

Billigt Vin skrev "Komplex, perfekt balans mellan frukt, syra och tanniner. Ett vin med massor av energi, dynamik och elegans". 
Jag kan inte sammanfatta det bättre utan instämmer i hyllningskören.
Betyg 4+

Vinet är köpt av Oinifilia i Köpenhamn. Jag betalade 199 DKK


onsdag 12 juli 2017

Göteborgs koloristerna, Slussens Pensionat och Pilane. En rundresa i södra Bohuslän.

I måndags plockade vi upp vännerna V och A i Göteborg. Det var dags för vårt årliga besök på Slussens Pensionat. I år började vi med ett besök på Bohusläns Museum, där man hade en utställning med Göteborgskoloristerna.
En fantastisk utställning. Ett hundratal verk av 25 konstnärer. Den pågår fram till 27 augusti. Vi uppmanar alla som besöker Västkusten att göra en avstickare  till Uddevalla. Inträdet är gratis!!

Sen eftermiddag ankom vi Slussens Pensionat. Det fick bli ett snabbt uppfriskande dopp i havet.

Vi laddade upp med lite roséchampagne och jordgubbar.
Vi skrev om vinet och producenten för ett år sedan. Idag, precis som för ett år sedan, konstaterar vi att det här är en riktigt trevlig roséchampagne med fina röda bär, röda äpplen, mineraler åt det krita hållet och med ett avslut som går åt blodgrape. Lättdrucket, fin struktur och törstsläckande.
Gott!
Betyg 4
Vi hade valt ett upplägg med övernattning, musik och trerätters middag.
Förrätten var en supergod musselsoppa. En av oss valde kummel och vi tre andra valde lamm. Till dessert en mjölkchokladmousse. Ekologiska råvaror. Vällagat och mycket gott!


2016 Sancerre Les Boucauds , Claude Riffault
Ett ungt, friskt och piggt vin på druvan Sauvignon Blanc. Både doft och smak är väldigt druvtypiska utan att bli alltför aromatiska. Vi hittar fläder, krusbär, syrliga gröna äpplen, sv vinbärsblad och någon liten ton av citrus. Här finns också en stor och fin ton av mineraler av det steniga slaget. Kanske inget stort vin, men ändå gott och matchade vår musselsoppa alldeles utmärkt.
Betyg 3+
2012 Barbera d´Asti Terra del Noce, Trinchero.
Ett alldeles utmärkt vin till vårt lamm. Klockrent helt enkelt.
De syrliga fina körsbären dominerar, men visst finns det även lite annan mörk frukt, läder, tobak, jord och örter. Här finns en pigg liten fin syra och tanniner som bjuder motstånd och nafsar i gommen.
Betyg 4
Vi bjöds på en fantastisk musikupplevelse, som utmejslat sina spår i våra sinnen. Redan med inledningslåten "Minnet" (text Dan Andersson) var kvällen hemma för min del. En mer sinnlig version har jag aldrig hört. "Blue Bird of Hull" i ett dramatisk framförande och vid slutorden "Karl stod surrad och glömdes ombord." Ja, då knottrade sig huden och smärtan gick riktigt att ta på. Däremellan en massa fina låta med Sofia Karlssons underbara röst och musikanter med känsla och passion.
Betyg 5

Dagen därpå startade med ett morgondopp och en underbar frukost. Vi satte oss sedan i bilen och tog oss några mil söderut till Pilane på Tjörn.

Det har blivit en tradition att besöka den här Skulpturparken en gång varje år. En hälsosam vandring med spektakulära statyer.
Den är väl värt ett besök. Det går ju alldeles utmärkt att kombinera detta med ett besök på "Nordiska Akvarellmuseet" i Skärhamn och Sundsby Säteri.

måndag 10 juli 2017

2009 Lytton Spring, Ridge

Under den gångna veckan firade amerikanarna sin nationaldag. Nationaldagsfirande har aldrig stått riktigt högt hos Vintankar. Dock blev det denna onsdag en hamburgare från Årnäs Kött. Vi har inte många viner i källaren från USA, men ett av de fåtal vi har tyckte vi kunde vara ett lämpligt komplement till vår mat en dag som denna.

Producent är Ridge Vineyards, vars verksamhet går tillbaks till 1880-talet då anlades vingården Monte Bello högst upp i Santa Cruz Mountains, några mil söder om San Francisco med Silicon Valley och San Jose som närmaste grannar. Framgångarna för Ridge Vineyards startade i och med att Paul Draper knöts till företaget. Idag äger dom ett antal vingårdar runt om i Sonoma County bl a i Creek Valley, Alexander Valley, Sonoma Valley m fl.
Vingården Lytton Springs är belägen i dalen och sluttningen av den höjd som skiljer Dry Creek Valley från Alexander Valley, strax norr om Healdburg i Sonoma County. Vi är nu några mil norr om San Francisco

Druvblandningen är 71% Zinfandel, 23% Petite Syrah och 6% Carignan.
Vinet har legat runt 14 månader på amerikanska ekfat, 25% nya 70% ett,två och tre år gamla samt en liten del (5%) på fyra år gamla fat.


Vi möts av en angenäm doft av mörka bär, örter med mynta i fokus, aningens, aningens menthol och så lite skira sommarblommor.

I munnen är det ett hyfsat moget vin, men med bibehållen friskhet. De mörka bären tar initiativet till en början. Björnbär och hallon först sedan dyker blåbär, körsbär upp och så ett avslut med svarta vinbär. Här finns ett påtagligt inslag av örter och kryddor. En fin behaglig syra är vad som skänker vinet den friskhet vi känner hela vägen. Tanninerna biter fortfarande, men har börjat rundats av en hel del.
Eftersmaken är något längre än medel. De mörka bären finns med hela tiden, men nu tillkommer en härlig liten pepprighet och även lite sötlakrits.
Vinet var som skapat för våra läckra hamburgare.

Betyg 4

Vi köpte vinet någon gång under 2011 och betalade då 279 kr på "Bolaget".
Enligt Systembolagets hemsida verkar det inte finnas tillgängligt just nu.

söndag 9 juli 2017

2013 Pithium, Dr von Bassermann-Jordan

Den gångna veckan har bjudit på riktigt hyggligt sommarväder. Mycket sol och en temp mellan 20 och 25 grader är precis vad Vintankar föredrar nu för tiden. En av eftermiddagarna mojnade vinden och vid ladugårdsväggen blev det ett perfekt läge att inta något svalt och läskande.

Det här vinet smakade jag på hösten 2016 då jag tillsammans med den svenske importören Rudolf Good Life besökte några odlare i Pfalz. Besöket hos Dr von Bassermann-Jordan resulterade i ett blogginlägg. Ett av de vinerna som stack ut var just Pithium. Jag föreställde mig att dricka det just en solig och varm eftermiddag.
Ett spännande och lite annorlunda vin mot vad vi vanligtvis dricker. Det är i huvudsak gjort på druvorna Grauer Burgunder och Gewurtztraminer. Druvorna har handpressats och musten har tillsammans med skalen fått ligga på amforor av spansk lera i flera månader. Vinet har därefter fått tillbringa nästan två månader på sin jästfällning i ekfat innan vinet buteljerats.

Färgen har en vacker orange nyans.

I doften känner vi aprikoser, lite fänkål, apelsinskal, nypon, kryddor, en extra dos svart peppar, regnvåta stenar och någon liten blommighet.

I munnen är det både friskt och törstsläckande. Ett vin som gjort för varma och soliga dagar med smaker av tropisk frukt, örter och kryddor, lite humle och gula stenfrukter. Medellång eftersmak, där vi i avslutet får lite blodgrape och mineraler med viss sälta.

Pithium levererar en mycket trevlig och charmig vinupplevelse. Ett riktigt sommarvin!!
Smakar "Orangeviner" på det här sättet måste vi testa fler.

Betyg 4

Dessvärre finns det inte på Systembolaget. Jag betalade 29 euro vid besöket hos Bassermann-Jordan.

lördag 8 juli 2017

Grekland, Spanien och 2xItalien

Dom senaste  åren har vännerna LM med hustru firat midsommar tillsammans med oss. Så blev det även i år. Sillunchen tillät vädermakterna oss att äta ute. Lagom till jordgubbarna började det blåsa upp och driva in regn, som fortsatte stora delar av kvällen. Ingen ovanlig situation här vid den nordhalländska kusten. Det var inte värre än att vi framåt kvällen kunde grilla våra lammentrecoter.

När vi träffas är seden den att värden bjuder på tre viner medans gästen tar med sig en flaska. Nedan syns mitt val av viner.

Det grekiska vinet (länst till vänster) skrev jag om häromdagen, så det är bara att klicka på länken.

Mitten vinet är 2008 Tocs. 
Ett vin från Priorat av producenten Terres de VidalbaVi befinner oss i närheten av byn Poboleda i dalen Barranc de la Bruixa. Vingården ligger på dryga 400 meters höjd över havet och omfattar runt 11 ha vinmarker.
Vinet är gjort på Garnacha Negra 30%, Syrah 35%, Cabernet Sauvignon 30% och Merlot 5%. Druvorna jäses var för sig. 25% i öppna 500 liters fat och resten i rostfria ståltankar. Vinet lagras sedan mellan 14-18 månader i lätt rostade franska ekfat (Allier), varav 20% är nya.
Buteljering sker utan vare sig klarning eller filtrering.
Det görs runt 10 000 flaskor årligen av det här vinet.


En ganska så stor doft av såväl röda bär (körsbär, hallon) som mörka bär (björnbär) fångar omgående vårt intresse.Det tillkommer efterhand rökta charkuterier, läder och örter. Trevligt och moget på något sätt.

I munnen är det ett vin som känns helt på topp. Jag skrev faktiskt så redan för tre år sedan, så det håller sin fina form.
Smaken domineras av den fina, lite mogna frukten av skogshallon, mörka körsbär och björnbär. Inslaget av örter och kryddor är påtagligt. Syran skänker fortfarande en bra friskhet åt vinet. Tanninerna finns där, men upplevs idag väldigt mjuka och lena. Eftersmaken är längre än medel och där får frukten och kryddorna sällskap av lite espresso och en kraftfull sötlakritsrem.

Även om vi tror att vinet kommer att ligga på den här höga nivån är det tveksamt om det kan bli så mycket bättre, så du som har årgång 2008 i din källare rekommenderas att testa någon flaska i år.
Betyg 4+
Vinet är köpt på "Bolaget" för ett par år sedan och då betalade vi dryga trehundra kronor för det.
Av SB:s hemsida verkar det finnas ett flertal årgångar i beställningssortimentet.

2009 Campo Leòn från Latium Morini
Ja, jäklar vilket vin det här är. Dom flesta runt bordet hade det här som sin favorit. Inte just till det grillade lammet, men till osten efteråt var det rent magiskt.
Jag har tidigare skrivit om årgångarna: 20052006, 20092010 och 2011
Vinet görs på 70% corvina, corvinone, 20% rondinella samt 10% oseleta och croatine. Druvorna har torkats mellan 100 och 120 dagar.
Vinet har legat ca 30 månader på 350 liters ekfat och därefter åtta till tio månader på flaska innan det når ut till marknaden.

Detta är ett vin helt på topp. Bättre blir det inte, men håller sig så här bra gör det nog ett par år till.
En typisk amaronedoft med mörka bär, torkad frukt, örter och en del fat möter oss tämligen omgående. Stor och inbjudande.
I munnen är det full attack av ljuvliga mörka bär: söta, mörka körsbär, björnbär, lite skogshallon och något svart vinbär. Här finns en finstämd örtsamling och en hel del torkad frukt. Eftersmaken är otroligt lång med mera söta mörka körsbär, några russin och en rejäl portion mörk bitterljuv choklad. Den höga alkoholen (16,5%) är helt omslukad av frukten och märks inte det minsta. En fin liten syra håller uppe friskheten samtidigt som tanninerna känns alldeles sammetslena.
Det som jag imponeras av är balansen och harmonin mellan smakerna.
Tveklöst en toppamarone!
Betyg 5

2010 Ronchedone 
Producent är Cà dei Frati, som har sin huvudsakliga verksamhet förlagd precis söder om sjön Garda inte långt från Sirmione.
Det här vinet är gjort i huvudsak på lika delar av  druvorna Marzemino och Sangiovese, men med ett tillskott på knappa 10% Cabernet Sauvignon. Det har fått jäsa på ståltankar och få ha lite längre skalkontakt än normalt. Det har sedan tillbringat ca 14 månader på barriquer av fransk ek.
I doften känns mörka skogsbär, lite kryddor, espressokaffe och unset vanilj. En mycket försiktig ton av sommarblommor i bakgrunden.
I munnen är det fylligt och vi känner massor av solmogna mörka bär (körsbär, blåbär, björnbär), men också lite rödare skogsbär noteras. Inslaget av kryddor är påtagligt. Här finns en tydlig och alert syra som tillsammans med de väluppfostrade tanninerna gör detta till en bra medspelare till vårt grillade lamm.
Eftersmaken är medellång. Vi noterar här såväl en liten fruktsötma som för tankarna år körsbärssylt som ett litet bittert inslag med dragning åt espresso kaffe.

Betyg 4


torsdag 6 juli 2017

Grekiska viner del 4: 1999 Sitia VQPRD, Economou Estate

Sommarens stora vinprojekt är grekiska viner. Tidigt i våras köpte vi tolv olika viner från den danska importören  OinofiliaVi har tidigare skrivit om tre av dessa:
2014 Angels Heart Negoska Rosé
Economou Estate Crete 2013 Assyrtiko 
2014 Xinomavro Nature

Alla tre vinerna har imponerat på oss. Helt olika sinsemellan. Lite speciella, mycket charmiga och väldigt, väldigt goda. Det är med stor spänning vi drar korken ur det här på midsommaraftonen till våra lammentrecoter.
Vi befinner oss nästan så långt österut man kan komma på Kreta. Vingårdarna omfattar 16 ha belägna på en högplatå (600 m ö h) söder om staden Sitia. Här bedrivs det odling enligt organisk-biologiska principer (utan att vara certifierade). Economou har valt att i huvudsak satsa på lokala druvor som Liatiko, Mandilari, Vilana, Thrapsath m fl. Liatiko är lite av deras specialitet med en klon som bara finns just här i bergen ovanför Sitia

Kvällens vin är gjort på druvorna Liatiko (80%) och Mandilari (20%).
Jag har svårt att hitta information om det här vinet. Spontanjäst. Det har tillbringat en tid på stora, gamla ekfat. Ytterst liten tillsats av sulfiter.
Det här vinet delar oss i två läger. Några tycker det är övermoget och passerat bäst-före-datum. Andra, dit jag hör, tycker det är ett spännande vin med många mognadstoner.

Färgen har en granatäppelröd ton i botten med tegelfärgade nyanser med en dragning åt en liten orange/brunare ton.

I doften känner vi läder, tomatblad, mörka bär, torkade örter och lite tobak. Ingen kraftfull doft utan mer försiktig, men ändå tydlig.
I gommen är det rätt så mjukt med lena tanniner. En liten fin syra finns där. Den mörka frukten bär spår av björnbär, plommon och något litet körsbär. En hyfsad dos örter/kryddor ger vinet en god karaktär. Eftersmaken är medellång och där återkommer de blåa plommonen, medelehavsörter, katrinplommon och en liten finstämd ton av marmelad gjord på björnbär.
Betyg 4

Jag hade kanske förväntat mig något mer med tanke på priset. Riktigt vad jag förväntat mig kan jag inte konkretisera utan mer en allmän känsla. Men visst är det spännande med viner som står på egna ben, har sin egna charm, gjort på druvor jag aldrig hört talas om.

Vinet kostade 375 DKK.  Köpta av Oinofilia i Danmark.

onsdag 5 juli 2017

Ctònia från Masiaserra

För snart två månader sedan provade jag några viner från den relativt nystartade importören Vinua. Det resulterade i två blogginlägg om producenterna Hugas de Batlle resp Masia Serra. Ett av de vinerna jag fastnade för var Ctònia. Jag köpte, via Systembolagets beställningssortiment, en blandlåda från Masia Serra. Dagarna före midsommar drog vi korken ur den här flaskan.
Producenten Masia Serra kommer från den lilla byn Cantallops, vid foten av Albera, bergskedjan som skapar övergången från Empordas kullar och sluttningar i söder till Pyrenéerna i norr. Det är endast någon mil till franska gränsen. Vi befinner oss i den nordöstra delen av Katalonien.

Vinet görs uteslutande på Vit Grenache. Druvorna kommer från vinrankor som är dryga 50 år. Jäsningen äger rum på ståltankar. Vinet får sedan ligga till sig i tre månader på sin jästfällning på franska ekfat.
Doften är stor och trevlig och domineras av gula stenfrukter och daggvåt grusgång. Visst finns här lite toner från ekfatslagringen, men inget som egentligen stör oss. Snarare tillför den ytterligare en dimension.
I munnen är det en hyfsat komplex smakpalett som vi får ta del av. Det första vi noterar är citrus och gulgröna sommaräpplen (Transparente blanche). Ett tydligt inslag av steniga mineraler gör sig påmind tämligen omgående. På ett försiktigare vis dyker det upp en samling gula stenfrukter: plommon, nektariner, aprikoser och persika. I avslutet tillkommer ett knippe örter.
Visst finns här en ordentlig syra, men den är i en sådan fin harmoni med de gula frukttonerna. Det finns en liten smörig struktur som vi förmodar har med fatlagringen att göra.
Ett riktigt hyfsat vin till ett anständigt pris.
Betyg 4

På "Bolaget" är priset 221 kr. Det säljs endast i kolli om 6 flaskor.